Rekonstruktivt minne, kategorisering, begrepp.

1. Rekonstruktivt minne, kategorisering, begrepp. Tobias.Johansson@hkr.se

2. Dagens lektion • Livsminnen och Rekonstruktivt minne(kapitel 8 boken, och Schacter, 1999) • Autobiografiskt minne • Flashbulbmemories • Seven sinsofmemory • Kategorisering och begrepp(kapitel 9 boken) • Begrepp och kategorier. • Definitioner och familjelikheter. • Prototyp vs. Exemplar • Representation av begrepp – Semantiska nätverk, Konnektionism. • Kategori-specifika nervceller.

3. Autobiografiskt minne • En typ av episodiskt minne som involverar våra ”livshistorier”. • Händelsespecifika • Generella händelser • Livsperioder • Vilka händelser minns vi bäst? • Personlig vikt. • Emotion. • Signifikanta händelser. • Övergångsperioder.

4. Reminiscience bump • Människor över 40 år har extra bra minne för händelser mellan 10 och 30 års ålder. • Life-narrative hypothesis. • Identitet. • Developmental hypothesis. • Utveckling. • Cognitive hypothesis. • Förändring följt av stabilitet.

5. Cognitive hypothesis • De som flyttar till ett nytt land och stannar kvar där bör få en ”reminiscience bump” som motsvarar tidpunkten för flytt. • Schrauf och Rubin (1998).

6. Flashbulb memories • Starka minnen för speciella händelser. • De flesta minns t ex var dom var när • Har ofta en emotionella komponent, vilket är relaterat till amygdala (Hamann et al., 1999). Korrelation mellan amygdala-aktivitet vid inkodning och igenkänningsökning för positiva bilder (positiva minus neutrala).

7. Särskild mekanism? • En del menar att flashbulb memories är resultatet av en särskild mekanism. • Emotionella. • Får konsekvenser. • Andra menar att det inte beror på någon särskild mekanism. • Vi upprepar vissa händelser mer, läser om dom etc. • Dessutom är minnena inte alltid särskilt korrekta, vilket visar på att händelserefterinkodningstillfället påverkar.

8. ”Confidence, not consistency, characterizes flashbulb memories” (Talarico och Rubin, 2003). • Frågor om 11:e september och vardagliga händelser 1 dag, 1, 6, och 32 veckor efter 11:e september. Ej mer konsistenta över tid. Högre tydlighet över tid. Högre konfidens över tid.

9. Schmolk et al. (2000) • Frågor om O.J. Simpson-domen 15 och 32 månader efter. Vid 32 månader: mindre benägen att säga ”minns ej”, mer benägen att ha väldigt fel. Det är inte bara att man inte minns, man säger fel saker dessutom över tid.

10. Schmolk et al. (2000) • 15 months • "I was at the Commuter Lounge at Reville [College] and saw it on T.V. As 10:00 approached, more and more people came into the room. We kept having to turn up the volume, but it was kind of cool. Everyone was talking.” • 32 months • "I first heard about it while I was watching TV. At home in my living room. My sister and father were with me. Doing nothing in particular, eating and watching how the news station was covering different groups of viewers..."

11. Rekonstruktivt minne • Att minnas innebär att rekonstruera det förflutna; en heuristisk, inferentiell process som kan påverkas av olika faktorer. • Kunskap. • Upplevelser. • Motivation. • Förväntningar etc. • T ex Bartlett ”War of the Ghosts” (1932). • Bakgrundskunskap, kultur påverkar minne.

12. Sevens sins of memory(Schacter) Transience Absent-mindedness Blocking Suggestibility Bias Misattribution Persistence Forgetting Distortion/Inaccuracy

13. Transience • Minskad åtkomst av minnen över tid. • Decay – Interference – Retrieval failure. - Wagner et al. (1998) - Hjärnaktivitet i vissa regioner under inkodning predicerar glömska. Minskad åtkomst över tid – glömmer mest i början.

14. Absent-mindedness • Glömska orsakat av ouppmärksamhet eller ytligt processande. • Divided attention. • Levels-of-processing. • Change blindness. • Prospektivt minne • Händelsebaserat. • Tidsbaserat. • Relaterat till prefrontala cortex.

15. Einstein et al. (1998) • Prospektivt (och retrospektivt) minne • 11 st olika uppgifter (3 min/uppgift). • Tryck på en knapp en gång under varje uppgift (ej under första 30 sekunderna). • Delad/ej delad uppmärksamhet. • Yngre (20 år)/äldre (70 år) deltagare. • ”Måste komma ihåg att trycka” • ”Har jag tryckt redan?” • Jmfr. att ta medicin eller stänga av plattan. [Både händelse- och tidsbaserat i experimentet]

16. Repetitionsfel Utelämningsfel Äldre/delad uppmärksamhet: Många av dom gör repetitionsfel mot slutet. Äldre/delad uppmärksamhet: Många av dom gör utelämningsfel i början.

17. Blocking • Temporär oåtkomlighet av information (oftast ord/namn). • Retrieval-inducedforgetting. • Återhämtning av information inhiberar relaterad information. • Tip-Of-the-Tounge-fenomenet (TOT). • Oförmåga att producera viss information, trots subjektiv övertygelse om att informationen finns lagrad. • Man kan ofta producera delar av informationen. • Ugly-sistershypothesis. • Återhämtning av relaterad information inhiberar den sökta informationen. • Äldre människor upplever fler TOT än yngre. • Kan vara relaterat till att äldre människor har svagare kopplingar mellan fonologiska representationer av ord, vilket gör att top-down priming (t ex från definition av ett ord till ordets fonologi) minskar. Leder till fler TOT (Burke et al., 1996).

18. Misattribution • Attribution av information till fel källa. • Korrekt innehåll, fel källa. • Frånvaro av subjektiv minneskänsla. • Falska minnen. ”Famous overnight” ”DRM-effekten”

19. Famous overnight - Jacoby et al. (1989) Deltagarna vet att om dom känner igen ett namn från listan innan så är det inte känt. Fame/Full attention: Deltagarna säger mer sällan ”känd” till gamla okända namn än nya okända namn, eftersom dom vet att de gamla är okända. Fame/Divided attention: Deltagarna säger oftare ”känd” till gamla okända namn än nya, därför att de känns bekanta, p g att de har bearbetas innan. Divided attention vid inkodning gör dock att man inte kan minnas kontexten senare.

20. DRM-effekten • Studied: ”bed, rest, awake, tired, dream, wake, snooze, blanket, doze, slumber, snore, nap, peace, yawn, drowsy” • Critical nonstudied: ”sleep”

21. Gist och DRM • Deltagarna formar en representation av det generella temat i orden. Relaterade ord känns sedan felaktigt igen. • Kan reduceras genom att öka användande av ”distinctivenessheuristic” (Schacter, Israel, & Racine, 1999). • Relaterad hypotes: spreadingactivation och monitoring. • Begrepp är representerade i noder och relaterade till varandra på olika sätt. Aktivitet sprids genom noderna och aktiverar begrepp.Vid omedelbara test är prototypen för orden aktiverad, och orsakar falsk igenkänning av ord (t ex ”sömn). • Deltagarna måste avgöra vad som känns igen p g a att man sett det tidigare och vad som känns igen av andra skäl (monitoring). Att informera deltagarna om risken för falska minnen har ingen effekt efter instudering.

22. Discrepancy-attribution (Whittlesea et al, 2005) • Människor övervakar sitt eget processande. När något inte stämmer, eller känns oväntat, så attribuerar vi det till något. • De kritiska orden processas på ett oväntat sätt, t ex oväntat snabbt, eller så är de oväntat mycket relaterade till tidigare ord. • Experiment: Snabb presentation av 6 relaterade ord, ett ord är prototyp ibland. Sedan visning av 5 ord, ej prototypen. Uppgift generera ett ord som är relaterat till dessa 5, och säg om du såg det i listan med 6 ord. Falska minnen reduceras. När prototypen genereras, och ej var på listan så är falska minnen bara på 5%, eftersom det inte är oväntat längre.

23. Klassisk DRM-effekt, d v s falska minnen (23%).

24. När man genererar prototypen på det här sättet så försvinner överraskningsmomentet. Falska minnen reduceras från 23 % till bara 5%.

25. Suggestibility • Falska minnen p g a ledande frågor eller annan information efter inkodning (relaterat till misattribution, men för suggestibility är det tydligare ”suggestions”). • Misinformation effect: Loftus och Palmer (1974).

26. Konfirmerande feedback(Wells & Bradfield, 1998) • Titta på video av ett brott. • Försök identifiera brottslingen i en line-up (den riktiga brottslingen var ej med). • Konfirmerande feedback har effekt på retrospektiva rapporter. ”Bra, du identifierade den misstänkte.”

27. Falska minnen av barndomsupplevelser(Hyman och Billings, 1998) En tredjedel av deltag-arna uppvisar falska minnen vid dag 2.

28. Bias • Minnesdistortioner och influenser relaterade till ens kunskap och trosföreställningar. • T ex consistency bias. • Marcus (1986). • Attityder till sociala frågor, t ex kvinnors rättigheter. • 1973 vs. 1982. Ens minne av ens attityd förr påverkas av ens nuvarande attityd.

29. Stereotypisk bias (Banaji & Greenwald, 1995) • ”False fame”-metoden (Jacoby, Woloshyn, & Kelley, 1989). • Läs namn på kända och okända kvinnor och män. • Läs en ny lista med namn, ange om personerna är kända. • False fame-effekten = okända namn rapporteras som kända för att man har läst dom innan, man attribuerar det faktum att dom känns bekanta till att dom är kända. • False fame-effekten visade sig vara större för manliga namn än för kvinnliga. • D v s, en stereotypisk bias(lättare att anta att män är kända)påverkar inverkan av tidigare upplevelser.

30. Persistence • Minnen som ofrivilligt tränger sig på. • Traumatiska händelser. • Ältande av negativa saker. • Fobier. • McNally et al. (1998). • Deltagare som varit med om sexuella övergrepp. • Ena gruppen med PTSD (posttraumatic stress disorder) andra utan PTSD. • Directed-forgetting-metod: deltagarna instrueras att glömma vissa delar av materialet. • Resultat: • För trauma-relaterat material så kom gruppen utan PTSD ihåg färre av de ord som de instrueratsatt glömma än de som de instruerats att komma ihåg. • PTSD-gruppen visade ingen sån skillnad.

31. Emotionella ihållande minnen och neurokognition • Aktivitet i amygdala är korrelerat med senare ihågkomst för emotionellt material. • Skador på amygdala påverkar emotionella minnen selektivt. • Betablockerare interfererar med stressrelaterade hormoner och minskar ihågkomst av emotionella aspekter. • Skador på amygdala minskar rädslo-responser vid klassisk betingning. Skador på hippocampus påverkar ej. Klassisk betingning: US – UR S + US – UR S – SR stöt – obehag bild + stöt – obehag bild - obehag

32. Adaptivt eller icke-adaptivt? • Varför har vi ett minnessystem som är mottagligt för systematiska fel? • Kan ett minnessystem som är mottagligt för systematiska fel vara adaptivt och funktionellt? • Är minnets ”synder” ett resultat av ”feldesign”?

33. Minnets synder kan betraktas som bieffekter av ett system som har utvecklats till ett, i övrigt, adaptivt* system för att klara oss i omvärlden (Schacter, 1999). • T ex Transience och Absentmindedness: Det finns ingen anledning att belasta minnessystemet med en massa detaljer som ändå inte behövs. Glömska kan vara adaptivt. • Eller Blocking: Om allting som är relaterat till en ”retrievalcue” kommer till medvetande så blir det för mycket detaljer. • Misattribution, Suggestibility, Bias: • Inferenser är mer ekonomiskt än detaljlagring. • Inferenser baserade på upplevelser är inte felfria, men sådan inferenser är nödvändiga för att kunna generalisera. • Schematiska influenser (t ex vid bias) bidrar till att organisera intryck. Olika personliga former av bias ger upphov till mening och tillfredsställelse. • Persistence: Även om man vill glömma emotionellt jobbiga händelser, så är det viktigt för vår överlevnad att vi har ett system som är känsligt för traumatiska händelser. [* Adaptations (evolutionärt utvecklade features) vs. Exaptations (features som är en konsekvens av adaptations)]

34. Knowledge– kategorisering och begrepp(kapitel 9) • Om man åker till en främmande kultur så är väldigt mycket nytt och annorlunda. Samtidigt finns det mycket likheter. Tack vare att vi har begrepp som kan tillämpas även på andra kulturer så kan vi hantera osäkerheten och hitta struktur.

35. Begrepp (concepts) Mentala representationer som organiserar kunskap på olika sätt. T ex begreppet ”musikinstrument”. Kategorier Samlingar av ”objekt”. T ex kategorin ”musikinstrument”. Begreppet och kategorin ”musikinstrument” är inte samma sak. Begrepp är representationer. Kategorier är själva gruppen av objekt som representeras. Begrepp - kategorier

36. Användbarhet • Att placera objekt i kategorier • gör att vi kan abstrahera information, • gör det lättare att dra slutsatser, • gör att vi inte alltid behöva undersöka objekt som specifika enskilda unika objekt. • Underlättar förståelse av omvärlden.

37. Kategorier som definitioner • Att kategorisera saker borde vara enkelt: • Leta upp definitionen av kategorin och avgör om objekt X passar in på den definitionen. • Fungerar för väldigt specifika, oftast formella, kategorier. • T ex kategorin ”trianglar”. • ”Triangle is a convex polygon with three segments joining three non-collinear points. Each of the three segments is called a side, and each of the three non-collinear points is called a vertex.” Fungerar dock inte för de flesta vardagliga kategorier.

38. Familjelikheter • Många kategorier karakteriseras av familjelikheter (Wittgenstein). • Det finns inga egenskaper som unikt beskriver alla objekt i kategorin, och inga andra. • Men det finns överlappande likheter inom kategorin. • T ex kategorin ”möbler”.

39. Två teorier om kategorisering • Prototypteorier (Rosch) • Kategorisering sker genom jämförelse mellan ett objekt och en genomsnittlig representation av andra liknande objekt. • Exemplarteorier (Medin, Hintzmann, Brooks) • Jämförelse sker ej mot en genomsnittlig representation, utan mot en eller flera tidigare instanser (objekt som man har lagrat).

40. Prototypteori • Variation inom kategorier kan beskrivas i termer av prototyplikhet. • T ex kategorin fåglar: • SPARV – hög prototyplikhet. • PINGVIN – låg prototyplikhet. • Rosch och Mervis (1975) visade att objekt som deltagarna har skattat som hög prototyplikhet (t ex SOFFA och STOL för kategorin möbler) ges fler överlappande egenskaper när man beskriver dom.

41. Fler prototypexperiment • Sentence-verification(Smith et al., 1974) • Avgör om satsen är sann. • Går snabbare att avgöra kategoritillhörighet för objekt med hög prototyplikhet. T ex ”Är sparv en fågel?” jämfört med ”Är pingvin en fågel?”. • Priming av prototyper(Rosch, 1975) • Hör en färg, t ex ”grön”. • Två färger dyker upp: är de likadana? • 1) likadana färger, bra exempel på kategorin (t ex grön). • 2) likadana färger, dåligt exempel på kategorin (t ex ljusgrön). • 3) olika färger, från andra kategorier. • Resultat: snabbare RT för 1 än för 2.

43. Exemplarteori • Objekt jämförs mot specifika exemplar, inte mot en abstraherad genomsnittlig prototyp. • Kan förklara många av prototypexperimenten. • T ex sentence-verification: • Objekt som liknar många exemplar klassificeras snabbare. Om alla liknande exemplar aktiveras p g a ett objekt så behövs inte någon genomsnittlig prototyp. • Dessutom vettigt ur ett vardagligt perspektiv: • Om jag ser min grannes oerhört opålitliga och aggressiva tax komma springande mot mig så är det troligt att jag betraktar den hunden som ett enskilt exemplar, snarare än att jämföra den mot prototypen i en viss kategori (särskilt eftersom taxar i regel är rätt snälla).

44. Prototyp

45. Exemplar Alternativt skulle man kunna hävda att det går snabbare att hitta det lagrade exemplaret för sparv än pingvin, eller att sparv har en mer distinkt representation i nätverket än pingvin.

46. Stöd för exemplarteori (Medin et al., 1982) • Studera ”patienter” med en sjukdom. • 2 grupper. • Korrelerad grupp: symptom 3 och 4 alltid korrelerade. • Ej korrelerad grupp. • Test: säg vilken av två personer som har sjukdomen. (För den ena personen är symptom 3 och 4 korrelerade men inte för den andre).

47. Resultat • De med korrelerad träning kategoriserar delvis enligt symptom-3-4-korrelationen. • De med icke-korrelerad träning gör inte det. • Prototypteorin predicerar samma resultat i båda grupperna, för distributionen av enskilda symptom är samma i båda grupperna. • Exemplarteori predicerar resultaten ovan, eftersom de med icke-korrelerad träning inte har sett exemplar med korrelerade 3-4-symptom.

48. Exemplar vs Prototyp • Exemplarteorier är bättre på att hantera icke-typiska fall. • Eftersom de icke-typiska exemplaren finns lagrade så kan vi dra nytta av sådan information senare, även om vi inte behöver den till att börja med. Abstraktion utöver enskilda exemplar sker när det behövs. • Exemplarteorier är också bra på att hantera heterogena kategorier. • Vissa studier tyder dock på att prototyper är vanligare vid större kategorier tidigt i inlärningsfasen.

49. Hur är begrepp representerade? • Semantiska nätverk(Collins och Quillian, 1969). Noder representerar begrepp, länkarrepresenterar associationer. Kognitiv ekonomi – gemensamma egenskaper lagrade högre upp (undantag på lägre nivå ibland).

50. Sentence-verification: • T ex: [RT”a canary can sing”] < [RT”a canary can fly”] • ”fly” kräver att man färdas längre i nätverket än ”sing”.