I variationsteorins kölvatten

1. I variationsteorinskölvatten Anna Vikström Luleå tekniska universitet

2. Pendeln och språket • Kunskap eller flum? • Lärarens professionella uppdrag? • Relationen undervisning –lärande? Variationsteorin ger oss möjligheten att tala om det vi gör på ett sätt som kan frigöra oss från pendlandet.

3. Avhandlingen Ett frö för lärande -En variationsteoretisk studie av undervisning och lärande i grundskolans biologi Luleå Tekniska universitet 2005:14 http://epubl.ltu.se/1402-1544/2005/14/LTU-DT-0514-SE.pdf

4. Fyra viktiga frågor för en lärare Var är mitt fokus? Vad innebär det att kunna något? Vad skiljer ett sätt att se på något från ett annat sätt att se på samma sak? Vad är möjligt (eller omöjligt) att lära i just den här lärandesituationen?

5. Göra eller lära naturvetenskap? För givet taganden- Kanske särskilt tydligt inom de tidiga skolårens naturvetenskap?

6. Utgångspunkten Lärandets objekt, att fokusera flera saker samtidigt: -det som ska läras, den förmåga som ska utvecklas -den som lär -relationen mellan det som ska läras och den som lär Som lärare siktar vi alltid på ett rörligt mål!

7. Kontraster lyfter fram det generella Naturvetenskap beskriver och förklarar världen på ett generellt giltigt sätt. Variation som påvisar likheter och skillnader öppnar för begreppsbildning. Marita: Det finns ju sånt som kokar när det är kallt!

8. Lärandeobjektets kritiska aspekter Vad skiljer ett sätt att se på något från ett annat sätt att se på samma sak? Kvalitativa skillnader-handlar inte om rätt eller fel utan om att kunskap och förståelse kan värderas i relation till ett visst syfte.

9. Vad händer då ett frö gror och en planta växer? Olika sätt att se på fotosyntes och respiration Beatrice: Socker är mat, syre är viktigt (s.105) Camilla: Socker är byggnadsmaterial, syre är viktigt (s. 109) Anna: Socker är bränsle, syre behövs för förbränningen (s. 116) Erik, Emil: Socker är både bränsle och byggnadsmaterial, syre är till för förbränning (s. 122, 123, 103, 126)

10. Relationen undervisning-lärande Lärandets objekt är något undflyende… Avsikter och intentioner Iscensättande och manifesterande-lärandets rum Erfarande och lärande

11. Ärtan i vattenglasetAlla lyckades, på sitt sätt… BIRGIT ville att eleverna skulle veta att socker och syre var viktigt (men i hennes läranderum var funktionen osynlig) (s. 106) CAJSA ville att eleverna skulle veta att socker var ett byggnadsmaterial och att solen gav energi till byggnadsarbetet (men syrets funktion förblev osynlig)

12. Och… • ANNIKA ville att eleverna skulle förstå att sockret var ett bränsle, och att syret behövdes till förbränningen (men att sockret användes som byggnadsmaterial förblev osynligt för hennes elever) (s. 118) • EVA ville att eleverna skulle förstå att sockret var både ett bränsle och ett byggnadsmaterial (och bara i hennes klassrum var detta möjligt att urskilja) (s. 125)

13. Trots gemensamma intentionerformades olika läranderum Lärarens individuella sätt att se på och behandla lärandeobjektet spelade en avgörande roll (Kan styrdokument styra skolan?) För att en elev ska förstå något på ett särskilt sätt förutsätts (bl a) att läraren själv har förmågan att förstå detta något på ett särskilt sätt och tilltro till elevernas förmåga att uppnå denna förståelse.

14. Slutsatser Även mycket unga elever kan utveckla sin förståelse för tämligen abstrakt naturvetenskap om möjligheterna erbjuds dem. Lärare kan lyckas! (även om det finns någon enkel orsak-verkan relation)

15. Lärare måste också erbjudas lärande Lena, förskollärare: Vad är vatten? Inez, skolledare: Vad är naturvetenskap? Kan Anna träna Luleå Hockey eller sitta som expertkommentator i TV?

16. Samarbetet universitet-skola Ska vi forskare/lärarutbildare tala om för er hur ni lärare ska göra? Hur kan forskning göra skolan bättre? Hur utvecklar lärare egen kunskap och kompetens? Katarina: Kom och hjälp oss med evolutionen! För att veta vad något är måste man också veta vad det inte är.

17. Kollektivt problematiserande av lärandets objekt ”För att hjälpa eleverna med att utveckla alla de förmågor, insikter, färdigheter som skolan är till för att hjälpa dem att utveckla , måste lärarna förstå elevernas sätt att tänka och resonera. De måste fatta vad som inte får tas för givet, vad som måste visas och samt hur detta kan ske. Det innebär att lärare tillsammans med andra lärare måste begrunda vad som är svårt för eleverna , vad de redan kan och vad som skall till för att ta nästa steg. De måste kunna planera och följa upp undervisningen tillsammans; diskutera vad som är lärandets syfte och i vilken utsträckning som dessa syften uppnås. ” ( Ference Marton, ”Den forskande läraren” Sep.2009)

18. Tack för mig!