Uppföljningsrapport 2 2012 Omvärldsanalys – Peter Molin

1. Uppföljningsrapport 2 2012 Omvärldsanalys – Peter Molin

2. Innehåll vid respektive uppföljningstillfälle 2012 Uppföljning 2 Uppföljning 3 Uppföljning 1 Uppföljning 4 Övergripande analysrapport Övergripande analysrapport Övergripande analysrapport Årsredovisning (sammanfattande slutsatser Balanserad analys/uppföljning av KF´s budget Balanserad analys/uppföljning av KF´s budget Balanserad analys/uppföljning av KF´s budget Balanserad analys/uppföljning av KF´s budget Hållbar utveckling Sociala dimensionen Hållbar utveckling Ekologiska dimensionen Hållbar utveckling Ekonomiska dimensionen Ekologiska dimensionen Ekonomiskadimensionen Sociala dimensionen Individ och familj Arbetsmarknad Mänskliga rättigheter Mångfald och integration Insats för pers med funktionsnedsättn Myndighetsutövning Hälso- och sjukvård Äldre Klimat och miljö Stadsutveckling Trafik Fritid Folkhälsa Utbildning Kultur Mänskliga rättigheter Jämställdhet Näringsliv och Turism Individ och familj Fritid Folkhälsa Hälso- och sjukvård Utbildning Äldre Arbetsmarknad Kultur Mänskliga rättigheter Näringsliv och Turism Klimat och miljö Stadsutveckling Trafik Myndighetsutövning Direktkommunikation nämnd/styrelse och KS/KF Direktkommunikation nämnd/styrelse och KS/KF Direktkommunikation nämnd/styrelse och KS/KF Direktkommunikation nämnd/styrelse och KS/KF

3. Upplägg • Ekonomin – konjunkturbedömningar • Stadens och stadsdelarnas ekonomi • Översiktlig genomgång av UR 2:s teman – koppling till SR • Stadsutveckling Syfte: Underlag inför del 2 i SDD-gruppen om högre måluppfyllelse. Rör dels vår egen verksamhet och dels gemensamma aktiviteter

4. Över-gripande analys Uppföljningsrapport 2 2012 Övergripande - Ekonomi Vad har hänt i våra omvärldsförutsättningar? • Den svenska ekonomin har visat överraskande stark motståndskraft – men den försämrade utvecklingen i omvärlden väntas nu påverka oss allt mer. (Ökat antal varsel) • Europa har en lång väg ut ur krisen • USA och Kina inte tillräckliga motorer • De flesta prognosmakarna överens om att nedåtriskerna dominerar • Riksbanken har sänkt räntan för att stimulera

5. Över-gripande analys Uppföljningsrapport 2 2012 Övergripande - Ekonomi • Förutsättningarna för kommunernas utveckling under innevarande år påverkas av en svag tillväxt och en ökande arbetslöshet. • Regeringen har presenterat ett expansiv budgetproposition – men betonar nedåtriskerna och behovet av säkerhetsmarginaler • De flesta övriga prognosmakare har inte lika optimistiska antaganden om utvecklingen framöver • SLK bygger sin prognos på SKL´s mer pessimistiska prognos

6. Över-gripande analys Uppföljningsrapport 2 2012 Övergripande - Ekonomi Olika bedömningar av arbetslöshetens utveckling OBS! Skalan börjar inte på noll.

7. Över-gripande analys Uppföljningsrapport 2 2012 Övergripande - Ekonomi Vad innebär detta för Göteborgs ekonomiska läge? • Vi har en stabil grund att stå på men är i en kraftigt expansiv fas – höga nettokostnadsökningar. • Bedömningarna från i våras kvarstår i huvudsak – men ökat fokus på nedåtriskerna i omvärlden innebär att vi behöver ha ökad uppmärksamhet på att vår höga kostnadsutveckling inte är strukturellt långsiktigt hållbar • SLK har valt att gå på SKL´s skattebedömning

9. Stadens och stadsdelarnas ekonomi • Resultatprognosen för staden 2012 avseende den underliggande resultatutvecklingen uppgår till ett överskott i storleksordningen 550 Mkr. Inklusive reavinster och engångsintäkter från AFA hamnar resultatet på ca 1 050 Mkr. • Bekymmersam situation i stads delarna,främst IFO FH och ÄO. Prognosen för 2012 är ett minusresultat på 157 mkr. Budget 119 mkr. • Fem nämnder prognostiserar en negativ avvikelse mot budget. Störst är avvikelsen för Majorna-Linné där prognosen är -33 Mkr i förhållande till budgeterade -16 Mkr, för Lundby med -20,5 Mkr i förhållande till budgeterade -10,5 och för Norra Hisingen med -22 Mkr, mot budgeterade -13,3. • Ökat antal anmälningar av barn som far illa – ökade kostnader. • Fortsatt höga kostnader för långtidsberoende • ÄO – ökade kostnader inom hemtjänsten

10. Över-gripande analys Övergripande - Ekonomi Uppföljningsrapport 2 2012

11. Över-gripande analys Uppföljningsrapport 2 2012 Övergripande - Stadsdelsnämnder Ekonomisk riskbedömning 2012

12. Strategier för hållbar utveckling Stort fokus på ekonomin – hur kan SR bidra till den förskjutning som behövs? Ekonomiska dimensionen Sociala dimensionen Sociala dimensionen Ekologiska dimensionen Ekologiska dimensionen Ekonomiska dimensionen Ekonomiska dimensionen

13. Personal • Fortsatt hög rörlighet bland chefer påverkar verksamheten • Drygt 220 rekryterade både som ersättning , förtätning och vid expansion. SR ha rekryterar många nya chefer. • Ökat antal avgångar – främst inom äldreomsorg och grundskola • Centrum rapporterar att under 2011 lämnade hälften av cheferna förvaltningen och ersatts av nya

14. Resultat och slutsatser Äldre Positiv utveckling gällande likabehandling - Mer hemtjänst till högre kostnad Färre äldreboende och mycket färre korttidsplatser Nämndernas samlade ekonomiska prioritering är inte i nivå med områdets objektiva förutsättningar eller ambitioner Stort fokus på ekonomi tar kraft från utvecklingsfrågorna De äldre är generellt sätt ganska nöjda med verksamheten

15. Åtgärder för ökad måluppfyllelse för äldres inflytande över sin vardag ska öka Förvaltningsnivå: Det salutogena förhållningssättet, implementering av den nationella värdegrunden och värdighetsgarantier ska genomsyra och förankras i hela organisationen. Förvaltningsnivå: Arbetet med Göteborgsmodellen har inte fått tillräcklig effekt och behöver en omstart Bemötandefrågor. Förutsätter: Flexibilitet att möta brukarnas behov – bemanning som kan möta upp behoven – optimerad bemanning – hur kan SR arbeta? Äldre

16. Åtgärder för ökad måluppfyllelse för äldres inflytande över sin vardag ska öka Det finns ett tydligt folkhälsoperspektiv i målen inom äldreområdet. Ett mål är att förebyggande insatser skall motverka isolering. Fråga för diskussion? Hur kan SR bidra med ökad måluppfyllelse – Seniorlägren gott exempel på hur vi arbetar med detta mål . Kan vi utveckla? Brukarrevisionen är en underutnyttjad resurs. Potential finns Äldre

17. Stadsutveckling

18. Resultat och slutsatser Områden i KF:s budget Uppföljningsrapport 2 2012 Stadsutveckling Uppföljningsrapport 2 2012 Uppföljningsrapport 2 2012 Bostadsmålet nås inte Växande bostadsefterfrågan såväl generellt som för särskilda grupperFörstärkta åtgärder behövs på såväl lokal som nationell nivå Social hållbarhet i stadsutveckling:Modell för medborgardialog framtagenAnalysverktyg klara att användas i handläggningen av SBK, TK och SDF SDN systematiserar sociala erfarenheter och tar fram lokala programKunskapsöversikt om socialt blandade boenden framtagenTar tid innan vi kan mäta resultat – Uthållighet krävs

19. Resultat och slutsatser Områden i KF:s budget Uppföljningsrapport 2 2012 Stadsutveckling SR: Initiativ med att skapa en samordningsfunktion för att bättre möta upp de akuta behoven är ett sätt att öka samordningen. Engagemang finns hos såväl nämnder/styrelser som förvaltningar/bolag Bland annat fastighetsnämnden har tagit flera initiativ till förbättringar beträffandebostadsförsörjningen Det saknas en ”staden – gemensam” analys av hindrenplanerande nämnder, SDN och bostadsbolagen har olika målbilder och strategier när det gäller bostadsbyggandet och hur social inkludering i boendet ska gå till. (SDF uttrycker delvis att de inte äger frågan. Angered: ”SDF förfogar inte över frågan om bostadsbyggnationen i staden”. Åtgärder behöver vidtas för mer samordnat agerande – det behövs en gemensam strategi för stadens organisation.

20. Bostadsförsörjningens utveckling Områden i KF:s budget Uppföljningsrapport 2 2012 Stadsutveckling Färdigställda bostäder Bostadsmålet om 2500 Lgh. nås inte - Prognosen är ca 2000 bostäder Beror på antalet beslutade planer 2008-2010, Även byggviljan påverkar Planberedskap Målet om ca 3000 bostäder i godkända planer förväntas nås Byggnadsnämnden höjer målsättningen för 2013 Trend enligt SLK mot ökat byggande av bostadsrätter och andelen hyresrätter minskar i planen jämfört med det som färdigställts under 2012.

21. - Ett socialt blandat boende… • SLK: Det finns behov av att på strukturell nivå pröva hur stadens strategier för ökad valmöjlighet i boendet och integration kan stärkas och utvecklas. Rapporten "Ett socialt blandat boende i Göteborg - en kunskapsöversikt om bostäder för låginkomsttagare och socialt blandade boenden i Europa och möjligheterna att finna nya verktyg i Göteborg" ger ett intressant underlag för en sådan diskussion. (S2020 genomför utbildningar) • Sverige har inte begärt undantag för tjänster av allmänt ekonomiskt intresse från EU’s konkurrenslagstiftning, vilket påverkar möjlighet att ekonomiskt stödja byggande av bostäder för låginkomsttagare. Kan kommunen driva frågan om undantag?

22. SDF och stadsutvecklingsfrågorna • Stadsdelarna beskriver hur man konkret arbetar med dialoger och ett arbete pågår. Alla stadsdelar har genomför dialogaktiviteter. Det finns gemensam modell för medborgardialog. Fokus har bl.a. legat på dialoger ur ett barnperspektiv. Mycket ”uppräknande” av aktiviteter. • Ett tema som återkommer som ett utvecklingsområde är hur man skall systematisera den kunskap och den input som kommer från såväl medborgare och brukare.

23. SDF och stadsutvecklingsfrågorna SDF Majorna: Inom förvaltningen finns ett fortsatt behov av att stärka de interna processerna för att inhämta medarbetare och brukares kunskaper kring sina områden och lyfta behoven. Utbildningstillfället kring BKA och SKA verktygen visade att verktyget hjälper till att lyfta frågorna utifrån olika perspektiv från närområde till hela staden perspektiv. SDF Centrum: Ett gemensamt system inom förvaltningen behöver utvecklas för att överblicka den samlade kunskapen från invånare och medarbetare och göra den tillgänglig i flera olika processer och planarbeten. SDF Lundby: Den viktigaste interna faktorn i Lundby för att uppnå en hållbar utveckling är förvaltningens arbete med att systematisera medarbetarnas erfarenheter och kunskaper om Lundbyborna och det sociala livet i stadsdelen. Hur kan SR bidra? Fortsatt implementering av SKA och BKA…en del att svara upp mot behoven

24. SKA och BKA…viktiga verktyg • SLK: Som stöd i arbetet har flera analysverktyg tagits fram av bl.a. stadsbyggnadskontoret och S2020. Nu pågår implementering av verktygen sociala konsekvensanalyser (SKA) och barnkonsekvensanalyser (BKA). Under våren 2012 har en staden gemensam utbildning genomförts som ett led i att ge stöd för att tillämpa verktygen. • Stadsdelarna ser verktygens användbarhet i arbetet med lokala utvecklingsprogram och frågeställningar kopplade till de båda modellerna har även använts vid flera invånardialoger som genomförts. Behov av fortsatt implementering..

25. SKA och BKA…viktiga verktyg Krävs för högre måluppfyllelse SDF Västra Göteborg: Fortsatt utveckling, spridning och användning av de analysverktyg som staden tagit fram, samverkan mellan alla aktörer när det gäller samhällsplanering både lokalt och centralt samt aktiv medverkan från barn och unga där deras perspektiv tas tillvara. SDF Majorna-Linné: Fortsatt strukturerad samverkan med förvaltningar och bolag, samt fortsatt utveckling och systematik i våra interna och externa processer för att samla in sociala erfarenheter och kunskaper.  Arbetet utifrån BKA och SKA bör fortsätta, men behöver kompletteras med andra metoder utifrån den lokala kontexten.