Luftvägsinfektion

1. Luftvägsinfektion • Skilj på övre och nedre luftvägsinfektion-förekommer ofta samtidigt. • Diagnosen beror på besöksorsak och vilka besvär som dominerar • Övre luftvägsinfektion= ÖLI • ingår akut otit, purulent rinosinuit, • tonsillit, laryngit 2. Nedre luftvägsinfetkion= NLE Akut bronkit, pneumoni, pleurit

2. Vem förskriver antibiotika 90% av all antibiotika konsumeras i öppen vård 60% för luftvägsinfektioner 25% för urinvägsinfektioner 25-40% av alla besök på en vårdcentral är infektionsrelaterade

3. Hur vanligt? c:a 500.000 fall/år Små barn drabbas mest 2års ålder 50% 7års ålder 80% Akut öroninflammation hos barn Överdiagnostik 30-40% 5% av alla fallen är s.k. ”Öronbarn” Definition: > 3 öroninflammationer inom 6 månader Första ofta < 6månaders ålder

4. >90 % säkerhet att barnet inte har akutöroninflammation Cirka 50 % säkerhet att barnet har akut öroninflammation Man kan inte enbart på anamnesen ställa diagnos. Man måste kunna titta på trumhinnan! Föräldrars förmåga att förutsäga att deras barn har akut öroninflammation

5. Andra orsaker till ”öronont” Öronkatarr (sekretorisk otit) Trumhinneinflammation (simplex otit) Förkylning med feber Svalgkatarr Halsfluss (tonsillit) Hörselgångsinflammation Tandsprickning Tandgnissling Tandinfektion

6. Akut öroninflammation-orsaker- Börjar med förkylning -virus Bakterier sprids från nässvalget upp genom örontrumpeten Vilka bakterier? • Pneumokocker 30-50% • Hemofilus influenzae 15-30% • Moraxella catarrhalis 1-9% • Streptokocker grupp A 2-5% Endast 1+4 kan ge komplikationer

7. Normala tympanogram hos barn och vuxna

8. Större undertryck, fortf luftande mellanöra, barn kan ofta släppas Lindrigt undertryck, Normalt hos barn

9. Akut eller sekretorisk otit (ECV=1,0) Perforation eller fungerande plaströr(ECV=3,5)

10. Sammanfattning-diagnostik av akut öroninflammation Fynd av buktande trumhinna viktigare än fynd av rodnad trumhinna Om endast rodnad trumhinna nödvändigt att testa trumhinnans rörlighet Rörlighetsbedömning måste göras med pneumatisk tratt eller tympanometri

11. Diagnostisk algoritm

12. Öroninflammation 2-16 årmetaanalys studier 60% smärtfria inom ett dygn, oberoende av antibiotika 85% spontant besvärsfria inom 3 dygn 8-20 barn behövde behandlas med antibiotika för att 1 barn skulle få mindre smärta Dubblerad risk för illamående, kräkning, hudutslag i antibiotikagrupp

13. Akut otit- handläggning Om övergående öronont <24 timmar behöver ej läkarundersökning göras Man behöver sällan söka på natten -vänta tills nästa dag Analgetika lika effektivt som pc < 12tim!

14. Behandling • Barn under två år: • Läkarundersökning inom 24 timmar • Dessa barn rekommenderas behandling med antibiotika. • Vid utebliven förbättring el • försämring - ny läkarbedömning Konsensus

15. Behandling: Barn > 2 år Alternativ 1 Information och rekommendation om att tillsvidare avstå från antibiotika (första 2 symtomdygnen). Ge ev med recept med begränsad varaktighet Alternativ 2 Antibiotikabehandling som för barn < 2 år

16. Forts.antibiotikabehandling Otitkonsensus rekommenderar att man fortfarande ger antibiotikum till • ”Öronbarn”( >3 öroninflammationer inom 6 månader • Barn med ny öroninflammation inom en månad (recidivotit) • Barn med öronflytning • Vuxna med akut öroninflammation

17. Val av antibiotikavid akut öroninflammation • Förstahandsval:PcV (Kåvepenin) i 5 dagar Dos: 25mg/kg x 3 första dygnen, därefter x 2 • Vid säkerställd penicillinallergi: Erytromycin under 7-10 dagar Dos: 40 mg/kg kroppsvikt/dygn, fördelat på 2-3 doser per dygn.

18. forts. Val av antibiotika vid akut otit • Vid recidiv (vanligaste bakterien: pneumokocker): • PcV under tio dagar, alternativtamoxicillin20 mg/kg kroppsvikt gånger 2-3 under tio dagar. • Vid terapisvikt (vanligaste bakterien H. Influenzae): • Amoxicillin 20 mg/kg kroppsvikt gånger 2-3 under tio dagar. Konsensus

19. Hur ofta ger resistenta H.influenzae problem vid AOM? Frekvens av alla 20% Betalaktamasproduktion 10%av dessa Av alla akuta otiter 2% Kromosomalt resistenta 5-10%av dessa Av alla akuta otiter 1-2% Totalt utgörs alla akuta otiter orsakade av resistenta H.infl. 3-4% Då spontanläkningen av H. Infl. är mycket hög Beräknas endast 1-2% av alla akuta otiter behöva bredspektrumantibiotikum

20. Följdsjukdomar till akut öroninflammation Absolut vanligast Öronkatarr (sekretorisk otit) Ovanligt Hål på trumhinnan (kronisk otit) Sällsynta Benröta (mastoidit) Hjärnhinneinflammation (meningit) Infektion i innerörat (labyrintit) Ansiktsförlamning (facialispares) Var innanför skallbenet(epiduralabsc) Blodpropp i hjärnven (sinustrombos) Komplikationer =vanligast hos barn under 2 år Hur vanligt? << 1:10.000 med eller utan antibiotika

21. Mastoidit • Ungefär hälften av mastoiditerna • utvecklas trots ab behandling • av akut otit • Vissa studier pekar dessutom på • att dessa fall har mindre tydlig • symtomatologi och därför kan • vara mer svårupptäckta. • Mastoidit är vanligast bland • barn under två år. Pneumokocker • och grupp A streptokocker är de vanligaste • etiologiska orsakerna. Konsensus