1 / 48

Antikens Grekland - Hellas

Antikens Grekland - Hellas. ”Grekland” Stadsstater och kolonier Karta. ”Grekland” 2500 fkr – 1100 fkr Karta. Västrom. Östtrom. Vad menas med antiken? LÄS!. Antik betyder gammal Räknas vanligen från 800 fkr till 500 Från Illiaden och Odyséen till västromerska delning 395.

kristopher
Download Presentation

Antikens Grekland - Hellas

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. Antikens Grekland - Hellas

  2. ”Grekland” Stadsstater och kolonier Karta Marit Nygårds 2004

  3. ”Grekland” 2500 fkr – 1100 fkr Karta Marit Nygårds 2004

  4. Västrom Östtrom Vad menas med antiken? LÄS! • Antik betyder gammal • Räknas vanligen från 800 fkr till 500 • Från Illiaden och Odyséen till • västromerska delning 395. • Ibland räknar man från 476, då avsattes den siste romerske kejsaren och en germansk kejsare ”Odovakar”, beträdde tronen. Läs mer: http://sv.wikipedia.org/wiki/Antiken Marit Nygårds 2004

  5. Den grekiska världen 2000 f.kr – 700 f.kr • Denna tid räknas inte till antiken, men ensnabbgenomgång behövs för att få förståelse för den antika perioden • Områden som bl a belyses före antik tid är: • Kreta • Indoeuropéer • Mykene • Troja • Fenicier Marit Nygårds 2004

  6. Mykene Kreta Den minoiska kulturen på Kreta s 1/3LÄS! Läs mer: http://sv.wikipedia.org/wiki/Kreta#Den_minoiska_civilisationenhttp://en.wikipedia.org/wiki/Bull_%28mythology%29 • På ön Kreta möter vi omkring 2000 fkr ursprunget till den grekiska kulturen • Kallades den minoiska kulturen efter sagokungen Minos • En känd myt talar om odjuret Minotaurus ”Minos tjur” • utpräglad religiös tjurkult • Palatset i Knossos • Flera hundra rum • Obefästa, vilket tyder på att kretensarna behärskade havet och inte fruktade invasion • Kreta en brygga mellan Orienten och Europa • Duktiga sjömän och bedrev handel med Egypten, Syrien och det europeiska fastlandet • Genom kontakten med Orienten utvecklade kretensarna ett skriftspråk, som fördes vidare till det europeiska fastlandet • Lertavlor med text, skriven på en en tidig form av grekiska, kallad Linear B (Evans, brittisk arkitekt lyckades tyda skriften). Marit Nygårds 2004

  7. Den minoiska kulturen på Kreta s 2/3 Vad var kännetecknande för palatsen? • Förråd (lerkärl) för olika varor – vin, spannmål m m (magasinering) • Verkstäder • Arkiv • Religiös kultutövning • Kungligt residens • Bostadsgemak – badrum, badkar, avlopp http://www.culture.gr/2/21/211/21123a/e211wa03.html Marit Nygårds 2004

  8. Mykene Kreta Den minoiska kulturen på Kreta s 3/3 LÄS! • Omkring 1450 fkr lades palatsen på Kreta i ruiner. • Forskarna för fram olika orsaker till den minoiska kulturen undergång. • Naturkatastrof • Vulkanutbrott (Thera – Santorini) • Tsunami • Invasion från från fastlandet. • Mykene blev därefter den ledande stadstaten • Läs mer: • http://sv.wikipedia.org/wiki/Kreta#Den_minoiska_civilisationen • http://en.wikipedia.org/wiki/Minoan_Crete Marit Nygårds 2004

  9. ”Jag har mött Agamemnons blick!” Heinrich Schliemann telegraferade så till den tyske kejsaren när han i Mykene hade grävt fram ”Agamemnons guldmask”. Det visade sig att masken är äldre, från 1500 fkr, och kan inte vara Agamemnon. Mykene Kreta Mykene – karakteristiska drag LÄS! • Efter den minoiska kulturens undergång övertog Mykene på fastlandet ledningen som den främsta stadsstaten i Grekland. • Här samlades stora rikedomar. • Mäktigt palats. • Mängd lertavlor med Linear-B-skrift, vilket tyder på att den minoiska kulturen spred sig till fastlandet (dog ut efter den doriska invandringen) • Omkring 1200 fkr sökte härskarna i Mykene utnyttja sitt sjöherravälde och sträcka ut sin makt mot Mindre Asiens västkust, där den förnämsta staden hette Troja. • Orsaker enl myten om ”Trojanska kriget” var att trojanerna rövat bort en kvinna ”den sköna Helena” • Kampen har troligen gällt kontrollen över handelsvägarna mellan Svarta havet och Medelhavet Mer bilder från Mykenen: http://commons.wikimedia.org/wiki/Mycenae Satellitbild: http://www.greeklandscapes.com/images/maps/greece_south_annotated.jpg Läs mer: http://www.klass.lu.se/utbildning/smorgasbord/mykene.html Trojanska kriget: http://sv.wikipedia.org/wiki/Trojanska_kriget Marit Nygårds 2004

  10. Indoeuropéerna LÄS! • 2000 fkr – 400 fkr • Språket är det gemensamma för indoeuropeérna • Under denna folkvandringsvåg invandrade en germansk stam, som kallades greker. Dessa var i sin tur uppdelade på olika stammar. Dorer och akajer. Se mer om detta på nästa sida Marit Nygårds 2004

  11. Greklands mörka århundraden LÄS! • Nya grekiska stammar tränger ner från norr. • Dorerna (se karta) – krigarfolk som skövlade byar - ”slog” sönder den grekiska kultur som byggts upp • Skriftspråket glömdes bort • hantverket försummades • (senare forskning menar att inte bara Dorerna är skyldiga till den kulturella nedgången) • Handelsförbindelser upphörde, isolationen bredde ut sig d v s byarna blev hänvisade till sig själva. • Så utvecklades den grekiska stadsstaten, polis. Stadstaterna bestod av en stadskärna med omkringliggande landsbygd. Ta reda på om det finns några nutida stadsstater! Marit Nygårds 2004

  12. Bild: ”Odysseus bjuder cyklopen vin” Iliaden och OdysseénLÄS! • Iliaden • Det äldsta bevarade exemplet på grekisk, och därmed europeisk, litteratur. • Iliaden behandlar en del av historien om belägringen av staden Ilion (Troja), det vill säga det trojanska kriget, • Troligt att dessa verk härstammar från en lång tradition av muntlig poesi. • Iliaden och Odysséen dateras traditionellt till 700-talet f.Kr., men anses av vissa forskare vara senare. • Odysséen • Man får följa den grekiske hjälten Odysseus på hans färd tillbaka till ön Ithaka. • Arkeologerna har kunnat bekräfta att Homeros berättelse om det trojanska kriget (det beskrivs i Illiaden) innehåller en kärna av sanning, däremot är källorna vad beträffar Odysseus färd tillbaka knapphändiga för att inte säga obefintliga Marit Nygårds 2004

  13. Trojanska kriget http://www.vetgirig.nu/quiz-7150/Trojanska-kriget/Frågesport Marit Nygårds 2004

  14. Grekerna var splittrade i stadsstater, men hade ändå en del gemensamt LÄS! • Språket Vare sig grekerna kom från Aten eller de grekiska kolonierna runt Medelhavet kunde de förstå varandra • Litteraturen • Berättelserna om Illiaden och Odyssén kände alla till. De upplevde att de hade en gemensam historia • Religionen • Kulten (riterna) runt gudarna • Man färdades från moderlandet men även från kolonierna till platser för att dyrka en viss Gud. Ex Apollons tempel i Delfi (oraklet i Delfi) • Olympiska spel • Den mest kända är de som ägde rum i Olympia vart fjärde år till guden Zeus ära.fr 776 fkr • I modern tid tvärtom – under 1VK och 2Vk ställdes OS in, inte krigen • Fred skulle då råda, man kunde inte vanhedra spelen med krig • Idrottstävlingarna bidrog till att skapa enighet och förbrödring mellan greker Zeus i Olympias Zeustempel Bildkälla överst till vänster: http://da.wikipedia.org/wiki/Billede:Delphi_temple-650px.jpg Marit Nygårds 2004

  15. Marit Nygårds 2004

  16. Fenicierna LÄS! • Efter den doriska invandring – förlorade grekerna sitt sjö- och handelsherravälde • Fenicien nu ledande sjömakt • Nuvarande Libanon Skeppsbyggare – stabila båtar med köl • Vågade sig ut på öppet vatten • Grundade handelsstationer bl a Kartago (nuvarade Tunisien) • Viktigaste insats – alfabetet till Europa • 22 tecken, härstammade från hieroglyfer och kilskrif • skriva olika ord • Semitiskt folk, (judar och araber), använde bokstavstecken bara för konsonanter. Semitiska språk. Marit Nygårds 2004

  17. Antiken 700 f.kr LÄS! Grekerna träder fram 1 • Ca 800 f.kr handel – sjöfart kom igång • Grekerna tog över det feniciska alfabetet och anpassade det genom att lägga till vokaler. Grekernas förnämsta kulturinsats • Skriftliga minnesmärken från 700-talet f.kr • Grekernas historiska tid börjar • Illiaden och Odyssén • Stoff från förhistorisk tid – även det grekiska samhället runt 700-talet f.kr • Arkaisk tid 700 - 480 f.Kr., kännetecknas av urbanisering, stadsstaternas uppkomst och grekisk kolonisering längs Medelhavets och Svarta havets kuster. • Klassisk tid 480 - 300 f.Kr., är den period då konst, litteratur och filosofi har sin höjdpunkt. Stadsstaternas inbördes maktkamp leder till att de blir lydstater under Makedonien. • Hellenistisk tid • 330 - 27 f.Kr., inleds med Alexander den stores erövring av Persien. Greker bosätter sig i de erövrade områdena och städer som Antiokia, Pergamon och Alexandria blir nya centra för grekisk kultur. Marit Nygårds 2004

  18. Antiken 700 f.kr Grekerna träder fram 2 • Illiaden – det trojanska kriget • Odysséen – Odyssevs – irrade runt 10 år • Olika teorier: • Sammanställt av en man - Homeros? • Berättelser – sånger som funnits tidigare – ställts samman av en eller flera skalder? • Den västerländska litteraturen börjar Marit Nygårds 2004

  19. Natur och näring i Hellas LÄS! • Bergigt land med små slätter • Bevuxna med macchia – buskvegetation • I förhistorisk tid klädda med stora skogar • Miljöförstöring • Järnyxor – virke och bränsle – hela skogar höggs ner • Trädrötterna kunde inte hålla det tunna jordlagret på bergssidorna • Får och getter betade gräset så hårt att de bindande gräsrötterna försvann. • Regn och vindar fört bort den blottlagda myllan från bergssidorna • Spannmålsodling har varken under antik tid eller i vår tid räckt till för landets befolkning Marit Nygårds 2004

  20. Havet och kolonisationen 1 LÄS! • Havet aldrig långt borta (undantag de inre nordöstra delarna • Många hamnar – naturligt att färdas på havet • Från 700-talet f.kr trängde grekerna undan fenicierna och blev ledande inom sjöfart och handel • Utvandring – kolonier längs medelhavskusten och Svarta havskusten • Överbefolkning - försörjningsproblem Marit Nygårds 2004

  21. Grekisk utvandring LÄS! Marit Nygårds 2004

  22. Havet och kolonisationen 2 LÄS! • Kolonierna självständiga men bevarade sin samhörighet med moderlandet • Höll fast vid: • sitt språk • sin religion • olympiska spelen • sina lagar • grekisk byggnadskonst • grekisk teater • Grekisk kultur spreds runt medelhavsområdet Marit Nygårds 2004

  23. Förändringar i näringslivet 1 LÄS! • Billig spannmål från kolonierna importerades – ledde till att bönderna i hemlandet konkurrerades ut • Började odla vin och oliver – tog dock tid innan det gav avkastning • Tog lån hos förmögna adelsmän och blev beroende av dessa – ett storgodssystem växte fram • Många begav sig till städerna (en förtida urbaniseringsprocess) och började med hantverk (framförallt i Athen) • Hantverksindustri växte fram • Keramik- och vapen stora exportprodukter Marit Nygårds 2004

  24. Förändringar i näringslivet 2 LÄS! • EN NY KLASS (socialgrupp) VÄXER FRAM • FRAMGÅNGSRIKE HANTVERKARE • vapen – vävnader – keramik • PERSONER SOM SYSSLADE MED IMPORT- OCH EXPORT • Hantverket skapade viktiga exportvaror • Exporten betalade den växande importen av spannmål • DESSA HADE ANDRA INTRESSEN ATT VÄRNA OM ÄN DEN JORDÄGANDE ADELN • VISSA INOM ADELN VAR OCKSÅ INVOLVERADE I HANDELSPROJEKT, SÅ DE HADE GEMENSAMMA INTRESSEN MED DEN FRAMVÄXANDE ”BORGARKLASSEN”. BORGARNA (med stöd från vissa inom adeln) STÄLLDE NU KRAV PÅ POLITISKT INFLYTANDE OCH DEN JORDÄGANDE ADELN FÖRLORADE SITT INFLYTANDE Jmfr. Europa – Franska Revolutionen Borgarklassen (lever i städer) rikare/ mäktigare – kräver politiskt inflytande - adeln trängs undan Europa – industrialiseringen – urbaniseringprocess Förstärker de nya sociala klasserna inflytande Borgare och senare (1900-talet) även arbetarklassen bla via fackföreningsrörelsen Kravet på rösträtt och lika rättigheter har skapat den demokrati vi har idag • Mynt började användas på 600-talet f.kr • Inverkade positivt på ett uvecklad handelsutbyte • Det grekiska silvermyntet blev det vanligaste betalningsmedlet i medelhavsområdet • Byteshandel dock vid sidan av penninghushållningen Marit Nygårds 2004

  25. Kung Krösus Marit Nygårds 2004

  26. Perserriket och Grekland 1 LÄS! • 500-talet f.kr utvidgade perserna sitt område • Från medelhavet i väster till Indus i öster • De greker som bosatt sig i nuvarande Turkiet längs Turkiets västra kust (Jonien) kom under persisk överhöghet. • Perserna behandlade folk förhållandevis milt, men grekerna svårt ta order från främmande folk • Ca 500 f.kr gjorde de joniska grekerna uppror och fick hjälp från några stadsstater i Grekland, bl a Aten • Upproret kvästes • Interaktiv karta • Se hur det antika mellan-österns gränser förändrades. Det assyriska riket, det nybabyloniska, persiska och makekonska (Alexander den store) 700-300 BCE (Before common era) Marit Nygårds 2004

  27. Persiska krigen - karta Marit Nygårds 2004

  28. Perserriket och Grekland 2 LÄS! • Kamp mellan de grekiska stadsstaterna och perserriket om framförallt handelsherraväldet i medelhavet • 490 f.kr landsatte perserna en här vid Marathon. Perserna besegrades. (Darius) • 480 f.kr gjordes ett nytt angrepp. Stadsstaterna enades, men vid Thermopyle besegrades grekerna. Aten intogs (Xerxes) • Vid sjöslaget vid Salamis vann dock grekerna och perserna fick ge sig Marit Nygårds 2004

  29. Attiska sjöförbundetLÄS! • Aten den betydelsefullaste insatsen vid Salamis • En rad grekiska stadsstater slöt upp på Atens sida – under Atens ledarskap bildades Attiska sjöförbundet • En del stater utrustade inte själva krigsfartyg utan bidrog med pengar och blev därmed skattskyldiga till Aten. • Hårt ledarskap och undanhållande av skatt straffades brutalt. • Vissa stater uppror. • Motsättningarna underblåstes av Sparta, som med oro såg Atens växande makt. Marit Nygårds 2004

  30. Kampen mellan stadsstaterna LÄS! • Peloponnesiska kriget 431 – 404 f.Kr Sparta och Aten gjorde båda anspråk på ledarskapet i Grekland • Kriget startades på grund av politiska meningsskiljaktigheter. Aten hade blivit den rikaste och mäktigaste staden i Grekland och dess demokratiska statsskick hade börjat efterhärmas. Detta uppskattades inte av hårdföra oligarkier som Sparta, vilka samlade allierade Sparta stöd från många stadsstater, medan andra stödde Aten • Sparta och dess allierade också irriterade på att Athen slösade med skattemedlen till att försköna staden, istället för att lägga pengarna på försvar mot Perserna • Aten måste dock kapitulera år 404 f.kr Marit Nygårds 2004 http://sketchup.google.com/3dwarehouse/details?mid=8174b921338882e8816a3771436c8474

  31. Karta 700 fkr- 490 fkr Bildkälla: ttp://darkwing.uoregon.edu/~atlas/europe/static/map06.html Marit Nygårds 2004

  32. Karta peloponnesiska kriget • http://darkwing.uoregon.edu/~atlas/europe/interactive/map24.htmlMarch of the 10000 • http://darkwing.uoregon.edu/~atlas/europe/interactive/map23.html Marit Nygårds 2004

  33. Alexander den store • (Μέγας Αλέξανδρος, Mégas Aléxandros), eller Alexander III, född i juli356 f.Kr. i Pella, död 10 eller 11 juni323 f.Kr. i Susa, var kung av Makedonien från år 336 f.Kr. Han var en av världshistoriens främsta fältherrar. Han erövrade bland annat Persien och Egypten. • Alexanders far Filip II enade de grekiska stadsstaterna under sitt eget styre. • Efter Filips död ärvde Alexander ett mäktigt rike och en av dåtidens bäst tränade arméer. Med sin armé och med hjälp av de grekiska stadsstaterna besegrade Alexander storkungen Dareios III och erövrade det mäktiga Perserriket. • Under sina krigståg grundade Alexander ett flertal städer, av vilka den mest kända av dem är Alexandria i Egypten. I dessa städer bosatte sig greker. • Alexander införlivade även trupper från andra folkslag i sin armé och uppmuntrade äktenskap mellan sina män och perserna. • Alexanders erövringar gav upphov till den så kallade hellenismen, under vilken den grekiska kulturen spred sig ända bort till Indien. Marit Nygårds 2004

  34. Slaget vid Issos LÄS! Tolka bilden! Huvudpersoner m m! Marit Nygårds 2004

  35. Alexander den store´s rike – karta LÄS! Marit Nygårds 2004

  36. Hellenistiska stater efter Alexanders död – karta LÄS! Marit Nygårds 2004

  37. Aten – Sparta styrelseformer Marit Nygårds 2004

  38. Aten – Sparta styrelseformer LÄS! Marit Nygårds 2004

  39. Verkställde folkförsamlingens (riksdagens) beslut. 9 män – tillsatta ett år. Lottning Atenska demokratin Valdes på ett år. 10 pers – en för varje fyle Varje fyle (stam), utsåg 50 stormän, som satt i regeringen. De 50 rådsmän som var i tjänst kallades prytaner. Lottning. Från början en slags regering, men från 400-talet fkr. mer en slags domstol. Riksdagen, alla fria män över 20 år. Sammanträdde var 9:e dag. Tog del av regerings förslag och tog beslut. Talarna – duktiga retoriker fungerade som dåtidens partiledare 100-tals slumpvis utsedda medborgare – lottning. Sokrates dömdes till döden av domstolen 399 fkr. Juryn utsågs nämligen genom lottdragning omedelbart före rättegången. Pläderingarna tidsbegränsades med ett vattenur. Marit Nygårds 2004

  40. Aten – Sparta genusperspektiv Marit Nygårds 2004

  41. Aten – Sparta genusperspektiv Marit Nygårds 2004

  42. Politiskt system - definition Med ett politisktsystem menar man då - för att använda den amerikanske statsvetaren David Eastons definition det system av interaktioner (“samverkningar”) i ett samhälle, varigenom man fattar bindande beslut om hur olika värden skall fördelas och varigenom man verkställer dessa beslut. http://64.233.183.104/search?q=cache:eLtjyZ8K_toJ:www.svet.lu.se/webcourses/webkurser/001_Resurser/Vallinder.pdf+politiskt+system+sparta&hl=sv&gl=se&ct=clnk&cd=7 Marit Nygårds 2004

  43. Det ska finnas allmän rösträtt med mycket få och klara begränsningar, i allmänhet krav på viss lägsta ålder. Medborgare ska äga rätt att kandidera till de styrande posterna. Medborgare ska ha rättigheter som tryck,- yttrande,- mötes- och organisationsfrihet för att kunna delge varandra sina åsikter och bilda politisk opinion. Folkomröstningar bör genomföras om en stor andel röstande kräver detta. Valhemlighet ska alltid iakttas. Det ska finnas ett fungerande rättsväsen som skyddar dessa friheter och medborgarnas andra rättigheter, se rättssäkerhet. Demokratin förutsätter att majoritetens förslag vinner över minoritetens. I en demokrati tillämpas dock minoritetsskydd, tex så att minoritetsbefolkningens val kan inte köras över av majoriteten. Detta gäller tex språkliga minoritetsgrupper (finlandssvenskarna i Finland utgör en minoritet - den finskspråkiga majoritetsbefolkningen kan inte rösta bort tex de svenskspråkiga skolorna). I Sverige finns det ett visst mått av transparens i myndigheternas verksamhet men offentlighetsprincipen är ej ett grundläggande demokratikriterium. Som synes är principen om medborgarskap (inklusion) central i demokratins definition. Under en stor del av demokratins historia var det bara män, inte kvinnor, som betraktades som fullvärdiga medborgare - och på motsvarande sätt har aldrig slavar haft medborgerliga rättigheter. Barn brukar inte heller erkännas alla medborgerliga rättigheter. Demokrati - kriterier Marit Nygårds 2004

  44. SlaverietLÄS! • Muskelkraft - viktigaste energikällan • Slavar – tunga kroppsarbetet på olivplanteringarna – hantverksfabrikerna – i hemmen • Marmorbrott – silvergruvor – nästan uteslutande slavar • 400-talet f.kr i Aten utgjorde slavar 1/3 • Tillgången på slavar hindrade den tekniska utvecklingen • Arbetsbesparande maskiner uppfanns inte • Stor skillnad mellan olika slavar, det fanns slavar som hade det ”bättre”. • Förakt för kroppsarbete Marit Nygårds 2004

  45. Det grekiska slavsamhället Aristoteles skriver i Statslära om synen på slavar. ”De tama djuren är av naturen bättre än de vilda, och för dem alla Är det bäst att behärskas av människan, då de i så fall kan leva i säkerhet…..De som är lika olika andra människor Som själen är olik kroppen och en människa olik ett vilt djur är enligt naturens ordning slavar. Sådan är de människor som har till uppgit att använda sin kropp och vilkas högsta förmåga yttrar sig just i detta. För dem är det bäst att behärskas på detta sätt liksom fallet är med de varelser som redan omnämnts. Ty av naturen är sådana bestämda till slavar som kan vara en anns egendom och därför också är det och som har så mycket förnuft at de kan uppfatta men Inte så mycket att de kan tänka självständigt.” • Vilka olika faktorer kan ha bidragit till att slaveriet var så vanligt iforntidens stater? • Vilka motiv för slavar anför Aristoteles? • Finns det – eller har det funnits – samhällen under 1900-talet, där man fört en politik med inslag av en änniskosyn som påminner om den Aristoleles gör sig till tolk för? http://sv.wikipedia.org/wiki/Slaveri Kortfattat om slaveri – även nutida slavexempel. Marit Nygårds 2004

  46. Aristoteles syn på demokratin • Aristoteles var mer positiv till den atenska demokratin än Platon. Detta trots att Aristoteles inte fick delta i den atenska demokratin eftersom han inte var född i Aten och då inte kunde bli atensk medborgare. Aristoteles ansåg, tvärt emot Platon, att slavar förblir slavar och kvinnor förblir omyndiga i stadsstatens demokrati. • Demokratin är en angelägenhet endast för fria män, menade Aristoteles. Både kvinnan och slaven tillhörde familjen men deras ställning i familjen var helt olika. Hustrun lydde mannen, barnen sin far, yngre syskon äldre och fadern hade ansvaret för familjen. • Aristoteles ansåg att en god stadsstats styrelsesätt måste baseras på lagar inte på någon persons kunskap och utbildning. Vidare ansåg han att styrelsesättet skulle anpassas för medelklassen, inte för överklassen eller den stora underklassen, annars är det risk att styrelsesättet övergår till tyranni eller diktatur, menar Aristoteles. Marit Nygårds 2004

  47. Platons syn på demokratin • Platon menade att folkväldet innebar massornas tyranni - med tanke på vad han upplevt av den politiska debatten var det nog ingen långsökt liknelse. Han ansåg att man i stället skulle ge makten till de allra kunnigaste och bäst utbildade. Troligen ansåg Platon sig själv som just en sådan person. Marit Nygårds 2004

  48. Länkar • Instuderingsfrågor • http://www.quicknet.se/home/q-112004/antikensG/antikesgc.htm • Historietest Antikens Grekland • Exempel på hur man kan skriva och fråga om man får använda bilder/foton • http://wps.ablongman.com/long_kishlansky_cw_5/0,6472,268318-,00.html • You can show these images in the classroom directly on the screen, or you may save these images to your own computer to place them in PowerPoint presentations • http://ccwf.cc.utexas.edu/~kallet/greece/pictures.html • Kolla upp den här länken. Bra kartor m m!! • http://www.mnsu.edu/emuseum/prehistory/aegean/timeline.html • Viktiga politiska händelser runt Egeiska havet • http://commons.wikimedia.org/wiki/Category:Hellenistic_art?uselang=sv http://www.quicknet.se/home/q-112004/antikensG/antikesgc.htm • Quiss om det antika Grekland • http://www.abc.se/~m225/litteratur/ovrigt/greksagor.html • Grekiska sagor • http://www.cfl.se/flash/historia/antiken/index.htm • Flash – elevarbete – snyggt – quizz m m • http://www.abc.se/~pa/txt/tidtabell.htm • http://home.swipnet.se/smart/mtrl/kungkejsare.html • Jämförelse – statsskicken i antikens Grekland och Rom • http://www.abc.se/~pa/txt/tidtabell.htm • Tidtabell över antika kulturer En uppsats till kursen Antikens kultur och samhällsliv, vid Stockholms universitet. • Rekommenderad avLänkskafferiet. • http://www.discoverychannel.se/antikens_rom/livet_i_rom/slaveri/index.shtml Marit Nygårds 2004

More Related