Överlever svenskan trycket?

1. Överlever svenskan trycket? Kronoby Folkhögskola Söndag 16.11.2008

2. Johan Häggman Kabinettsmedlem för kommissionär Leonard Orban, kommissionär för flerspråkighet.

3. Vad kan EU göra för svenskan i Finland? • Språkpolitiken hör till medlemsstaternas kompetensområde. Även språkpolitiken gällande regionala och minoritetsspråk. • EU kan befrämja minoritetsspråk finansiellt, genom att bevilja projektpengar. • EUs alla program är idag öppna för regionala och minoritetsspråk.

4. Vad kan EU göra för svenskan i Finland? • Ett ständigt kompromissande. Minsta gemensamma nämnare bland EUs 27 medlemsstater. • EU kritiserar sällan en medlemsstat. • Katalanska, baskiska, galicisiska och walesiska har blivit ko-officiella språk. Dvs EU har idag 23 officiella och fyra semi-officiella språk. • NPLD, nätverket för språklig mångfald.

5. Vad kan Europarådet göra för svenskan i Finland? • Europeiska stadgan för regionala eller minoritetsspråk. • Sanktionera länder som undertecknat och ratificerat stadgan, 17 av EUs 27 medlemsstater, bl a Finland. • EU hänvisar i sina dokument till Europarådets stadga.

6. Svenskan i Finland • Anspråkslösheten är både vår svaghet och styrka i ett europeiskt perspektiv. • Styrka för att vi kan framstå som “best practice”. Vi faller EU i smaken. • Svaghet för att svenskan är det enda regionala- eller minoritetsspråk som går tillbaka.

7. Svenskan i Finlands bedrövliga situation i Europeisk jämförelse. • Varför växer inte svenskan i Finland som andra stora minoritetsspråk gör? • Det räcker inte med lagstiftning. Språket måste befrämjas.

8. Minoritetsspråk som ökar • Katalanska, baskiska, walesiska, iriska och tyska i Sydtyrolen. På senare tid ökar även galiciskan • Scots och Ulster Scots. • Tyska i Danmark, danska i Tyskland

9. Minoritetsspråk på tillbakagång • Svenskan i Finland. • Minoritetsspråken i Grekland och Frankrike.

10. Katalanskan • Antalet som talar katalanska har ökat med över 1 miljon sedan Francos död. • Skolelever med katalanska som modersmål har ökat från 26,6 % år 1993 till 34,1 % 2000 och förväntas utgöra 41,1% år 2026 • Samtidigt antas andelen elever som enbart talar spanska minska från 16,7% år 2000 till 7,2% 2026

11. Katalanskan • 1993 använde 40% av Kataloniens befolkning katalanska i brev, mot endast 25 % 1978. • Andelen som talar katalanska med polisen har samtidigt ökat från 38% 1978 til över 50 % 1993. • På Balearerna har ökningen varit betydigt mindre, detta främst pga en stor invandring från fastlandet. Andelen som kan skriva katalanska har ökat från 22% (1993) til 31,1 % (1998).

12. Baskiskan • 25% av Baskiens befolkning talar baskiska, 75% av befolkningen som är under 25 år. • Efter Francos död kunde knappt 100.000 personer baskiska, idag talar över 700.000 baskiska flytande. • Antalet baskisktalande ökar i spanska Baskien och Navarra, medan det minskar i franska Baskien.

13. Baskiskan • Allt färre enspråkigt spanska i Baskien. • Som i Katalonien, föräldrarnas modersmål är spanska medan barnens är baskiska. • Baskiskan erövrar nya områden geografiskt, snabb ökning i städerna Bilbao, Vitoria och San Sebastian, trots en allt större invandring från Balkan, Magreb och Sydamerika.

14. Walesiskan • Antalet som talar walesiska har ökat från 508 000 (18,7%) 1991 till 582 000 (20,8%) 2001, en ökning med 74 000 personer. • I åldersgruppen 5-14 år är ökningen ännu större, från 26 % 1991 till 40,6% 2001. Bland dem som är över 45 år har andelen som kan Walesiska minskat.

15. Walesiskan • Antalet hushåll där minst en person talar walesiska har ökat från 26.4% (1991) till 28.2% (2001). • Barnens språk är walesiska i 56.9% av fallen där faderns språk är walesiska (49,6%,1991) och i 65.4% av fallen då moderns språk är walesiska (58.8%, 1991). • Walesiskan ökar trots en stark invandring, från resten av Storbritannien och övriga världen.

16. Tyskan i Sydtyrolen • Andelen tyskspråkiga har ökat sedan 1960 och andelen italienskspråkiga har minskat i samma takt. • Vissa kommuner har aldrig varit så tyska som de är idag. • Proporzsystem som favoriserar den tysktalande befolkningen.

17. Svenskan i Finland • Det enda av de stora minoritetsspråken som gått tillbaka sedan 1970-talet. • Antalet svenskspråkiga har minskat från 354 000 1940 till 290 000 år 2002. • I procent från 14,3% 1880 till 5,6% 2002. • Sedan 1970 har svenskarna minskat med drygt 13 000.

18. Svenskan i Finland • Minskningen har varit ännu mer dramatisk i städerna. • Helsingfors från 19,0 % 1950 till 6,3% 2002. • Esbo från 43,0% 1950 till 9,0% 2002. • Vasa från 40,4% 1950 till 25,2% 2002. • Borgå från 56,9% 1950 till 33,5 2002. • Kan inte enbart förklaras med ökad inflyttning.

19. Svenskan i Finland • Omvänd åldersstruktur jämfört med de andra minoritetsspråken, med smal bas. • De största åldersgrupperna är 55-59 och 50-54. • Få svenskspråkiga i åldersgruppen 0-4 • Dyster framtid?

20. Orsaker och förslag till lösningar • Territorium • Utbildning • Image/status • Positiv diskriminering • Vi måste värva finskspråkiga och invandrare. • Stärk den svenska identiteten

21. Territorium • Lättare att försvara ett minoritetsspråk i ett klart avgränsat område. • Regionen står för fiolerna. • Använder regionens historiska status som argument för språkets särställning. • Skyltning först på baskiska/valencianska, sedan på engelska och sist på spanska på Bilbaos och Valencias flygfält. • För sent med territoriell autonomi i Svenskfinland.

22. Utbildning • Satsa på skolor på minoritetsspråket. T ex språkskolor, språkbad etc • Uppmana majoriteten att lära sig minoritetsspråket. I Katalonien måste även de spanskspråkiga gå i skola på katalanska. • Lär invandrare minoritetsspråket, som i Bilbao eller Palma.

23. Image och status • Ungdomen är språkets framtid. Fram till 35 möjligt att påverka valet av språk enligt walesisk studie. • Katalanskan talas i större utsträckning av unga sedan imagen förbättrats. • Befrämja språket med projekt.

24. Image och status • Med rockmusik och fotbollsstjärnor i Wales • Pontenasondas i Galicien • Hype, Pumpa på, Stafettkarnevalen, Popkalaset och Radio Extrem i Finland.

25. Positiv diskriminering • Minoritetsspråket har svårare förutsättningar och bör därför stödas. • Förekommer i någon form i så gott som alla europeiska länder utom i Grekland, Frankrike, Slovakien och Lettland. • T ex i Bryssel har lärarna i flamländska skolor högre lön än i franska.

26. Tack! Tack för inbjudan och uppmärksamheten