Under de senaste decennierna har Sverige förändrats i sina grundvalar.

1. Under de senaste decenniernahar Sverige förändratsi sina grundvalar.

2. Slagorden har varit: • Mångfald och valfrihet • Fri marknad och konkurrens • Utveckling och tillväxt • Riv gränserna

3. I realpolitik har det betytt: • Avreglering • Bolagisering • Konkurrensutsättning • Privatiseringav verksamheter och tillgångar inom kommun, landsting och stat.

4. I Sverige har • Elförsörjning, tele-, post- och tågtrafik avreglerats • Statliga verk och kommunala verksamheter blivit aktiebolag • Vård-, skola- och omsorgsverksamheter börjat upphandlas enligt marknadsprinciper • Bostäder och verksamheter sålts till privata företag

5. Det är en stor omvälvning, och vi börjar nu kunna utvärdera resultatet. Har vi fått utveckling och tillväxt inom det som tidigare hette den offentliga sektorn? Har konkurrensen och marknaden drivit fram lägre priser och högre kvalitét?

6. Vad tycker du?Hur ser det ut i din kommun?Hur har det här påverkat dig, din familj, dina arbetskamrater, dina vänner?

7. SEKO - fackförbundet för service och kommunikation har sammanfattat avregleringarnas effekt för egen del: • Försämringar i personaltäthet, arbetsmiljö, anställningstrygghet och inflytande (spårtrafik) • Eftersatt underhåll och ökade driftstörningar (spårtrafik och energi) • Ökad ägarkoncentration (energi) • Tim- och visstidsanställningar har ökat (post) • Otrygghet av ständiga förändringar i företagen (tele)

8. Och hur gick det med priserna ?

9. Bolagiseringen • Det är enklare att sälja ett bolag än ett statligt verk • Företagsledningarna har skaffat sig "marknads-mässiga löner”

10. Konkurrensutsättning - en diskussion • Privata skolor, skolpeng men fortsatt kommunalt ansvar. • Äldreomsorg utauktionerad till lägstbjudande. • Personaltäthet och arbetstakt i förhållande till vinst och arbetsmiljö. • Osv...

11. Beställar/utförar systemet. • Den kommunala inköps- och kontrollbyråkratin växer • De som vill ha uppdragen måste satsa allt mer på marknadsföring • Tror någon att det därmed blir mer resurser över till själva jobbet?

12. Privatiseringar • Är det ansvarsfullt att sälja verksamheter och resurser som är livsviktiga för samhället och alla dess medborgare till privata vinstdrivna företag? Vattenförsörjning Akutsjukvård • Vad händer om företagen läggs ner? Blir uppköpta? Tröttnar? Vill ha mer betalt?

13. Ett avgörande komplement - åtstramningspolitiken • Besparingar och nedskärningar inom kommuner, landsting och stat. • Sänkta skatter

14. Vi brukar kalla denna politik för nyliberal. • Den är inte unik för Sverige (även om vi i många avseenden befunnit oss i första ledet) • Den är globalt helt dominerande. • Naturligt nog är det de fattiga länderna som hittills drabbats hårdast - Latinamerika, Afrika och delar av Asien.

15. Med vad tycker egentligen medborgarna? SEKO lät lät SIFO göra en undersökning bland 1000 slumpvis utvalda personer: Vad tycker du om avregleringen? • Mycket bra 3% • Ganska bra 30% • Ganska dålig 36% • Mycket dålig 24% • Tveksam, vet ej 7%

16. Det är uppenbart att Svenskt Näringsliv, ledande politiker och dominerande media har en annan uppfattning om hur ett välfärdssamhälle ska fungera, än de vanliga medborgarna

17. Beror detta på att ”folk inte förstår sitt eget bästa”.Eller beror det på att det finns en verklig intressemotsättning?

18. Det hela handlar om makt • Välfärd är till slut en fråga om fördelningen av samhällets resurser • Fördelningen styrs av maktförhållandena • Kontroll över och ägande av samhällets resurser är basen för denna makt

19. Kriserna skapade välfärdsekonomin Eftersom den fria marknadsekomin under förra seklet och fram till 30-talet skapade regelbundna kriser och sammanbrott byggdes det vi kallar välfärdsekonomin upp vid tiden kring andra världskriget (Keynesianism). Kapitalismen skulle kontrolleras och regleras.

20. Den klassiska välfärdsekonomin • Politisk styrning (Bretton Woods-politiken) • Kapitalkontroll och fasta växlingskurser • Trygghetssystem och välfärdstjänster • Infrastruktur • Omfördelande marknadsingrepp (t.ex bostadspolitik) • Demokratisering

21. Den klassiska välfärdsekonomin var framför allt ett resultat av social kamp och en stark arbetarrörelse. Den fick stöd av socialliberala borgerliga grupper och kapitalets rädsla för kommunismen och accepterades av alla ledande nationer

22. baserades på folklig mobilisering, konfrontation med motståndaren och det faktum att en stor del av ekonomin togs bort från marknaden och istället kom att styras av demokratiskt valda politiker. Det högt utvecklade välfärdssamhället

23. Handelsprotektionism Etableringskontroll 10% äger 2/3 av tillgångarna Kapitalkontroll Fasta valutakurser Arbetsrätt Stor offentlig sektor Att tygla marknadskrafterna

24. Kvinnornas välfärdssamhälle • Omsorgsarbetet socialiseras • Kvinnornas intåg i arbetslivet • Lika rättigheter • Ekonomisk frigörelse

25. Välfärdsssamhället representerar ett av de största framstegen i den moderna mänsklighetens historia.Varför angrips det av starka krafter i dagens samhälle?

26. Den nyliberala vändpunkten • 1970-talet: Kris i världsekonomin • Slut på de ekonomiska regleringarna • Marknadskrafterna på offensiven • Fria kapitalrörelser och fri handel • Flytande växelkurser • Ideologiernas död och historiens slut

27. Handelsproteksjonisme Etableringskontroll 10% äger 2/3 av tillgångarna Kapitalkontroll Fasta valutakurser Arbetsrätten Stor offentlig sektor Den nyliberala offensiven

28. Handelsproteksjonisme Etableringskontroll 10% äger 2/3 av tillgångarna Kapitalkontroll Arbetsrätten Stor offentlig sektor Den nyliberala offensiven

29. Handelsprotektionism Etableringskontroll 10% äger 2/3 av tillgångarna Arbetsrätten Stor offentlig sektor Den nyliberala offensiven

30. Etableringskontroll 10% äger 2/3 av tillgångarna Arbetsrätten Stor offentlig sektor Den nyliberala offensiven

31. 10% äger 2/3 av tillgångarna Arbetsrätten Stor offentlig sektor Den nyliberala offensiven

32. 10% äger 2/3 av tillgångarna Arbetsrätten Den nyliberala offensiven Minskad offentlig sektor

33. 10% äger 2/3 av tillgångarna Den nyliberala offensiven Angrepp på arbetsrätten Minskad offentlig sektor

34. Den nyliberala offensiven är global, nationell och lokal • Globalt har det handlat om finanskapitalets och de transnationella företagens frihet • Nationellt har det handlat om avreglering, sänkta skatter och privatisering • Lokalt har det handlat om privatisering och konkurrensutsättning av välfärden.

35. Börs och valuta-handel Handel med varor och tjänster Finanskapitalets roll 12000 10000 8000 6000 4000 2000 Mrd. kr 0

36. De transnationella företagen • 51 av värdens 100 största ekonomier är bolag • De 200 största svarar för 25% av världens BNP • De 20 största bolagen är större än de 80 fattigaste länderna • Flyttar produktionen mer är någonsin tidigare • Slår sig samman • Stöds av WTO, IMF och Världsbanken

37. Det pågår en omfördelningskamp av makt och resurser • offentligt > privat • arbete > kapital • fattiga > rika

38. Skattekonkurrens Avreglering Ideologi De transnationella Välfärdsamhället är satt under press Välfärdssamhället

39. Skattekonkurrens inom EU • Från 1981 til 1994 sjönk den genomsnittliga effektiva skattesatsen på kapital- och förvärvsintäkter från 50 till 35% • Under samma period ökade den genomsnittliga skattesatsen på arbetsinkomster från 35 till 41%

40. Privatiseringsvågen Mrd $ Källa: OECD

41. Den offentliga konsumtionens andel av BNP Under perioden 1981-2002 har den • Minskat i hela EU med ca 2% i genomsnitt • Minskat med ca 4% i Sverige Den offentliga konsumtionen är i första hand tjänsteproduktion; vård, skola, omsorg, polis, rättsväsende, förvaltning

42. Offentliga och privata tjänster - Sverige • Tjänster kan inte rationaliseras på samma sätt som varuproduktion. Därför blir de dyrare, relativt sett. • Privata tjänster har ökat mycket mer i pris än offentliga. • Den offentliga delen av den totala tjänsteproduktionen har minskat från 39% till 29% mellan 1980 och 2000

43. Exempel skolan - Sverige • Kostnaderna för grund- och gymnasieskolan har minskat från ca 4,8% av BNP 1980 till ca 3,9% 2000. • Det handlar om ca 20 miljarder varje år • Alternativt 40.000 lärartjänster

44. Exempel vården • Under 80- och 90-talet satsade EU-länderna i stort sett oförändrad andel av BNP på vården • Under motsvarande period minskade Sverige sin satsning med 1-1,5%, eller ca 40.000 anställda. I Sverige kostar vården ca 8% av BNP, i privatvårdens förlovade land USA ca 13%

45. Exempel investeringar • Mellan 1993-2003 ökade de kommunala investeringarna från ca 30 till ca 35 miljarder/år • De statliga ökade från ca 25 till ca 35. • De privata ökade från ca 190 till 320. Hur står det till med underhållet av våra skolor och sjukhus?

46. Statsbudgeten • Nedskärningarna har styrts med ”utgiftstak” och ”balanskrav”. • Strävan till budgetöverskott, att ”samla i ladorna” har inneburit att man samtidigt låtit ladans tak och väggar förfalla. För att inte tala om ”insamlingspersonalen”. • I stället för att anställa förskollärare, lärare och sjukvårdspersonal för att höja kvalitén på tjänsterna och minska pressen har man valt att betala a-kassa, arbetsmarknadsstöd och sjuklöner.

47. Vad vi ser är en konsekvent försämring av vår gemensamma välfärdDet bäddar för ovilja att betala skatt:”vad får vi för pengarna egentligen”Det bäddar för privata initiativ

48. Sjukvården - nästa stora privatiseringsprojekt • Åtstramningar och nedläggningar • Ideologisk offensiv • Capio m.fl trycker på • ”Stopplagen” urholkas

49. Arbetsgivarnas offensiv • Flexibilitet som huvudstrategi • Arbetsrätten undergrävs • Angrepp på 40-timmarsveckan • Arbetsmiljölagen angrips • Individuella anställningskontrakt • «Out-sourcing», uppslittring • Tjänstehandelsdirektivet

50. Brutalisering av arbetslivet • Dramatisk ökning av förtidspensionering • Starkt ökande arbetspress • Kraftig ökning av yrkesskadorna • Ökad yttre styrning av arbetstempot • Utbrändhet • Mer deltid