100 likes | 335 Views
Internationell ekonomi, hösten 2013, Jonas Lagerström. 14. Repetition inför tenten. Att förstå handelsmönstret i världen Handelspolitik och dess effekter. Fem viktiga lärdomar Globaliseringens effekter. Frihandel ökar ekonomisk välfärd; kakan växer.
E N D
Internationell ekonomi, hösten 2013, Jonas Lagerström 14. Repetition inför tenten • Att förstå handelsmönstret i världen • Handelspolitik och dess effekter
Fem viktiga lärdomar Globaliseringens effekter • Frihandel ökar ekonomisk välfärd; kakan växer. • Den osynliga handen får verka över hela jordklotet. • Frihandel gynnar även den som är sämst på allt. • Komparativa fördelar avgörande för handel, absoluta för livsvillkor. • Men frihandel skapar också förlorare! • Produktionsfaktorer i branscher som måste tävla med import (kort). • Produktionsfaktorer som inte finns i överflöd (lång sikt). • Protektionism kan gynna ett land. • Stort land utnyttjar sin monopolmakt för att trycka ner andras pris. • Positiva externaliteter av att varan produceras här. • Handelspolitik styrs av politik, inte nationalekonomi • Förvånande med explosionen i internationell handel senaste 30 åren.
Att förstå handelsmönstret Handel uppstår då relativpriserna skiljer sig • Ricardo: Olika arbetsproduktivitet. • Klassisk version (konstant) vs modern version (avtagande). • Komparativ fördel där arbetare relativt sett mest produktiva. • Heckscher-Ohlin: Olika överflöd och intensitet avgör. • Komparativ fördel i det som kräver relativt mycket av den produktionsfaktor som landet har relativt mycket av. • Handelspolitik: Tariffer, importkvoter, exportstöd. • Krugman: Skalekonomi och differentieradevaror gör att lika länder vinner på stor gemensam marknad. • Ericsson säljer enkel mobil i Sverige och Finland till kunder som vill ha nånting enkelt; Nokia säljer en avancerad mobil i Sverige och Finland till kunder som vill ha sånt. Stor produktion ger lägre pris.
Effekten av frihandel Skiftar produktion, konsumtion och välfärd • Handel leder till att relativpriserna konvergerar. • Transportkostnader kan göra att prisskillnader består: Tänk cement och hårklippning. • Nya priser skiftar om produktion och konsumtion i landet. • Producerar mer av exportvaran, mindre av importvaran. • Konsumerar mindre av exportvaran, mer av importvaran. • Ökad specialisering: Var och en gör det man är relativt sett bäst på, vilket ökar produktionen och inkomsten i världen och därmed ökar våra möjligheter att konsumeratotalt sett i landet. • Men vinner verkligen alla? • Ricardo: Jo, alla vinner. • Heckscher-Ohlin och SS: Vinnare och förlorare
Om relativpriset ändras...? ... så ändras produktion, konsumtion, handel, välfärd! • Tillväxt: Balanserad vs snedvriden. • Ändrad arbetsproduktivitet • Ändrade resurser: Hittar olja, erövrar land, ökad invandring, större kapital (ökat sparande), ökat humankapital (bättre skola), teknologi. • Ändrad handelspolitik • Tariffer, importkvoter, exportsubventioner, icke-tariffärahandelshinder. • Om små länder förändras så kan du ignorera effekterna på omvärlden (ty vad landet gör ”känns” inte), men om stora länder förändras så påverkas relativpriset i världen vilket påverkar omvärldens produktion, konsumtion och välfärd.
Kan vi begränsa importen? Protektionistisk handelspolitik • Använd tariffer och importkvoter. • Har identiska effekter (vid auktion för licenserna) • Höjer alltid det inhemska priset • Ändrar produktion, konsumtion och välfärd i landet. • Kan sänka priset i världen (stort land), vilket ändrar produktion, konsumtion och välfärd i omvärlden.
Bör vi begränsa importen? Argument för och emot protektionism • Stort land kan gynnas genom bättre terms-of-trade. • Externaliteter: Utgångsläget är inte effektivt. • Kan ge extra nytta nu (stolthet, utebliven kostnad för omstrukturering, nationell säkerhet, glädje över att kläderna inte tillverkas i hemska fabriker av fattiga barn i utlandet). • Kan ge extra nytta i framtiden (barndomsargumentet). • Produktionen drabbar miljön. • Men svårt att mäta externa effekter + specivitetsregeln • Kan ge viktiga skatteintäkter (developinggovernment argument). • Protektionism ty de som drabbas av frihandel är färre och bättre organiserade än de som gynnas.
Kan och bör vi utvidga exporten? Exportorienterad handelspolitik • Exportsubventioner • Trycker upp priset i Finland • Ändrar produktionsmönstret i Finland • Ökar handeln med omvärlden • Minskar välfärden i Finland • Omfördelar välfärd inom Finland • Ett stort land kan ändra priset i utlandet – vilket påverkar deras produktion, konsumtion och välfärd. • Ger sämreterms-of-trade • Men positiva externaliteter (svåra att mäta!)? • Men strategisk handelspolitik (upptrappning?)
Handelspolitik i utvecklingsländer Ja eller nej till globalisering? • Importsubstitution: Bli som Finland bakom importskydd. • Barndomsargumentet: Stöd vs kritik • Externaliteter: Svåra att mäta! • Afrika och Sydamerika: Katastrof 1950-1980 • Exportorienterad handelspolitik: • Kör enligt läroboken • Tveksamt om specifik handelspolitik behövs • Asien: Tillväxtmirakel under efterkrigstiden. • Allt fler har nu accepterat globaliseringen.
Handelspolitik i rika länder Diskriminerande frihandel • Att underlätta handel: Frihandelsområde och tullunion. • Inte säkert att det höjer välfärden: Handelsskapande effekt vs handelsomfördelande effekt. • WTO pushar för multilaterala frihandelsavtal som gäller alla. • Att försvåra handel: Embargon mot export. • Ger högre pris i drabbade landet. • Drabbar båda parter – men gynnar tredje part. • Störst chans att lyckas om stort land går på liten demokrati i vara som landet desperat behöver