Beskriver vad eleven ska försöka uppnå

1. En matris består av ett rutnät där vi på ena axeln lägger in de bedömningsgrunder, handlingar eller andra kunskapsformer, där vi kan spåra tecken på elevernas kunskapsutveckling och inom vilka eleven ska uppnå olika kunskapsnivåer. (under kursen som helhet eller under ett större avsnitt i kursen) Vi benämner dem oftast kriterier. Beskriver vad eleven ska försöka uppnå Klicka för nästa bild

2. På andra axeln lägger vi in de olika de olika kvalitativa nivåer som elevernas kunskapsutveckling visar sig på. Ett sätt att uttrycka detta är från Novis till Expert*. Här finns möjlighet att skapa egna benämningar. Dock bör inte betygskalans bokstavsbeteckningar användas. Pilen symboliserar att det sker en kunskapsutveckling hos eleven. På vilken kvalitativ nivå skall eleven ha uppfyllt kriterierna Klicka för nästa bild (* Dreyfuss & Dreyfuss, Madsen mfl.)

3. Hur många kvalitativa nivåer man ska använda i en matris finns det olika uppfattningar om. Oftast förekommer tre nivåer. Forskningen inom området rekommenderar fyra olika nivåer för att för att urskilja elevens utveckling vid målrelaterad bedömning. Här får ni på egen hand diskutera er fram till lämpligt antal utifrån vilken typ av matris ni skapar. I detta fall har vi använt 3 olika kvalitativa nivåer

4. Nu har vi lagt grunden för matrisen och det är dags att påbörja arbetet med att lägga in kriterierna (det vi önskar bedöma genom matrisen) i själva matrisen. Detta gör vi i kolumnen för kriterier. För att finna våra kriterier kan vi gå till den aktuella ämnesplanen och de kursplaner inom den som bedömningen avser. (se sidan för Utgångspunkter för matris) Vi följer ett exempel som tar sin utgångspunkt i byggprogrammets ämnesplan Byggkunskap.

5. Så här skulle vi kunna gå tillväga Börja med att titta på Syftestexten i ämnet Husbyggnad. Arbetsuppgifter ska genomföras med metoder, verktyg och maskiner som är tidsenliga och ergonomiskt anpassade. Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla kreativitet, problemlösnings- och initiativförmåga samt organiseras så att eleverna får möjlighet att utföra sina uppgifter såväl individuellt som i samarbete med andra. Vidare ska eleverna ges möjlighet att utveckla ett fackspråk och förmåga att kommunicera med såväl arbetskamrater som kunder. Redan här finner vi ett antal kriterier utifrån vilka eleverna ska utveckla kunskaper och förmågor. Här finns 5 – 6 olika kriterier. Vi väljer fem av dem till vår matris.

6. Nästa steg Målpunkter: 2. Kunskaper om arbetsprocesser samt olika metoder, material, verktyg och maskiner. 9. Förmåga att samverka och kommunicera med andra samt använda fackspråk. Målen ger er ytterligare information om de kriterier utifrån vilka eleverna skall utveckla kunskaper och färdigheter. Vilka kan ni se?

7. Med utgångspunkt i det resonemang vi har fört kan vi hitta minst fem olika kriterier som kan bedömas inom ämnet. Obs! hur många kriterier ni ska använda bestämmer ni själv. Dessa kriterier lägger vi nu in i kolumnen för kriterier. För att klargöra för eleverna vad kriterier står för lägger vi också in begreppet Förmåga att Kriterierna här kan ni hämta från målen i ämnesplanen eller genom dokumentation av tidigare genomförda arbetsuppgifter.

8. Nu kommer vi till kunskapskraven Vi har bara lagt in kunskapskraven för E här: ” Eleven beskriver översiktligt vanliga arbetsprocesser inom yrkesområdet, från planering till färdigt resultat. Dessutom beskriver eleven översiktligt olika material och deras egenskaper samt vanliga arbetsmetoder, verktyg och maskiner.” Dessutom ger eleven enkla exempel på hur hon eller han själv kan främja samverkan.” När ni kommit så här långt så har ni också ett antal definitionsproblem att ta itu med: Vad betyder”översiktligt”? Vad betyder”enkla exempel”? Detta diskuterar vi i en annan del av kursen.

9. För att formulera de kvalitativa nivåerna kan vi ta hjälp av kunskapskraven i det aktuella ämnet. (se bild 8) Här kan vi få vägledning kring vad som krävs - men för att fungera för eleverna måste kunskapskraven omformuleras så att eleverna förstår. Detta är en process som bör ske i arbetslaget så att alla lärare får en möjlighet att fundera över formuleringarna. Formuleringarna bör också testas på en elevgrupp innan matrisen används för bedömning. Texten här ska vara tydligt formulerad och beskrivande så att eleverna förstår vad som krävs på de olika kvalitativa nivåerna. Inled gärna i Du form.

10. Grunderna för matrisen är nu lagda. När samtliga rutor i matrisen är färdigformulerade är det dags att använda matrisen i bedömnings- sammanhang. Tänk på att en matris är ett levande dokument som behöver justeras och förändras över tid. Viktigt är framförallt att eleverna upplever att man förstår den och också att den vägleder dem i bedömningar. Lycka till med arbetet! Mer vägledning kring matriser kan ni få på webbsidan.