Per.Assmo@htu.se

1. GIS i ett managementperspektiv Varför GIS? Kostnader och nytta med GIS Att planera och införa GIS i verksamheter Erfarenheter och problem vid GIS-införande i verksamheter Faser i införande av GIS Per.Assmo@htu.se

2. Vad är geografisk information ? I det närmaste alla företeelser som går att lokalisera till en plats skapar geografisk information Inom offentlig verksamhet kan detta vara information om; - vattenledningar - avrinningsområden - markstorlek, kvalité, nyttjande - fastigheter ägande/bygglov - adresser, vem bor var - brottsplatsstatistik - hemtjänstens kunder - taxeringsvärden - arbetsplatser - valresultat i olika områden I näringslivet nyttjas information om: - naturresurser - vattentillgångar - energitillgångar - infrastruktur - kundsegmentering ålder, kön, inkomst, intresse Per.Assmo@htu.se

3. Geografiska Informations System - GIS Enkelt uttryckt är GIS "kartor på data", dvs digitala kartor som hanteras av en dator för analyser m.m. Fördelen med digitala kartorna är att man kan skapa vilka kartor man vill, genom att lägga på de lager som du själv vill ha just för tillfället. Det som gör det ännu mera kraftfullt, är att man kan koppla information till varje objekt på kartan, t. ex. den yta som visar en fastighet innehåller information om vem som äger den, vilken adress den ligger på, hur många som bor där m.m. Det går att lägga till hur mycket information som helst, det är bara fantasin som sätter gränser. Per.Assmo@htu.se

4. Med GIS kan sedan en rad olika operationer och analyser genomföras med såväl geografiska data som tabelldata. "Hur många barn bor i fastigheter inom 500 meters avstånd från skolan?" "Var finns fastigheter för permanentboende med enskilda avloppsanläggningar?"; "Var finns fastigheten som ägs av Assmo?" "Var ligger fastigheten Stadskärnan 1:283?" Per.Assmo@htu.se

5. GIS Historik Datorbaserade system för att samla, lagra, analysera och presentera geografisk information var tidigare tekniskt svåra och användeshuvudsakligen för att framställa kartor, administrera vägnät eller kommunala avloppsnät, projektera vägar med CAD-program. Systemen har blivit väsentligt billigare och mer lättanvända. Den allmänna IT-utvecklingen med nätverk och kraftfulla persondatorer har givit nya möjligheter. Idag är nya och enklare GIS-tillämpningar på väg in bland traditionella kontorsverktyg för ordbehandling, kalkyl och presentation Per.Assmo@htu.se

6. Varför GIS ? • Hantering av databaserad information ökar i alla • delar av kommunala och statliga verksamheter liksom inom näringslivet • Krav på: • ökad effektivitet • förbättrat beslutsunderlag • snabbare beslut • ökad tillgänglighet till beslut Per.Assmo@htu.se

7. Vad kan man uppnå med GIS ? Effektivare spridning och överföring av information Många användare delar gemensam information Snabbare & enklare tillgång till information GIS Medborgare & kunders möjligheter till information och påverkan Bättre kvalitet i beslutsunderlag Effektivare arbetssätt - vardagsrationalisering Integration mellan förvaltningar/verksamheter Per.Assmo@htu.se

8. NYTTA MED GIS Ekonomisk nytta Tillgång till information (struktur, kvalitet, känd, sökbar) Arbetsmetoder (handläggning, remisser, beslutsunderlag, tidsåtgång) Lagring av information (gemensam, metadata) Per.Assmo@htu.se

9. NYTTA MED GIS Kvalitativ nytta Bättre beslut - färre överklaganden Medborgarnas insyn - relevanta förhållanden - påverka i tid Flera slags relevant information - selektering Hela informationshanteringen Per.Assmo@htu.se

10. GIS inom offentlig verksamhet kan exempelvis bidra till: * Effektivare offentlig administration * ökad samordning mellan verksamheter * Säkrare räddningstjänst * Bättre miljöarbete och kontroll * Öka medborgarnas insyn i offentligt arbete Per.Assmo@htu.se

11. KOSTNADER MED GIS Datahantering (Insamling, lagring, konvertering) Kompetensuppbyggnad och kompetensutveckling Teknisk lösning (datorer, nätverk, kommunikation, behörighet) Programvaror Per.Assmo@htu.se

12. Erfarenheter och problem av GIS i organisationer & verksamheter Generella problem Tidsbrist Organisationsstruktur Otydliga mål och otydlig styrning Chefers vilja/förmåga att prioritera Initiera för mycket för stort Teknikorienterat Per.Assmo@htu.se

13. Exempel på problem i kommuner Bristande förståelse och/eller likgiltighet (hos politiker) för vilka investeringar som krävs i dagens informationssamhälle vad gäller hantering, spridning, tillgänglighet, sekretess, integritetsskydd etc Kommunal förvaltning kontra kommunala bolag Småskalighet, revirtänkande och organisationsstruktur kan hindra GIS-samarbete inom likväl som mellan kommuner Hög medelålder bland medarbetarna och gamla IT-system som redan är i bruk försvårar förnyelse och integrering Per.Assmo@htu.se

14. Olika faser i processen Övertygande Kartläggning Konstruktion Genomförande Per.Assmo@htu.se

15. Övertygande Att på ett enkelt sätt få ledning att förstå och vilja satsa på GIS - Tydligt ställningstagande Att nyttja argument som biter och kan påverka attityder som hindrar förändring Att inkludera initiering av GIS, med alla beståndsdelar, i beslutsprocesserna Att använda en strategisktplanering med villkor för det fortsatta arbetet Per.Assmo@htu.se

16. Mål Förstå betydelsen och nyttan av att initiera och använda GIS för att utveckla verksamheten Kvalitativ nytta Ekonomisk nytta Per.Assmo@htu.se

17. Något väsentligt att komma ihåg! • Börja inte med att bestämma vilken GIS-programvara som skall anskaffa eller vilka databaser ni måste skaffa • Starta definitivt inte med att fundera på vilket konsultföretag ni tänker anlita • Börja med att bestämma vilka verksamheter som skall få GIS-stöd och i vilken ordning! Per.Assmo@htu.se

18. Kartläggning • Riktlinjer och avgränsningar från ledningen • Förankring i existerande organisation • Projektgrupp • Kartläggningen skall utmynna i; • - Tydliga förslag • - Beslutsunderlag för ledningen • - Handlingsplan för genomförandet • - Noggrann aktivitetsförteckning • Sammanfattning • Kompetensuppbyggnad redan från start Per.Assmo@htu.se

19. Förstudie Var står vi idag? Vad kan vi åstadkomma? Hur får vi fart på processen? Vad har andra gjort? Vem skall vi samarbeta med? Resursbehov - bedömd nytta Mål: Handlingsplan för tre år Utkast till GIS-strategi Förteckning över databaser Förslag till metadata Per.Assmo@htu.se

20. Kartläggning av omvärlden Botkyrka? Åmål? Hammarö? ? Nynäshamn? Sandviken? Lycksele? Trollhättan? Växjö? Sollentuna? Härnösand? Per.Assmo@htu.se

21. Intern Kartläggning GIS-eldsjälar? Var är den stora potentialen? Data i bruk? ? Verksamhetssystem? Tillämpningar i bruk? Vilka avtal finns? Data som saknas? Vem jobbar med ”GIS” idag? Per.Assmo@htu.se

22. Konstruktion Nyttja vad andra gjort!! Börja först med det enkla som når många först. Små, synliga, säkra succéer enkla kompatibla verktyg för dataförsörjning/hantering Karta – fastighet – innevånare Planera noggrant – trovärdighetsfråga INFORMERA, DEMONSTRERA, UTBILDA Per.Assmo@htu.se

23. Användaren i fokus Doktrin Organisation Information Tillämpningar Funktionalitet Användaren Data Maskinvara Utbildning Programvara Informationshantering Etik Per.Assmo@htu.se

24. ’Startpaketet’De viktigaste baserna att börja med Bakgrunds- Innevånar- karta information ID Fastighets- Adresser information Per.Assmo@htu.se

25. Ökad användning Trafik Ytor Vägnät Befolkningsstatistik Fastighetsinformation Bakgrundskarta ID Adresser Innevånarinformation Verksamhetsutövare Natur och Kulturmiljö Planinfo Lokalanvändning Per.Assmo@htu.se

26. Genomförande Utnyttja eldsjälarna Återförankra hos ledning och verksamhet Strategin utformad & införd under konstruktionsfasen Införande och utbildning i fas med varandra Håll utlovade tider och överenskomna kostnader Informera och skapa delaktighet Per.Assmo@htu.se

27. Framgångsfaktorer att utnyttja Ändamålsenlig projektorganisation med tydlig ledningsstruktur och klara befogenheter Stöd från högsta ledningen Tillräcklig kompetens och kontinuitet i bemanningen Väl genomarbetad plan Utnyttjande av vad andra redan gjort Små – säkra – synliga – succéer Påtagligt inflytande från slutanvändarna Tillräckligt med tid och ekonomiska resurser God dokumentationskvalitet Per.Assmo@htu.se

28. GIS-nätverk (en kommun) Tekn kontoret + Räddningstjänsten Socialkontoret Skolkontoret + Stadsbyggnadskontor Kval. användare GIS-samordnaren GIS-samordnarkompetenta Per.Assmo@htu.se

29. GIS-nätverk(Två kommuner samverkar) Kommunledning Tekniska kontoret Skolkontoret Socialkontoret GIS-samordnaren GIS-samordnarkompetenta Kval. användare Per.Assmo@htu.se

30. Rätt GIS-verktyg till varje användare Specialist, GIS-administratör > 150 000 kr/licens ~5 Kvalificerad analys Skapa data 10-20 Ca 30 000 kr/licens 25-40 Enkel analys Presentationer Max 300 kr/licens ~300 ’TittskåpsGIS’ Volymsiffrorna avser exempel från Uddevalla kommun Per.Assmo@htu.se

31. Trollhättan Trollhättans Stad satsar på GIS - Geografiska Informations System. En stor del av de kommunala förvaltningarna inom Trollhättans Stad använder sig av GIS. Kommunens politiker och tjänstemän kan snabbt och enkelt via sin dator ta fram kartor med just den information som behövs för tillfället, exempelvis: Fastighetsinformation, adresser och företagsinformation Befintlig och planerad markanvändning Miljöförhållanden Naturgivna förhållanden Planer och bestämmelser Statistik Flygbilder Per.Assmo@htu.se

32. Uddevalla Uddevalla kommun har valt att göra en stor satsning på GIS under de kommande åren.Med GIS kan man hantera information om företeelser som går att lokalisera till en bestämd plats. En mycket stor del, ca 80%, av all den information som används i kommunen är av denna karaktär. Till GIS hör ett stort antal verktyg som gör det snabbt och enkelt att ta fram tex analyser och beslutsunderlag redovisade i kartform. Inom de närmaste åren kommer därför kommunen att bygga ut och koppla ihop sina GIS-system, så att alla kommunala förvaltningar och bolag kommer att få tillgång till gemensamma GIS-databaser. Per.Assmo@htu.se

33. KÖBYT-GIS Tillsammans med kommunerna Kinda, Ödeshög, Boxholm och Ydre bygger vi upp ett gemensamt webbaserat GIS. GIS står för Geografiskt Informations System vilket kort och gott innebär kartor med tillhörande information i digital form. Med ett GIS gör datorn mycket av det jobb, t ex beräknar avstånd, letar fastigheter på kartan, skapar listor som jämför olika lokaliseringsalternativ osv som man annars måste göra manuellt.Genom att bygga upp ett gemensamt system får vi möjligheten att dela på teknisk utrustning och specialkompetens för att bibehålla kvalitén på verksamheten men även förbättra den kommunala servicen. Det blir dessutom billigare än om kommunerna var för sig ska bygga upp ett eget system. Per.Assmo@htu.se

34. Per.Assmo@htu.se

35. Per.Assmo@htu.se