280 likes | 447 Views
Jernkontoret. Den svenska stål-industrins bransch-organisation Grundades 1747 Ägs av de svenska stålföretagen. Jernkontorets sigill sedan 1747 De två ymnighetshornen fyllda med frukter och blommor symboliserar rikedom och överflöd. Järnsymbolen visar att detta välbestånd bygger
E N D
Jernkontoret • Den svenska stål-industrins bransch-organisation • Grundades 1747 • Ägs av de svenska stålföretagen
Jernkontorets sigill sedan 1747 De två ymnighetshornen fyllda med frukter och blommor symboliserar rikedom och överflöd. Järnsymbolen visar att detta välbestånd bygger på järnets grund. Skrinet nedanför med sin långa kedja är en sinne- bild för Jernkontorets bankverksamhet.
Utbildning och rekrytering Handelspolitik Forskning och utveckling Standardisering Energi och miljö Skatter och avgifter Jernkontoret företräder svensk stålindustri i frågor som berör Mission: Jernkontoret verkar, inom sina arbetsområden, för bästa möjliga förutsättningar för stålindustrin i Sverige.
Den svenska stålindustrin Jernkontorets Fullmäktige VD Elisabeth Nilsson Forskning och utbildning Handelspolitik Energi och miljö Information Administration Organisation
Jernkontorets organisation VD Elisabeth Nilsson Bruksindustriföreningen Avdelning för forskning och utbildning Lars Hansson Avdelning för energi och miljö Helén Axelsson Handelspolitisk avdelning Mathias Ternell Informations-avdelning Peter Salomon Administrativ avdelning Stefan Högfelt Forskningsledning Forsknings-finansiering Branschbevakning Högskoleutbildning Forsknings- och utbildningsråd Standardiserings-råd Miljöpolitik Energi- och klimatpolitik Skatter och avgifter Miljöpolicygrupp Miljöråd Produktekologiråd Energiråd Handelspolitik EUs regelverk Statistik och marknad Kommunikation Kompetens-försörjning Bibliotek, arkiv Bergshistoria Info- och rekryteringsgrupp Bergshistoriskt utskott Ekonomi, finans Personal Fastighet IT Fastighets- och kontorsservice Konferens JVF Stiftelser Forskningsverk-samhet Teknikområden BHV BK
Viktiga frågor för svensk stålindustri • Energiförsörjning • Miljöpolitik • Klimatfrågan • Harmonisering • Forskning • Tillgång till duktiga ingenjörer
i världen i Sverige Mton Mton 1400 14 1200 12 1000 10 800 8 600 6 400 4 200 2 0 0 1900 1950 2000 1900 1950 2000 Sverige är ett litet stål-land…Produktion av råstål
…men svenska företag är ofta världsledande Rostfritt stålSandvikstörst på sömlösa rör Outokumpu Stainless Tubular Productsen av destörsta på svetsade rör Outokumpu Stainlessledande på rostfri plåt Fagersta Stainlessen av de två största på valstråd VerktygsstålUddeholm Toolingstörst SnabbstålErasteel Klosterstörst Elektrisk mot- ståndstrådKanthalstörst KullagerstålOvakostörst HandelsstålSSABledande på höghållfasta stål och slitstål JärnpulverHöganässtörst
Svensk stålindustri • är nischorienterad • gör världsledande produkter • har hög andel specialstål • exporterar 86% • är forskningsintensiv • har hög produktivitet • uppfyller höga miljökrav
Svenskägda Delvis ägda Utlandsägda företag av utländska företag Olegerat SSAB Tunnplåt Ruukki (Wirsbo) stål SSAB Oxelösund Scana Steel Rostfritt Sandvik MT Fagersta Carpenter Powder Products stål Stainless Outokumpu Stainless Outokumpu Stainl.Tubular Prod. Annat Kanthal Erasteel Kloster legerat Boxholm Stål Uddeholm Tooling stål Höganäs Böhler-Uddeholm Prec. Strip Haldex Garphyttan Ovako Surahammars Bruk ”Svenska” stålföretag 2007 Företagen är uppdelade enligt huvudsakligt produktprogram
Antal anställda i ”svensk” stålindustri Antal 50 000 40 000 30 000 Totalt 20 000 varav i utlandsägda bolag 10 000 0 1980 1990 2000 2010
Antal 1962 1976 1988- 10 8 6 4 2 0 Produktionen upphörde 1999 Vals- tråd Svetsade rör Kall- valsad plåt Arme- rings- stål Grov- plåt SNABB- STÅL VERK- TYGS- STÅL Tunn- plåt HANDELSSTÅL ROSTFRITT STÅL Antal företag i svensk stålindustrimed tillverkning av vissa produkter
% 70 60 50 40 30 20 10 0 Sverige EU-25 Japan USA Andelen legerade stål av totalråstålsproduktion 2006
Svensk stålhandel, värdeHandelsfärdigt stål inkl göt och ämnen GSEK 13900 SEK/ton 60 Export 50 40 8900 SEK/ton 30 Import 20 Export- överskott 10 0 1980 1990 2000 2010 Källa: SCB
Storbritannien Sveriges stålexport 2006, värdeTotalt 56.3 miljarder kronor (inkl ämnen)
50 Övriga tjänster9% 40 Industri-relaterade 12% 30 20 10 Industri 79% 0 2000 1980 1990 1970 Sveriges export- och industriberoende Exportandel50% av BNP Industriprodukter 80% av exporten
150 Tele m.m. 100 Personbilar 50 Stål Papper, papp Massa 10 Lastbilar 5 Läkemedel 1 1980 1985 1990 1995 2000 2005 Sveriges export av olika varugrupper GSEK Logaritmisk skala Källa: SCB
Mton GSEK 1 200 8 000 900 6 000 600 4 000 300 2 000 0 0 Stål Plast Aluminium Koppar Zink Uppskattad världsproduktion av olika material år 2006
Mton 1300 1200 1100 1000 900 800 700 600 1970 1980 1990 2000 2010 Världsproduktion av råstål Källa: IISI
1996 750 Mton 2006 1240 Mton Övriga EU25 Asien exkl Kina CIS Kina Nord-amerika Syd-amerika Var produceras stålet? Källa: IISI
ÖVRIGA USA CIS Asien exkl Kina EU25 Kina (65 Mton) Världsproduktionen av råstål ökade 2006 med100 Mton
Mton 40 Import 30 20 10 Export 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Kinas utrikeshandel Handelsfärdigt stål inkl göt och ämnen Källa: SwanData China Customs 2006: Uppskattning baserad på 10 mån
Mton 400 350 Kina 300 250 200 EU15 150 USA 100 Japan 50 0 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 Förbrukning av handelsfärdigt stål Källa: IISI
+4.4%/år +4.7%/år Stålförbrukningen spås fortsätta öka− främst i utvecklingsländerna Stålkonsumtion per region (Mton) Key growth regions (China, Developing Asia, CIS, Latin America) Developed markets (Europe, N America, Japan) RoW (Middle East, Africa, Oceania, non-EU25 Europe) 125 116 462 406 101 365 63 55 1031 378 347 798 560 319 266 1995 2000 2005 2010 2015 Källa: Gordon Moffat, Stål 2007
Mton 50 Sydkorea 40 Indien 30 20 Taiwan 10 0 1985 1990 1995 2000 2005 Råstålsproduktion, Asien Källa: IISI
Indien – nästa stålgigant? “India’s current population is 1050 million. It is assumed that in 2051 it would be ~1.4 bn.” Indiens ambassadör Deepa Gopalan Wadhwavid STÅL 2007 i Borlänge
Utmaningar • Utvecklingen i Asien och Kina • Nya handelsflöden • Energiförsörjningen • Kompetensförsörjning • Forskning och utbildning • Miljökrav och klimatkrav
Global klimatpolicy från IISIför att minska utsläppen av koldioxid Skapa en klimatpolitik som tillåter koldioxid-effektiva stålproducenter att växa – och som gör att de ineffektiva anläggningarna förbättrar sig eller läggs ner.