1 / 12

Fysikalisk parameterisering

Fysikalisk parameterisering. ?. Fysikalisk parameterisering. Parameterisering skall fylla ut där ”dynamiken inte räcker till”. Diabatiska processer. Strålning, kondensation. Dåligt upplösta processer; konvektion, turbulens Högre upplösning -> Mindre parameterisering?.

kale
Download Presentation

Fysikalisk parameterisering

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. Fysikalisk parameterisering ?

  2. Fysikalisk parameterisering • Parameterisering skall fylla ut där ”dynamiken inte räcker till”. • Diabatiska processer. • Strålning, kondensation. • Dåligt upplösta processer; konvektion, turbulens • Högre upplösning -> Mindre parameterisering?

  3. Vad är egentligen skillnaden mellan en (global) lågupplöst modell och en högupplöst modell? I princip är det inget som hindrar att de är lika, men: En högre upplösning beskriver fler processer, vi skjuter parameteriserings-problemet framför oss. Nya lösningar ger nya problem.

  4. Exempel på markmodellSURFEXExternaliserat modulärt markschema Mark och vegetation: ISBA Stad: Town Energy Balance model Hav och sjö: Föreskrivna temperaturer

  5. Stadsmodell Beskriver värmeflöden i en stad förenklad till tak, väggar och mark i en kanjon. Tar hänsyn till skuggning, förmåga att lagra värme.

  6. Parameteriseringav moln Typiska egenskaper hos många modeller • Variabler: molnvatten/is, snö, hagel, regn, regnsnö • Beskriver en viss storleksfördelning och en relation mellan fallhastighet och storlek • Beskriver fasövergångar, aggregering,sedimentering • I HIRLAM har vi idag molnvatten och is

  7. Vi får en ögonblicksbild av nederbördsprocesserna i atmosfären

  8. Syftet med parameteriseing av konvektion är inte att generera nederböd, utan att bli av med instabiliteter

  9. Vid låg upplösning ( > 10km ) parameteriseras konvektion. • Vid hög upplösing förväntas modellen lösa upp storskalig kraftig konvektion. • Traditionell har konvektionsscheman genererat sin egen nederbörd. En ny tanke är att generera hydrometeorer som föder mikrofysiken. • Turbulens och ”shallow convection” behandlas idag var för sig, men utvecklingen går mot ett gemensam beskrivning. • Vi behöver fortfarande beskriva icke upplösta moln i en statistisk mening.

  10. Strålningsprocesser vid markytan blir viktiga när vi i större grad löser upp enskilda dalgångar. Vi måste kunna beskriva i modellen att den ena delen av dalen är solbelyst men inte den andra. Lutningen i sig gör också att en sluttning får mer energi än en plan yta.

  11. Modellen har information om lutning och riktning på topografin

  12. Slutligen • En högre upplösning skapar nya processer som kräver andra beskrivningar. • Ett problem är att vi delvis löser upp processer som t.ex. konvektion. • En stor del av den ökade kostnaden för t.ex. AROME kommer från en mer avancerad fysik

More Related