1 / 23

PRIVATJURIDIK

PRIVATJURIDIK. Att lösa tvister (kap 5). Centralt innehåll.

lanai
Download Presentation

PRIVATJURIDIK

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. PRIVATJURIDIK • Att lösa tvister (kap 5)

  2. Centralt innehåll • Konstitutionell rätt samt straffrätt och processrätt. En översikt över de svenska grundlagarna och deras förhållande till EU-rätt och internationell rätt. En översikt över regler som rör brott och straff samt det svenska rättegångsväsendet. • Juridiska begrepp och problemlösning i rättsliga sammanhang.

  3. Rättsliga konflikter • TVISTEMÅL • Två personer är oense • FÖRVALTNINGSMÅL • Person oense med myndighet • BROTTMÅL • Person har begått en brottslig handling anser staten

  4. TVISTEMÅL • En tvist är en konflikt mellan två parter, personer och/eller myndigheter. • Kan man lösa tvister utan rättegång? • Ja

  5. Hur det går till i tvistemål (1) • 1. Lämna in stämningsansökan till tingsrätten. • Den som ansöker om stämning kallas: • Kärande • Motparten kallas: • Svarande

  6. Hur det går till i tvistemål (2) • 2. Tingsrätten granskar och skickar sedan stämningen till svaranden genom delgivning. • Svaranden skickar sitt svaromål, dvs. framför sina invändningar.

  7. Hur det går till i tvistemål (3) • 3. Förberedelsen • Informellt sammanträde som leds av domare. Käranden och svaranden framför sina ståndpunkter, utreder vilken bevisning som finns mm. • Parterna uppmuntras att komma överens, dvs. förlikas.

  8. Hur det går till i tvistemål (4) • 4. Om parterna inte kommer överens ska huvudförhandling inledas. • Käranden framställer sitt yrkande • Svarandenmedger eller bestrider yrkandet. • Sakframställandvs. berättar mer i detalj vad som hänt. • Bevisning, t ex förhör av vittnen. • Plädering, ung. sammanfattning.

  9. Hur det går till i tvistemål (5) • 5. Överläggning av domstolens ledamöter för att komma fram till en dom. • Ska kärandens yrkande godkännas, bifallas till viss del, eller ogillas. • Domen avkunnas.

  10. Bevisning • Kan i tvistemål t ex vara: • Avtal, fakturor, brev o dyl. • Vittnen • Oftast har käranden bevisbördan • Vittnen avlägger ed – vad kallas det om vittnet ljuger? • Mened

  11. Skiljedom • Tvister löses genom skiljeförfarande, inte i domstol • Fördelar: • Kan välja skiljemän med goda kunskaper • Kan gå snabbare • Blir inte offentligt • Vanligen används tre skiljemän

  12. Förvaltningsmål • Olika myndigheter som tillämpar lagar och utför den verksamhet som regering och riksdag bestämt. • Exempel på myndigheter: • Skatteverket • Polisen • Försäkringskassan

  13. Förvaltningsmål • När person eller företag oense med en myndighet avgörs tvisten av förvaltningsdomstol. • Exempel: • En privatperson anser att Skatteverket begär för mycket i skatt

  14. Förvaltningsmål • Be myndigheten ompröva beslutet • Om parterna ändå inte blir överens: • Överklaga myndighetens beslut. • Får sedan framföra sina åsikter i förvaltningsrätten. • Vanligt att rätten tar beslut utifrån de skriftliga handlingarna. • Oftast en domare och tre nämndemän.

  15. Rättsfall sid 88

  16. Om du tycker att du har blivit illa behandlad av en myndighet, t ex att polisen behandlat dig illa på något sätt, kan du anmäla detta till riksdagens • Justitieombudsman (JO) • JO ska alltså se till att myndigheterna följer de regler som finns.

  17. Justitiekanslern • Har ungefär samma uppgifter som JO men har dessutom tillsyn över advokatväsendet

  18. Offentlighetsprincipen • Innebär att du har rätt att läsa vad som finns hos statliga och kommunala myndigheter. • Bestämmelserna återfinns i Tryckfrihetsförordningen (2 kap).

  19. Offentlighetsprincipen forts • Finns dock begränsningar för denna öppenhet, t ex så kan alla inte ta fram all information om alla andra • Exempel på sådan känslig information är sjukjournaler. • Bestämmelser om detta finns i Offentlighets- och Sekretesslagen samt i Personuppgiftslagen

  20. Offentlighetsprincipen forts • Svår balansgång! Vad ska vara offentligt för alla och vad är integritetskränkande för enskild medborgare?

  21. Offentlighetsprincipen forts • Vad är en offentlig handling? • Ett skrivet eller tryckt papper, eller mejl, betyg, bild, film etc.

  22. Ann Wetterström • Nacka Enskilda gymnasium • 2013 ht

More Related