Migration, polis och mångkulturella områden

1. Migration, polis ochmångkulturella områden Nihad Bunar Professor Stockholms universitet och Polishögskolan nihad.bunar@buv.su.se

2. Polisens migrationspolitiska uppgifter • Yttre gränskontroll • Inre utlänningskontroll • Bekämpa människosmuggling och människohandel • Avvisning/Utvisning (i vissa fall) • Förvar/Uppsikt (i vissa fall) • Internationellt samarbete

3. Polisens integrationspolitiska uppgifter • Offensivt arbete mot hatbrott • Bekämpa fördomar, diskriminerande attityder och beteende inom kåren • Förebygga och bekämpa, bland annat, religiös radikalisering och därmed förknippade våldsbejakande miljöer (t.ex. COPPRA) • Aktivt befrämjande av etnisk mångfald (mångfald som resurs, som legitimitetsaspekt och som ökat kunskapsbehov). Var går gränsen i att ”spegla samhället”? • Bekämpa segregationens konsekvenser

4. Polismyndigheten i Örebro om stadsdelen Vivalla (2009-11-25) Problem • Segregering • Ca 70 nationaliteter • Låg tillit till myndigheter • Låg sysselsättningsgrad • Låg genomsnittsålder • Ungdomsgäng – ”gangsterromantik” • Narkotika • Skadegörelse • Våldsbrott • Grov organiserad brottslighet

5. Start för polisutbildning med fördjupad förortskunskap På initiativ av Polishögskolan startar nu en ny polisutbildning på distans. Det blir Skåne och Västra Götaland som är först ut med den förändrade utbildningen som har fokus på förortskunskap. Det var då justitieminister Beatrice Ask i ett tal uttryckte att det behövs fler poliser med förortskompetens, som idén föddes hos Polishögskolans förra rektor Ebba Sverne Arvill. Polismyndigheterna i de tre storstadslänen, Stockholm, Västra Götaland och Skåne kontaktades. De var positiva till idén och nu blir det alltså "nypremiär" för distansutbildningen i Skåne och Västra Götaland. • Det känns väldigt roligt, säger Polishögskolans t f rektor, Ingmar Bergman. Vi har arbetat för det här under en längre tid och tycker det ska bli väldigt spännande att följa utvecklingen. - Polisutbildningen måste hela tiden utvecklas och förändras i takt med samhället och det här är ett steg i rätt riktning. Polishögskolan i Solna ansvarar för distansutbildningen för de nio studenter som börjar i Skåne den 29 augusti. I Västra Götaland startar sex studenter den nya polisutbildningen på distans. Förhoppningen är att även Stockholm inom en snar framtid ska kunna starta upp distansutbildning med fördjupad förortskunskap. Nyhet från Polishögskolan Text: Monica Landergård, Publicerad: 2011-08-19 15:41

6. Den alltmer förespråkade polisstrategin för arbete i mångkulturella områden är ”Community policing” eller områdespolis (lokala poliskontor, lokalt förankrad polis, tillitspolis, kontaktpolis…)

7. Vad är Community Policing? • En majoritet av definitionerna fokuserar på ökade interaktioner mellan polis och lokalsamhälle, på livskvalitetsfrågorna, polisorganisationens decentralisering, strategiska metoder för att göra polisverksamheten mer effektiv, orientering mot patrullering i området och problemorienterat eller problemlösande polisarbete. (Murray 2005)

8. Vad är Community Policing? • Polisens syfte, genom att introducera community policing, är att förbättra sina relationer med medborgargrupper samt decentralisera sin verksamhet. • Vid genomförandet av denna policy förflyttas den beslutsfattande makten nedåt i organisationen, så att poliserna närmast medborgarna kan göra prioriteringar i verksamheten. • Community policing handlar om partnerskap och samverkan. Den syftar till att få polisen och lokalsamhället att gemensamt lösa problem som minskar tryggheten, alltifrån nedskräpning och oväsen till övergivna bilar, gäng och inbrott på ett sätt som de lokalboende tror kommer att bli effektivt. (Herbert 2006)

9. Generella definierande aspekter av den ideala CP modellen IDÉ - Samproduktion av tryggheten - Decentralisering - Ansvarighet (Accountability) och Effektivitet ORGANISATION - Organisationskultur och rekrytering (”spirit of service,” i stället för enbart “spirit of adventure” - Problemorienterat polisarbete - Synlighet, Kommunikation, Nätverk och Tillit VERKSAMHET - “Signal kriminalitet and signal oroligheter” - Erfarenheter och daglig uppfinning av metoder som fungerar - Uppföljning och utvärdering

10. Nätverk och Samverkan mellan myndigheter- några teoretiska förutsättningar • Varför samverkan: En effektivare resursanvändning; bättre svara upp mot de behov som finns hos utsatta grupper i samhället; öka inflytande för medborgare och lokala aktörer (Löfström 2010) • Uppfattningar om ”god” organisering (institutionaliserade recept) versus organiseringen anpassad efter lokala förutsättningar • Olika typer av nätverk och samverkansmetoder: Samtal (personliga och/eller institutionsrepresentativa), Kommunikation/Samsyn, Samordning, Samarbete, Verksamhetsintegrering (delvis), Sammanslagning • Förutsättningar för en fungerande samverkansmodell: Styrning (förankring och regelverk); Struktur (målformulering, resurser, kommunikation, dokumentation och organisation); Samsyn (synsätt och kunskap)

11. När det inte fungerar • Oklara definitioner, samtal som den mest förekommande samverkansaspekten mellan verksamheterna • Samverkan för samverkans egen skull (trycket utifrån) • ”Samverkan” för att komma åt medel • ”Bristande tid” vs. ”dom vill inte” • Negativa bilder av varandras verksamheter och okunskap om vad ”den andre” gör • Konkurrens i stället för samverkan

12. När det fungerar • Förankring i den politiska och administrativa ledningen • Formaliserad samverkan genom avtal • Klart identifierad nytta och klart definierade behov • ”Samverkan” som en förutsättning för ökad måluppfyllelse (börja med några konkreta och relativt lätt uppnåeliga målsättningar) • Positiv värdering av varandras organisationer och verksamheter • Individuella initiativ • En genomtänkt strategi för informationsspridning inom organisationerna och gentemot allmänheten • Uppföljning och utvärdering från början

13. Några perspektiv från utvärderingar av samverkan mellan socialtjänst, skola och polis • Alla lokala aktörer (socialtjänst, skolor, fritidsgårdar, bostadsbolag) uttrycker sig väldigt positivt om områdespoliser, men också att verksamheten i sin nuvarande omfattning är otillräcklig • Alla aktörer efterlyser ett närmare samarbete • Positiva erfarenheter av att placera socialsekreterare på polisstationer (dock ej utan svårigheter) • Vikten av en samstämmig bild kring vad samverkan handlar om då alltför höga förväntningar på polisens roll i en formaliserad samverkansstruktur (t.ex. SSP i Malmö) kan skapa frustration. Å andra sidan var polisen den aktör som oftast uteblev från de gemensamma mötena. • Vikten av smidig övergång från tidigare samverkansformer till en ny organisation • Det formella samarbetet skall bygga på en organisation (inklusive en samordnare) och inte på enskilda individer • Teman som avhandlas på mötena skall diskuteras på ett sätt som alla aktörer kan knyta an till i sina verksamheter (jfr. skolk) • Svårt att mäta effekterna på ungdomskriminaliteten och missbruket

14. Kommunikation och tillit med lokalbefolkningen (”community”)- några perspektiv från lokala poliskontor i Stockholm a) Vad/vem är målgruppen? b) Synlighet (betydelsen av polisnärvaro “även om inget har hänt”), lova aldrig saker och ting, hör alltid av dig, var ärlig, rak och respektfull i kommunikationen, “skaka hand” approach c) Medvetenhet om rykten d) Balans mellan olika etniska och religiösa grupper e) Lokala poliser vs. de utifrån som gör ingripanden i området f) Poliser med invandrarbakgrund i mångkulturella områden, ja, nej eller det spelar ingen roll?

15. Kommunikation och tillit med lokalbefolkningen - några perspektiv från internationella erfarenheter • Återkommande organiserade möten med representanter för lokalbefolkningen i syfte att generera information om lokala prioriteringar, t.ex. PACT, Police and Communities Together och KIN, Key Individuals Network i England och Wales (Bullock 2010) • En genomtänkt återkopplingsstrategi till anmälaren/brottsoffret (genom personliga besök) • För många polisenheter i olika länder syftar kommunikation med lokalbefolkningen till att förändra kårens något skamfilade rykte. I Rio (Brasil) placerade polisen ut en mängd klagomåls- och förslagsboxar runt om i delar av Copacabana distriktet (Davis, 2003). I Hong Kong drog polisen i gång en enorm reklamkampanj där polisen visades i hjälpande situationer (Jiao, Silverman 2006) • ”Theological fire brigades” i Storbritannien (Klausen 2009) • Amigos en Azul (Friends in Blue) i Arlington, Texas, USA (Eve m.fl. 2003) • Police Community Support Officers (PCSO) i England och Wales (Johnston 2005) • ”Prayer vigils” i samverkan mellan lokala kyrkor och polis i Chicago (Meares 2002, Kahan 2002) som bland annat ett sätt att stärka den lokala sociala organiseringen • Virtual Community Policing i Finland

16. Att bedöma effektiviteten eller Vad skall utvärderas? De flesta forskare är överens om att fler indikatorer, vid sidan om traditionella brottsanmälningar, behövs, bland annat de som mäter modellens mervärde (added value). Till exempel: • Ökad känsla av trygghet • Antalet kontakter med representanter för olika grupper och institutioner i lokalsamhället • Graden av användande av offentliga sfärer som parker och torg • Graden av hur bekanta poliserna är för de lokalt boende • Polisens bidrag till att lösa olika typer av konflikter och problem i lokalsamhället • Polisens bidrag till underifrån mobilisering (empowerment) i lokalsamhället • Polisens bidrag till att förbättra områdets rykte och höja dess status

17. Två potentiella problem vid bedömningen av CP modellens utfall • En så kallad anomisk situation kan uppstå – Höga förväntningar och en omfattande medierapportering kan bidra till ett relativt misslyckande av CP initiativ • Det kan uppstå ett gap mellan ett teoretiskt accepterande av CP modellens grundpremisser och ”business as usual” i praktiken. Utvärderingen kan då komma fram till att CP har misslyckats även om det egentligen inte ens hade implementerats.