Religionens återkomst och potential i ett mångkulturellt Sverige .

1. Religionens återkomst och potential i ett mångkulturellt Sverige. Valerie DeMarinis, professor i religionspsykologi och kulturell psykologi, Uppsala universitet Valerie.demarinis@teol.uu.se

2. RELIGION SOM SAMHÄLLSFAKTOR — AKTUELLA UTMANINGAR FÖR DEMOKRATI OCH RÄTTSSAMHÄLLE.Uppsala universitet • Vetenskapsrådet finansierar forskningen i Uppsala under tio år (Center of Excellence). • Samlar forskare inom teologi, juridik, olika samhällsvetenskapliga ämnen, psykiatri och socialmedicin. • Vårt samhälle har förändrats i grunden och har idag mer fokus på individen än familjen och andra institutioner. Tradition och religion styr inte lika självklart våra liv. • När välfärdssystemet nu omformas för att klara av allt högre kostnader styrs det av en ny värdegrund, som även den har religiösa undertoner om än mindre tydliga.

3. Att allt fler människor med annat religiöst arv kommer till Sverige och Europa påverkar också juridiken, när svenska domstolar och svensk lagstiftning ställs mot religiösa rättsuppfattningar. • Att religionen i Sverige har varit så osynlig, och ofta saknas i beskrivningen av de nya utmaningarna för samhället, är en brist. • Religionens koppling till psykisk ohälsa är ett annat forskningsområde. Har religion och existentiella frågor en koppling till att stressrelaterade sjukdomar ökar i dagens samhälle? • Religionens koppling till psykisk hälsa ska också undersökas. Har religion och existentiella frågor en koppling till att livskvalitet ökar i dagens samhälle?

4. Religion begrepp i relation till psykisk hälsa och ohälsa • Ur psykologisk utgångspunkt är religion ett begrepp som inrymmer olika meningsfunktioner: - ett trossystem Vad tror man på? - ett värderingssystem Vad är viktigt? Hur bemöter vi varandra? - ett ritualiserande system Vad gör vi? Hur uttrycker vi symboliskt meningen i våra liv? • Funktionerna är interaktiva. • Funktionerna är dynamiska. • Funktionerna bidrar till identitetsskapande, till ett tillhörighetssystem. • (DeMarinis, 1997; 2003)

5. Kulturens dimensioner • Den biologiska-fysiska • Den psykologiska Den existentiella/religiösa (meningsskapande, värdegrund) • Den sociala • Den ekologiska (DeMarinis, 1997, 2003 adaption av Kleninman, 1980 )

6. Det gäller att inte bara peka ut kulturen hos ”den andra” utan vara medveten om sin egen. (Kirmayer 2008) • Vara medveten om det existentiella, meningsskapande systemet i sin egen kultur.

7. Religions ’återkomst’ i majoritetens, sekulariserad kultur • Medvetenhet om religiösa undertoner i utformning av välfärdssystemen • Privat religiositet • Naturen som religion • Sökande efter mening, andlig dimension (spirituality) • Inkludera en existentiell / andlig dimension i (t.ex.) palliativ vård • Utmaningar från globalisering, migration

8. Religions potential i migration • Bidra till psykisk hälsa: • Resurs för hantering av trauma • Resurs för skapande av en känsla av sammanhang • Resurs för integration i det nya landet och kulturen • Bidra till psykisk ohälsa: • Upplevelsen av trauma som Guds straff • Upplevelsen av diskriminering från majoritetssamhället • Kan leda till ökat utanförskap - motverka integration i det nya landet och kulturen

9. Jag är religiös. För mig - inte för alla - men för mig är min religion en grund för att värdera människor på ett positivt sätt - alla människor, ett stöd, ett sätt att leva livet. Jag tror att många i mitt nya hemland kan förstå att den är viktig. Den värsta för mig är när de som inte förstår behandlar mig som ett objekt- då är jag inte längre en människa. Då reduceras jag till ett främmande objekt, en etikett. När det händer får jag ångest. När det händer ofta blir det svårt för mig att hitta min väg - jag blir rädd – jag blir deprimerad. Det är svårt för mig att hitta till de handlingar, ritualer som ger mig kraft. Och då blir jag rädd för min sons framtid också. (En muslimsk kvinna, 33 år)

10. Avgörande faktorer : samspel mellan individen, tillhörighet, och det nya samhälle • Möjlighet till en mer öppen diskussion om religion, meningsskapande, värderingar. • Möjlighet att vara med som en aktiv, produktiv människa i det nya landet. • Upplevelse av bemötande med respekt- att ge och ta. • Få stöd att integrera olika värdesystem för utformning av ett nytt värdesystem och tillhörighet i det nya landet.

11. Jag har ett bra jobb. Jag mår ganska bra idag. Avgörande för mig båda bokstavligt och symboliskt har varit mina kontakter med två människor – min läkare som var intresserad av hur jag använt min religion för att må bättre psykisk - han berättade om sitt sätt att vandra i Naturen - och min sons lärare som hjälpt mig se att hans positiva utveckling behöver inte exkludera religion - tvärtom att denna bas kan hjälpa honom att utvecklas till en ung man med respekt för sig själv, för andra, och för mig. Det kanske låter konstigt men dessa kontakter gav mig hopp och någon sorts djup näring.

12. Utmaningen att utveckla religionens positiva potential för psykisk hälsa i ett mångkulturellt Sverige Man behöver veta vad man inte vet om de andra. Och så ska man lära sig att inte ta alltför mycket för givet om sig själv. Det är svårt när det gäller den egna kulturen. (Kirmayer, 2008)