Marknadsformer

1. Marknadsformer Perfekt konkurrens Monopol Monopolistisk konkurrens Oligopol

2. Sambandet mellan olika marknadsformer

3. F�ruts�ttningar f�r perfekt konkurrens Int�kter Vinstmaximering J�mvikt p� kort sikt J�mvikt p� l�ng sikt Effekten av permanenta f�r�ndringar Perfekt konkurrens

4. F�rut�ttningar: M�nga s�ljare och k�pare Homogena produkter Fritt intr�de/uttr�de p� marknaden Redan etablerade f�retag har inga f�rdelar Fullst�ndig information Ett F�retag p� en PK-marknad �r pristagare och kan inte p�verka priset Perfekt konkurrens

5. Totalint�kter f�r enskilda f�retaget: TR = PQ Genomsnittsint�kter: AR =TR/Q = P Marginalint�kt - �kningen i TR vid en �kning av f�rs�ljningen med en enhet: MR= ?TR/?Q eller MR= dTR/dQ = P (P �r konstant och oberoende av f�retagets produktion Q.) Perfekt konkurrens

6. Perfekt konkurrens Det enskilda f�retaget �r pristagare: F�retagets produktionsbeslut kan inte p�verka j�mvikten p� marknaden.

7. Perfekt konkurrens

8. Int�ktskurvan sammanfattar f�retagets marknadsrestriktioner. F�rutom marknadsrestriktioner har f�retaget ocks� teknologiska restriktioner, vilka sammanfattas i kostnadsfunktionen. Givet dessa restriktioner v�ljer f�retaget en produktionsniv� som maximerar vinsten. Perfekt konkurrens

9. Perfekt konkurrens

10. Perfekt konkurrens



13. Det finns tre m�jligheter vad g�ller f�retagets resultat: Positiv vinst. Noll ekonomisk vinst; Break Even (vinsten best�r bara av normal vinst) F�rlust. Perfekt konkurrens



16. Perfekt konkurrens: J�mvikt





21. Perfekt konkurrens Eftersom fasta kostnader best�r �ven om produktionen l�ggs ned, kommer f�rlust inte automatiskt att inneb�ra nedl�ggning Ingen produktion p� kort sikt om priset �r mindre �n den genomsnittliga r�rliga kostnaden p <AVC. Produktion p� kort sikt d� AVC <p < AC, trots att f�retaget g�r med f�rlust.

22. Perfekt konkurrens Vi har visat att under PK producerar f�retaget d�r MC = P. Det betyder att MC-kurvan visar hur f�retaget optimala produktionsniv� varierar med marknadspriset. F�retagets utbudskurva �r dess MC-kurva.




26. Perfekt konkurrens:





31. Ett permanent fall i efterfr�gan: Perfekt konkurrens



34. F�ruts�ttningar f�r monopol Monopol (utan prisdiskriminering) Prisdiskriminering Perfekt konkurrens vs. monopol Andra aspekter p� monopol Monopol

35. Sambandet mellan olika marknadsformer

36. F�ruts�ttningar En s�ljare (som �r prisbest�mmare) Inga n�raliggande substitut (Unik produkt) Intr�deshinder (antingen legala, exempelvis med licens eller patent, eller naturliga. Ett naturligt monopol uppst�r n�r ett f�retag kan producera varan med l�gre kostnader �n tv� eller fler f�retag.) Monopol

37. Ett monopolf�retag �r prisbest�mmare. Utan prisdiskriminering tas samma pris ut f�r varje s�ld enhet. Priset som en monopolist f�r beror p� kvantiteten som s�ljs. D�rav f�ljer att monopolisten �r prisbest�mmare P = P(Q): Monopol

38. Monopol perfekt konkurrens TR = P(Q) x Q TR = P x Q AR = P(Q) AR = P MR = TR'(Q) MR = P beror p� Q oberoende av Q Monopol

39. Marginalint�kt: Monopol

40. Monopolisten kan f� ett h�gre pris f�r de enheter som s�ljs, men d� kommer f�rre enheter att s�ljas. Monopolisten m�ste allts� ta h�nsyn till elasticiteten l�ngs efterfr�gekurvan f�r att kunna �ka TR. Ingen monopolist kommer att producera p� den oelastiska (nedre) delen av efterfr�gekurvan. Varf�r? Monopol

41. Monopol

42. Monopol

43. Monopolisten maximerar sin vinst genom att v�lja produktionsniv� s� att MR=MC Monopol

44. Vid kvantiteten Qmax f�s priset genom avl�sa efterfr�gekurvan Monopol

45. Monopol

46. Monopol

47. Prisdiskriminering inneb�r att ett f�retag s�ljer samma produkt till olika priser. Det kan vara till olika konsumenter, eller flera enheter till samma konsument. Prisdiskriminering inneb�r att producenten �vertar del av eller hela konsument�verskottet. Monopol

48. Prisdiskriminering f�rekommer i olika former: Perfekt prisdiskriminering: f�retaget tar ut maximal betalningsvilja f�r varje s�ld enhet. Olika priser till olika grupper (Olika grupper har olika efterfr�geelasticitet). Priser som beror p� kvantitet. Monopol

49. Monopol Perfekt prisdiskriminering inneb�r att konsument�verskottet i sin helhet har �verg�tt i producent�verskott.

50. Monopol

51. Imperfekt prisdiskriminering d�r efterfr�geelasticiteten varier mellan olika grupper (MC antas vara lika f�r grupperna): Monopolpriset �r l�gst p� marknaden med den st�rsta efterfr�geelasticiteten. Monopol

52. J�mf�relse mellan Perfekt konkurrens och monopol










62. Tilltagande skalavkastning �Economics of scope� (Stordriftsf�rdelar) �kar innovationsben�genheten Monopol: Andra aspekter

63. F�ruts�ttningar f�r monpolistisk konkurrens J�mviktsbest�mning Andra aspekter Monopolistisk konkurrens

64. Monopolistisk konkurrens

65. M�nga f�retag som konkurrerar med varandra. Fritt intr�de och uttr�de. Varje f�retag producerar en vara som �r n�rligande men inte perfekt substitut till varor producerad av andra f�retag Varje f�retag har viss �monopolkraft�, dvs de �r till viss grad prisbest�mmare Monopolistisk konkurrens





70. F�ruts�ttningar f�r oligopol Traditionella modeller Den brutna efterfr�gekurvan Oligopolmarknad med ledande f�retag Spelteoretiska modeller Oligopol

71. Oligopol

72. Tv� eller ett f�tal f�retag. F�retagen �r beroende av varandra. Ett f�retags beslut p�verkar de andra f�retagen. Sv�rt f�r andra f�retag att etablera sig. Oligopol

73. Den brutna efterfr�gekurvan: Modellens syfte �r att f�rklara varf�r priset varierar s� lite p� en oligopolmaknad. Grundl�ggande antaganden: Om ett f�retag h�jer priset f�ljer inte de andra f�retagen efter. Om ett f�retag s�nker priset f�ljer de andra f�retagen efter. Oligopol

74. Oligopol

75. Oligopol

76. Oligopol

77. Oligopol

78. Modellen med den brutna efterfr�gekurvan har tv� problem: Ingen fullst�ndig teori f�r hur priset best�ms. S�ger inget om vad som h�nder d� ett f�retag har fel i sina f�rv�ntningar. Oligopol

79. Marknad med ledande f�retag. Modellens syfte �r att f�rklarar hur pris och kvantitet best�ms p� en oligopolmarknad. Antaganden: Det finns ett ledande f�retag som agerar som en monopolist. De andra f�retagen �r �pristagare� och tillhandah�ller den resterande efterfr�gan. Oligopol

80. Oligopol

81. Oligopol

82. Oligopol

83. Ingen av de traditionella modellerna �r tillfredsst�llande. Utveckling av modeller baserade p� spelteori. Spelteori �r ett verktyg f�r att analysera strategisk samverkan mellan olika parter, och karakteriseras av: Regler Strategier Utfall J�mviktsbegrepp Oligopol

84. Oligopol

85. Oligopol

86. Oligopol

87. Oligopol

88. Oligopol

89. Oligopol

Marknadsformer

Marknadsformer

Presentation Transcript

Marknadsformer

Föreläsning 3