PERSONLIGHETSUTREDNING

Psykologiska institutionen Åbo Akademi Våren 2009 Ghitta Weizmann-Henelius PERSONLIGHETSUTREDNING

KURSENS MÅLSÄTTNING • Kunskap om vad psykologisk utredning innebär • Kunskaper och färdigheter i metoder för psykologisk utredning • Granskning utifrån testteoretiska och vetenskapsteoretiska resonemang • Kännedom om • etiska principer vid utredning • insamlande av utredningsdata • bedömning av utredningsdata • tolkning av utredningsdata • kommunicerande av utredningsresultat

PERSONLIGHETSUTREDNING -DISPOSITION • Principer för personlighetsbedömning • Riktlinjer för bedömning • Olika frågeställningar • Val av metoder • Val av test • Skrivande av utlåtanden • Ett fall  tolkning  utlåtande  feedback • Gemensam genomgång av fallet • Slutdiskussion

SKEDEN I PSYKOLOGISK UTREDNING Den insamlade informationen integreras i ett utlåtande, som skall ge en klar bild av slutledning och rekommendationer Psykologen skall vara expert på mänskligt beteende, inte en som bara tolkar testpoäng och –svar

PSYKOLOGUTREDNINGFORTS Psykologutredning el personlighetsbedömning • En omfattande helhet • Helheten består av flere metoder, av vilka testerna en metod • En process som påbörjas med undersökning av klientens bakgrund, hypoteser testas och resulterar i en bedömning av klienten och ett utlåtande om klienten.

PSYKOLOGISK UNDERSÖKNING/UTREDNING Information från flere metoder integreras till en helhet • bakgrundsinformation remiss intervju dokumentation • observationer av beteendet intervjuer testning • testning • situationsvariabler

SKEDEN I PSYKOLOGISK UTREDNING FORTS • Bedömning på basen av info i remissen • Psykologen bör klargöra frågeställningen • Det kan även göras under utredningens gång • Frågeställningen bör beaktas • Valet av adekvata test • Användningen av test för utredning av det specifika fallet (jfr manualen)‏ • Tilläggsinformation om fp bör ev införskaffas • Kunskap om specifika problemet (depression, psykos, personlighetsstörning)‏ • T.ex. kunskap om IQ och kulturella skillnader

SKEDEN I PSYKOLOGISK UTREDNING FORTS • Datainsamling • Remiss • Dokumentation • Intervjuer • Psykologisk testning • Observationer • Annan information

SKEDEN I PSYKOLOGISK UTREDNING FORTS • Bakgrundsinformation fokuserar på faktorer som samverkat, förorsakat och/el förklarar • Inte en enkel beskirvning på bakgrunden ges inte, utan beskrivningen skall förmedla en djupare insikt om personen. • Psykologen skall vara medveten om begränsningar och felfaktorer i klinisk bedömning.

UTREDNINGSPROCESSEN Datainsamling Bildandet av preliminära hypoteser Förkastas Modifieras Accepteras Hypoteserna utvecklas & integreras Integrerad beskrivning av klienten Beskrivningen sätts i kontext Förutsägelser av beteende

PSYKOLOGISK UNDERSÖKNING Undersökningsresultat sätts in i sitt sammanhang - klientens situation Mångsidig helhetsbild av personen som bedöms  Ett utlåtande om den undersökte

PSYKOLOGISKA METODER Observation Ger information om • Beteendet • Attityd till undersökningen • Motivation • Förmåga till samarbete • Speciella problem

PSYKOLOGISKA METODER Genomgång av dokument Information som kompletterar bliden av klienten T.ex. Skolgång Sjukberättelser Brottsregister Tidigare testningsresultat

INTERVJU • Interaktion • Parterna påverkar varandra • Attityden viktigare än färdigheten • Bör undvikas: värderande, påträngande frågor, fientliga svar, falsk uppmuntran • Felkällor

Felkällor • Inkorrekta observationer och slutsatser • Tendens att generalisera från tidigare information • Tendens att generalisera från en erfarenhet • Tendens att bedöma enl ett dominant drag • Kulturella skillnader beaktas inte

PSYKOLOGISKA METODER Intervjuer • Förberedelse för testning • Information angående testsituationen och utredningen • Information: • Bakgrund • Levnadsförlopp • Speciella svårigheter Intervjuer ger information som är relevant för att förstå livssituationen, symptomen, mänskorelationerna

PSYKOLOGISKA METODER Intervjuer och observationer ger information om: • Tanke- och språkprocesser • Känslor • Känslotillstånd • Koncentration • Motivation • Minne • Riskbedömning - självmordsrisk

INTERVJU Ger information om: Bakgrundsinformation Symptom, varaktighet, intensitet, kontext Coping strategier, resurser Tidigare traumatiska upplevelser Användning av alkohol och droger Tidigare vård Klientens förväntningar

PSYKOLOGISKA METODER Annan information Intervjuer och frågeformulär - anhöriga - vänner - arbetsgivare

PSYKOLOGISKA TEST • Definition av test Ett sample av fp:s beteende • Med en serie uppgifter som alltid upprepas på samma sätt • De förväntade svaren bedöms på samma sätt • Ett sätt att få ett prov på fp:s beteende i en försökssituation för att förutsäga eller bedöma fp:s beteende i verkligheten.

PSYKOLOGISK TESTNING Psykologisk testning: • Standardiserad metod • Presenteras alltid på samma sätt • Presenteras i liknande omständigheter • Jfrs med normvärden

PSYKOLOGISKA TEST Personlighetstest • Strukturerade intervjuer • Skattningsskalor • Olika frågeformulär •Projektiva metoder •Performance-baserade test

PSYKOLOGISKA METODER Personlighetstest • Strukturerade intervjuer SCID I & II • Skattningsskalor MMPI, DSQ, BDI-II, PCL-R, HCR-20 • Frågeformulär Jagbild • Projektiva metoder ORT, TAT, SCT • Performance-baserade test Rorschach, WZT

BEAKTAS VID VAL AV TEST • Teoretisk orientering • Teoretiska begreppet som testet mäter? • Är items relaterade till teoretiska beskrivningen? • Praktisk bedömning • Fps förmåga i förhållande till testets kravnivå och längd? • Behövlig träning för användningen av testet? • Standardisering • Tillhör fp populationen standardiserings populationen? • Standardiserings populationen tillräcklig? • Normer för speciella undergrupper? • Ny forskning? • Instruktionerna för administreringen av testet adekvata?

BEAKTAS VID VAL AV TEST FORTS • Reliabiliteten • Graden av varians pga felfaktorer • Är erhållen skillnad mellan två poäng verklig skillnad eller beror skillnaden på slumpfaktorer? • Är reliabiliteten tillräckligt hög? • Validiteten • Hur validerades testet? • Ger testet riktiga mätningar i sammanhanget och för det ändamål för vilket vi vill använda testet till? • Incremental validity – hur mycket ny information testet ger utöver det man erhållit • Praktisk validitet förbättras genom användningen av flere test • Begreppsvaliditet – bedöma och integrera data om en individ till riktig slutsats om individen.

PSYKOLOGISKA TEST • Info i testmanualer • Testet skall basera sig på teori • Operatinell definition och utveckling av testet • Standardiseringen • Uppgifter om validitet, reliabilitet, begränsningar • Info om administrering • Info om tolkning

KLINISK BEDÖMNING Fem felkällor i klinisk bedömning: • Först erhållen data får större värde och senare noteras information som stöder hypotesen • Jfr klienten med en ”prototyp”, utreder inte systematiskt enl. dgn kriterier • För säker el osäker i bedömningen • ”Hindsight bias” • Förutsägelse trots låg base rate

FÖRBÄTTRING AV KLINISK BEDÖMNING • Använd strukturerad el semistrukturerad intervju • Använd information, som systematiskt kan länkas till personligheten • Beakta testdata som förkastar hypoteserna • Beakta base rate för prediktioner • Beakta kriterierna för resp. diagnos

FÖRBÄTTRING AV KLINISK BESLUTSFATTNING FORTS • Skaffa kunskap teoretisk och empirisk om individen eller gruppen som bedöms • Bekanta dig med litteratur om klinisk bedömning • Använd empiriskt validerade statistiska prediktorer • Var öppen för korrigerande feedback • Be om korrigernade feedback • Gör noggranna anteckningar

PERSONLIGHETSUTREDNING Vetenskapligt tänkande i personlighetsbedöming och utredning: • Jfr med individens tidigare prestation el mätningar • Jfr individens mätningar med motsvarande gruppnormer • Vetenskapliga tänkandet används då man samlar in data, bedömer det och ställer hypotesr och testar hypoteserna, ställer nya hypoteser som testas och slutligen dras slutsatser

RIKTLINJER FÖR BEDÖMNING Nordiska psykologers yrkesetiska regler APA etiska principer för psykologer Riktlinjer för en välgjord utredning Internationella riktlinjer för testanvändning Riktlinjer för skrivande av utlåtande • vårdnadstvister • barns sexuella utnyttjande • sinnesundersökning • bedömning av psykiskt lidande • APA farlighetsbedömning

YRKESETISKA PRINCIPER FÖRPSYKOLOGER I NORDEN Principerna har utformats i avsikt att: • tjäna som stöd för psykologer i Norden vid ställningstagande i yrkesetiska frågor. • skydda klienter mot icke-ändamålsenliga och/eller skadliga åtgärder. • tjäna som stöd i samspel psykologer emellan samt mellan psykologen och andra yrkesgrupper. • utgöra grunden för att förtroende för psykologisk yrkesutövning upprätthålls. • utgöra grunden vid utarbetande av riktlinjer och råd för speciella områden.

YRKESETISKA PRINCIPER FÖRPSYKOLOGER I NORDEN FORTS Huvudprinciperna är: • Respekt för individens rättigheter och värdighet • Yrkesmässig kompetens • Ansvar • Yrkesmässig integritet

PSYKOLOGER OCH DATASEKRETESS • Skydd av personuppgifter • Tystnadsplikt • Hälsovårdens krav på anteckningar • Patientdokument • Personliga anteckningar • Uppbevaring av dokument • Annat material som bör skyddas • Psykologutlåtande • Klientens rätt till information • Uppbevaring och överlämnande av dokument

PRINCIPER FÖR EN BRA UNDERSÖKNINGFINSKA PSYKOLOGFÖRBUNDET Undersökningens bakgrund och syfte klara Undersökningen baserar sig på samtycke, frivillighet och samarbete  Tidigare undersökningsresultat beaktas  Förstahandsuppgifter införskaffas  Metoderna skall vara av god kvalitet och sakliga  Metoderna skall vara mångsidiga och tillräckliga

PRINCIPER FÖR EN BRA UNDERSÖKNING FORTS  Klienten informeras om: - undersökningens betydelse - betydelsen av samarbete - hur informationen och resultaten kommer att användas, vem som får ta del av den. Intervjuns syfte är att skapa en situation där testningen kan ske optimalt och bakgrundsfakta samlas Utrymmet där undersökningen utförs bör vara sakligt utrustat.

PRINCIPER FÖR EN BRA UNDERSÖKNINGFINSKA PSYKOLOGFÖRBUNDET Psykologen skall ha kompetens för metoderna  Metodernas begränsningar beaktas  Undersökningssituationen handhas korrekt  Situationsvariabler skall beaktas vid tolkningen av resultaten  Resultaten rapporteras sanningsenligt  Undersökningens tillförlitlighet bedöms  Klienten ges feedback 1

PSYKOLOGFÖRBUNDETS SPECIALINSTRUKTIONER • Utlåtande till domstol • Utlåtande gällande arbetsförmåga och rehabiliteringsmöjligheter • Utlåtanden gällande rehabilitering • Skolpsykologers utlåtanden • Psykologutlåtande gällande personer i sinnesundersökning • Psykologutlåtande gällande sexuellt utnyttjande av barn • Utredning och bedömning av psykisk arbetsförmåga • Psykologutlåtande gällande vårdnadstvister • Psykologutlåtande gällande psykisk skada

PERSONLIGHETSUTREDNING • Hur grav är störningen? • Psykos, personlighetsstörning, neurotisk, normal • På vilket sätt är klienten störd? • Vilket slag av psykos, personlighetsstörning, neurotisk störning?

PERSONLIGHETSUTREDNING  • Hur bedömer vi störnigens svårighetsgrad? • Psykodynamisk diagnostisering? • Kategorisk klassificering av störningar? • Störningens betydelse för funktionsförmågan?

HUR GRAV ÄR STÖRNINGEN?- PSYKODYNAMISK DIAGNOSTISERING • Jagets uppgift att uppfatta och anpassa sig till verkligheten • försvarsmekanismer • primitiva el mogna • olika försvarsmekanismer • Personlighetsstrukturens bedöms • Personlighetsstrukturens utvecklingsnivå • anger individuationens utsträckning el vilken typ av patologi som dominerar (psykotisk, borderline, neurotisk, normal)‏ • Typ av dominerande försvar på denna utvecklings nivå • anger personlighetstyp (paranoid, depressiv, schizoid)‏

TYPISKA DRAG I EN PERSONLIGHETSSTRUKTUR PÅ NEUROTISK NIVÅ • Mer avancerade försvarsmekanismer • Större variation på försvarsmekanismerna • Solidare identitetsuppfattning • Enhetligare • Känsla av kontinuitet i självuppfattningen • God el stabil kontakt med verkligheten • Problemen beror på konflikter mellan önskningar och hinder hos personen själv

TYPISKA DRAG I EN PERSONLIGHETSSTRUKTUR PÅ BORDERLINE NIVÅ • Primitiva försvar – förnekande, projektion, identifikation, splitting • Störd självuppfattning - identitetsförvirring • Inkonsekvenser och motsägelser i självbeskrivning • Fientlighet som försvar • Verklighetsprövande förmåga • Förmåga att observera egen patologi • Personlighetsstörning • Gäller drifter, affekter och temperament • Defensiva och adaptva processer • Objektrelationer • Sätt att uppfatta sig själv och andra • Sätt att förhålla sig till sig själv och andra

TYPISKA DRAG I EN PERSONLIGHETSSTRUKTUR PÅ PSYKOTISK NIVÅ • Akut psykos • Hallucinationer • Vanföreställningar • Ologiskt tännkande • Icke manifest psykotisk personlighetsstruktur • Psyket skört, risk för akut psykos • Försvar: tillbakadragande, förnekande, omnipotent kotroll, primitiv idealisering och nedvärdering, primitiva former av projektion och introjektion, splitting och dissociation • Svåra identitetsproblem • Inte förankrade i verkligheten – magiskt tänkande • Oförmåga att distansera sig till sina psykotiska problem • Existentiell ångest

DIAGNOSTISKA SYSTEM • ICD - 10 International Classificatin of Mental and Behavioural Disorders • DSM - IV Diagnostic and Statistical Manual of the American Psychiatric Association

DSM - IV • Axel I: Kliniska störningar • Axel II: Personlighetsstörningar Utvecklingsstörningar • Axel III: Kroppsliga störningar • Axel IV: Psykosociala problem • Axel V: Allmän funktionsnivå (GAF)‏

PERSONLIGHETSSTöRNING DSM-IV Individens karakteristiska mönster avviker och manifesteras i oflexibla, maladaptiva och dysfunktionella beteenden inom flere områden.

PERSONLIGHETSSTöRNING DSM-IV • Kluster A • paranoid - främmande och speciella • schizoid • schizotypal • Kluster B • antisocial - dramatiska • emotionellt ostabil • histrionisk • narcisstistisk • Kluster C • hämmad - ångestfyllda • osjälvständig • obsessiv-kompulsiv

PERSONLIGHETSSTÖRNING DSM-IV • Depressiv personlighetsstörning • Passiv-aggressiv personlighetsstörning • Dissociativa störningar • identitetsstörning • minnesförlust • obsessiv”vandring” • depersonalisationsstörning

FORSKNING GÄLLANDE PERSONLIGHETSTEST FORTS • Personlighetstest mäter flere olika personlighetsdrag • Mätningar el poäng kan inte betraktas isolerat från andra mätningar och skalor i testet • Testerna skall bedömas i sin kontext

PERSONLIGHETSUTREDNING

PERSONLIGHETSUTREDNING

Presentation Transcript