200 likes | 410 Views
CSS. (Cascading Style Sheets). Rebecca Landm ér 2007 rebecca.landmer@hb.se. DAGENS FÖRELÄSNING. Introduktion till CSS Vad är CSS och varför? -------------------------------- Syntax, regler och selektorer Klasser och ID Färger och typografi Mått Justering och marginaler Listformat
E N D
CSS (Cascading Style Sheets) Rebecca Landmér 2007rebecca.landmer@hb.se
DAGENS FÖRELÄSNING • Introduktion till CSS • Vad är CSS och varför?-------------------------------- • Syntax, regler och selektorer • Klasser och ID • Färger och typografi • Mått • Justering och marginaler • Listformat • Tabeller
VARFÖR CSS? • Förenklar underhåll Separerar struktur (innehåll) och presentation (form/layout), vilket: • ger mindre filstorlekar • ökar tillgängligheten • gör HTML-sidorna enhetsoberoende
VAD ÄR CSS? • CSS ger fullständig kontroll över layout, utan att stöka till dokumentets innehåll • CSS är ett språk som används för att kontrollera stil och layout på dokument uppmärkta med HTML, XML eller XHTML • Med CSS kan all formatering flyttas från (X)HTML-dokumentet och förvaras separat, i en CSS-fil
VAD ÄR CSS? • Styr typsnitt (familj, storlek, färg, stil), justering (”alignement”), symboler i listor, marginaler, kantlinjer (tjocklek, strecktyp, färg), storlek och position, bakgrundsbilder, visning/synlighet... • Håkon Wium Lie (Opera) primär upphovsman • CSS finns i tre versioner: 1 (1996), 2 (1998), 3 (under utveckling), men än så länge har endast version 1 bra stöd hos webbläsarna
VAD GÖR CSS? • Gör designändringar lättare genom att information och presentation är skilda åt. • Möjliggör multipla användningsområden för varje dokument. • En stilmall kan styra en ändlös mängd dokument. • Ger slutanvändaren större kontroll och tillgänglighet.
PLACERING I XHTML-FIL Alternativ 1 – i en sektion i <head>: <head><title>Valans spådom</title><style type=”text/css”> H1 { color: red; }</style></head> Alternativ 2 – i en separat fil: <head><title>Valans spådom</title><link rel=”stylesheet” type=”text/css” href=”stil.css” /></head>
SYNTAX • En CSS-regel består av en selektor (”väljare”) och en eller flera deklarationer. • Selektorn avgör vilket eller vilka XHTML-element som påverkas av regeln. • Varje deklaration i sin tur består av en egenskap och ett värde. Selektor {egenskap: värde;} • Deklarationer omges av { } (måsvingar/krullparanteser), och varje deklaration i ett deklarationsblock avslutas med ; (semikolon).
REGLER OCH SELEKTORER • Regel: ett direktiv som anger hur ett XHTML-element skall presenteras. • Selektor: identifierar det eller de element som skall presenteras med hjälp av en regel.
REGLER OCH SELEKTORER Selektorer: Element: td {text-align: left; …} Klasser: div.menuitem {border: 1px solid; …} Identifierare: #firstword {font-weight: bold; …} Kontextuella selektorer: table.menu td {color: white; …} Regel: H1 { font-family: Arial; font-size: 16px; }
Namnge klasser och ID efter funktion, inte efter utseende! KLASSER OCH ID En klass är en grupp av element. Gruppen identifieras med ett klassnamn. Klass markeras med punkt (.). I stilmallen (CSS): div.menuitem {color: white; ...} I XHTML-dokumentet: <div class=“menuitem”>Introduktion</div> En identifierare (ID) refererar till exakt ett (1) element i ett dokument. Fungerar som en klass. ID markeras med staket (#). I stilmallen (CSS): #firstword {font-weight: bold; …} I XHTML-dokumentet: <span id=“firstword”>Hören</span>
PSEUDOKLASSER • Pseudoklasser är klasser som inte finns i dokumentstrukturen. • Används bland annat för länkegenskaper: a:link {color: #FF0000} a:visited {color: #00FF00} a:hover {color: #FF00FF} a:active {color: #0000FF} ”LoVe/HAte”: Pseudoklasser för länkar ska specificeras i ordningen Link, Visited, Hover, Active
FÄRGER OCH TYPOGRAFI I (X)HTML/CSS kan en färg anges genom en kombination av tre grundfärger: röd, grön och blå – RGB (Red, Green, Blue): • Normal hexadecimal notation: #99CC33 • Förkortad notation: #9C3 • RGB-funktion: rgb(153, 204, 51) h1 {background-color: #CCFF33;} • Vissa färger kan också anges med en färgkonstant: • aqua, black, blue, fuchsia, gray, green, lime, maroon, navy, olive, purple, red, silver, teal, white och yellow Teckensnitt, färg, storlek, stil, position, osv. anges i deklarationen. p {font-family: verdana; font-size: 11px; font-color: maroon}
MÅTT Absoluta mått • mm = millimeter • cm = centimeter • in = inch • pt = point (72pt = 1inch) • pc = pica (1pc = 12pt) • px = pixel Relativa mått • em = fyrkanten (emspace) • ex = x-höjden • % = procent
MÅTT Exempel: body { font-size: 12pt; } p { font-size: 1em; } h1 { margin-top: 1em; margin-right: 1em; margin-bottom: 0; margin-left: 1em; }
innehåll margin padding border CSS LÅDMODELL kantlinje ”TRouBLed”: När man använder kortformen för att specificera margin, padding eller border för ett element börjar man med den övre sidan och går medsols: Top, Right, Bottom, Left. Ex.: h1 { margin: 1em 1em 0 1em; }
BLOCK- OCH INLINE-ELEMENT • Blocknivåelement visas normalt som textblock med radbrytningar före och efter. Exempel:p, h1, div. • Radnivåelement visas i raden utan radbrytning. Exempel:strong, em, span. • Elementen fungerar enligt lådmodellen/ boxmodellen.
JUSTERING OCH MARGINALER • Text kan justeras åt höger, vänster, centreras eller marginaljusteras. • CSS-egenskapen margin definierar området runt ett element, enligt lådmodellen. .center {text-align: center;} <p class=”center”>Centrerad!</p> h1 {margin: 10px} <h1>Huvudrubrik</h1>
LISTFORMAT • Punktlistor <ul> eller numrerade listor <ol> formateras med CSS. • Hela listan, listelement <li> eller bara vissa listelement kan formateras. ul {list-style-type: circle;} Oordnade listor fungerar bra till t.ex. navigationsmenyer.
TABELLER Tabeller kan formateras på liknande sätt som andra element. table { font-family: sans-serif; border: 1px; } td { font-family: serif;} Tabeller är användbara för presentation av data. För layout är det lämpligare att använda sektioner (div) och positionering.