7. Lidandet och döden

1. 7. Lidandet och döden

2. Kristendomen och lidandets problem det finns inga färdiga svar Jobs livshistoria och lidanden (Jobs bok i GT)‏ Jesu liv och hans lidande lidandet hör till det mänskliga livet Teodicéproblemet (lidandets problem): Hur kan en allsmäktig Gud tillåta lidande? Varför finns det ondska i världen trots att Gud är allsmäktig och rättvis (god)?

3. Det finns inte ett ”rätt” svar utan flera synsätt. T.ex. det finns tre typer av ondska det naturligt onda – lidande som människan inte kan vara ansvarig för (naturkatastrofer, olyckor)‏ det moraliskt onda – ondska som resultat av ett val det metafysiskt onda – det finns ingen fullständigt god verklighet utan ont! människans fria vilja gör det möjligt att välja det onda (ett risktagande)‏ det goda uppnås genom att man övervinner det onda Gud har begränsat sin makt och lider med människorna

4. De kristna kyrkornas läror om döden De protestantiska kyrkorna och ortodoxa kyrkan människan dör helt (kropp och själ), och väcks av Gud till den sista domen ”Av jord är du kommen och till jord ska du åter gå. Jesus Kristus, vår Befriare, ska uppväcka dig på den yttersta dagen.” (vid jordfästningen)‏ Katolska kyrkan läran om ett sk mellantillstånd: efter döden finns det tre möjligheter: himmel, helvete, skärseld

5. UppgiftBilder av ett möte med lidande Titta på bilderna i kapitel 7 och fundera på följande frågor: Vilka tankar och känslor väcker bilderna? Varför är ett barns lidande och död speciellt svårt att förstå? Har förhållandet till döden förändrats med tiden? Motivera och fundera på tänkbara orsaker.

6. Kapitel 9-12 Etikens grunder

7. Heinz’ problem Fallet HEINZ Det hände i Europa i början av seklet. En kvinna låg för döden i en speciell typ av cancer. Det fanns bara en medicin som läkarna trodde kunde rädda hennes liv. Det var ett slags radium som en apotekare i samma stad helt nyligen hade uppfunnit. Medicinen var dyr att framställa och apotekaren tog sedan tio gånger så mycket betalt. Han betalade 200 dollar för radiet och tog 2000 dollar för en liten dos av medicinen. Heinz, den sjuka kvinnans man gick till alla han kände för att försöka låna ihop pengar till medicinen. Men han lyckades bara få ihop 1000 dollar dvs halva priset. Han berättade för apotekaren att hans hustru var döende och bad honom sälja medicinen billigare eller låta honom få medicinen på avbetalning. Men apotekaren sa nej och menade att eftersom han uppfunnit medicinen hade han rätt att tjäna på den. Heinz blev desperat. Han bröt sig in i mannens apotek och stal den medicin som hans hustru behövde.

8. Diskutera följande frågor: 1. Vilka värden är viktiga för Heinz respektive apotekaren? Har de några gemensamma värden?2. Hur skulle du ha agerat om du varit apotekare?3. Om Heinz varit din vän och i förtroende berättat om hur desperat han var över att inte ha fått ihop de pengar han behövde och samtidigt sagt att han kommer att göra inbrott i apoteket vad skulle du sagt till honom?4. Är det viktigt att man alltid lyder lagen eller finns det situationer när man har rätt att bryta lagen? Varför? När? Hur?5. Heinz blir upptäckt och arresterad. Han ställs inför domstol. Om du var domaren som skall döma honom hur skulle du agera beträffande fallet Heinz?6. Vilken del har apotekaren i stölden?

9. Kapitel 10 Teologisk och filosofisk etik

10. Etiska modeller Dygdetik lagar AVSIKT resultat Konsekvensetik lagar avsikt RESULTAT Pliktetik LAGAR avsikt resultat Situationsetik

11. Filosofisk etik Dygdetik Aristoteles etik: alla människor är ense om att ett gott liv bör vara lyckligt men man kan vara oense om vad lyckan innebär människan är skyldig att utveckla sitt teoretiska förnuft (=vishet) och sitt praktiska förnuft (=omdömesförmåga)‏ Kritik: ursäkt: ”jag menade väl” eller ”ändamålen helgar medlen”

12. Konsekvensetik En god gärning har goda konsekvenser Tre slag av konsekvensetik: egoism altruism utilitarism Kritik: det är svårt att uppskatta konsekvenserna på förhand utilitarismens ”offer” gör det svårt att mäta den totala nyttan

13. Pliktetik Immanuel Kants etik: Handla så att du kan göra din handling till allmän princip Varje människa har ett egenvärde och får aldrig utnyttjas som medel Man får inte förödmjuka en annan människa trots att det skulle kunna upplevas som rätt att göra så mot en själv. Kritik: kräver ständiga kompromisser värden kolliderar: Borde man alltid vara ärlig eller är det rätt att ljuga om man kan rädda liv?

14. Teologisk etik Jag Gud Andra

15. Supernaturalism Moralens grund finns i det transcendenta, dvs Gud Kritik: den teologiska etikens antagande om Guds existens kan ses som ovetenskapligt

16. Voluntarism Etiken baseras på Guds vilja, inte på människans förnuft En handling är rätt om den är i enlighet med Guds vilja som finns uttryckt i Bibeln

17. Den teologiska etikens grundantaganden: Det moraliskt goda existerar Varje individ är moraliskt ansvarig för sina handlingar Det finns en ’naturlig lag’ , dvs allmänna förnuftsbaserade moraliska principer (en allmängiltig etisk ordning)‏

18. Kapitel 11 Grunderna för den kristna etiken

19. (Tre)dubbla kärleksbudet: Du skall älska Herren, din Gud, med hela ditt hjärta och med hela din själ och med hela ditt förstånd. Detta är det största och första budet. Sedan kommer ett av samma slag: Du skall älska din nästa som dig själv. På dessa båda bud vilar lagen och profeterna. (Matt 22:37-40)

20. Jesu bergspredikan (Matt. 5-7), särskilt gyllene regeln: ”Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem. Det är vad lagen och profeterna säger.” (Matt 7:12)‏

21. De tio budorden (2 Mos 20:2-17; 5 Mos 5:6-21)‏ De två första buden behandlar relationen mellan Gud och människa, medan de följande behandlar relationer mellan människor. Bud 3, 9 och 10 kanske främst relationen till dig själv.

22. Den kristna etiken grundar sig på den kristna människosynen: Alla är lika värda och människan har ett värde (Guds avbild)‏ Syndafallet: människan har av naturen en moraluppfattning (uppfattning om rätt och fel) som delvis har skadats som en följd av syndafallet

23. Kapitel 12 Olika kyrkors etiska betoningar

24. De protestantiska kyrkornas etiska betoningar Luthers etik Tvåregementsläran det andliga regementet det världsliga regementet Guds lag hjälper människan att upptäcka sina synder. Människan kan inte leva i fullständig lydnad, men kan söka frälsning i tron. Betonar Gyllene regeln Formalprincipen – Bibeln är det högsta rättesnöret för tro och liv. Materialprincipen – Människan blir frälst genom nåd allena, genom tro allena och endast för Kristi skull.

25. Reformerta kyrkor: Det är människans plikt att följa Guds bud Framhåller den kristna livsstilens betydelse Grundar sig på predestinationsläran: Gud har förutbestämt vissa för frälsning Jordisk framgång ses som ett tecken på att man hör till de utvaldas skara

26. Katolska kyrkan etikens grund finns i Bibeln (speciellt viktig efter andra Vatikankonciliet 1962-65) den kristna traditionen (bl.a. kyrkomötesbeslut) viktig såväl Påven (speciellt tidigare) och hans brev till den katolska världen som biskoparna har också stor betydelse för etiken Ortodoxa kyrkan anser liksom den katolska att etikens grund finns i traditionen och Bibeln Människan lever ett gott liv då hon deltar i kyrkans liv, liturgin och sakramenten. I etiken betonas mystiken och människans fria vilja.