190 likes | 337 Views
Tvärvillkorskontroller 2007 - djurskydd. Tre EU-direktiv om djurskydd. 91/629/EEG – kalvar (artikel 3 och 4) 91/630/EEG – grisar (artikel 3 och 4.1) 98/58/EG – animalieproduktionens djur (artikel 4) Svenska regler som går att härleda från dessa direktiv utgör tvärvillkor
E N D
Tre EU-direktiv om djurskydd • 91/629/EEG – kalvar (artikel 3 och 4) • 91/630/EEG – grisar (artikel 3 och 4.1) • 98/58/EG – animalieproduktionens djur (artikel 4) • Svenska regler som går att härleda från dessa direktiv utgör tvärvillkor • Regler som saknar koppling till direktiven utgör inte tvärvillkor
Allt är inte tvärvillkor • Exempel på svenska djurskyddsregler som inte utgör tvärvillkor • Förbud mot elektriska pådrivare • Krav på stängselutformning, rastgårdar och betesdrift • Men trasiga stängsel kan vara tecken på bristande tillsyn av djuren
Två EU-beslut om statistik • 2000/50/EG av den 17 december 1999 • Vartannat år 2001-2007 • Enbart kalvar, svin och värphöns • 2006/778/EG av den 14 november 2006 • Varje år fr.o.m. kontrollåret 2008 • Även andra produktionsdjur • Detaljerade tabeller för redovisning • Dessutom vill regeringen ha statistik
Varför 9-14 kontrollpunkter? • 6-7 sammanfattande punkter hade räckt för tvärvillkoren, men Jordbruksverket vill försöka täcka in kraven på statistik om djurskyddskontroller med samma protokoll • Protokollen täcker inte riktigt statistikbehoven 2007, räkna därför med separat rapportering av den offentliga djurskyddskontrollen
Helhetssyn eller detaljkontroll? • Helhetsbedömning så länge svaret är JA på två grundfrågor inom inspektören: • Har djuren det bra på denna gård? • Finns goda förutsättningar för att de ska ha det bra även när jag åkt härifrån? • Eventuella överträdelser måste dokumenteras detaljerat, med hänvisning till rätt paragraf i svenska djurskyddsregler • Ta hjälp av ”lagstöd med kommentarer”
Tvärvillkor kontra andra påföljder • Avdrag på jordbrukarstöden är en rent administrativ påföljd som grundas på inspektörens bedömning av tvärvillkorsöverträdelsen • Jordbrukarna har på stödansökan intygat att de är medvetna om reglerna • Anmärkning, åtagande, påpekande, föreläggande, åtalsanmälan, djurförbud är påföljder utan direkt koppling till avdrag för tvärvillkorsöverträdelser
Rättssäker dokumentation viktig • Kommunen har sakkunskapen • Länsstyrelsens stödadministration, inte länsveterinären, tar beslut om avdrag på stöden • Allvar, omfattning och varaktighet graderas bäst av den som varit på gården, inte på lsty-kontoret • Undvik att markera ”Nej” i protokollet om det inte är en överträdelse som föranleder minst föreläggande (eller frivilligt åtagande) • Dokumentationen ska tåla överklagande
Hur gör andra länder? • 1 % kontrollfrekvens vanlig, åtminstone vad gäller tvärvillkor • Djurskyddskontroll hos i genomsnitt 20 % av djurhållande svenska jordbrukare 2006, med variation från 0 till 100 % mellan kommuner • Inget juridiskt utrymme för 0 % avdrag vid konstaterade överträdelser nu, men flera länder har skapat sig sådant utrymme ändå • EU-kommissionen ska snabbehandla eget förslag om att öppet tillåta ”varning” utan avdrag vid små överträdelser
Vad ingår i de olika protokollen • Tre protokoll. 9-14 frågor Gris – 14 frågor • Personal Är inget tvärvillkor, men ska redovisas i statistiken till Kommissionen. Den som är ansvarig för djuren ska ha kunskap om djurens hälsa.
Tillsyn och skötsel Djuren ska skötas och ses till dagligen. • Dokumentation över djur som har behandlats med läkemedel samt dödsfall Den här frågan utgår eftersom det är staten som har tillsynsansvar.
Rörelsefrihet Grisar ska i normalfallet hållas lösgående • Utrymmeskrav Stall och andra förvaringsutrymmen för djur ska ge tillräckligt med utrymme och skydd samt hållas rena.
Byggnader och andra utrymmen Ett djurstall ska ha goda ljusförhållanden och ha de mått som anges i DFS 2004:17. • Minikrav på belysning Stallar ska vara försedda med artificiellt ljus.
Golvytor Golv och liggytor ska ha en jämn och halkfri yta. • Strömaterial att sysselsätta sig med Suggor ska ha tillgång till strömedel inför grisningen.
Automatisk och mekanisk utrustning Ett djurstall ska vara utformat så att klimatet i stallet blir tillfredsställande. • Foder och vatten Djur ska ges tillräckligt med foder och vatten. Grisar ska ha fri tillgång till vatten.
Fiberhaltigt foder Foder ska ges dagligen och av lämplig struktur. • Operativa ingrepp Ingreppen ska utföras så att djuret åsamkas så lite lidande som möjligt.
Avel och hormoner Avel som kan medföra lidande för djuren är förbjuden. Huvudregeln är att hormoner inte får ges till djur.
Nötkreatur – 13 frågor Fyll i om det finns kalvar på företaget. Samma frågor som för gris förutom frågorna: nr 8 (golvytor) nr 9 (Strömaterial att sysselsätta sig med). Fråga nummer 10 gäller endast för kalvar (hemoglobin).
Animalieproduktionens djur – 9 frågor Markera vilket djurslag som kontrollen avser. Samma frågor som för nöt förutom frågorna: nr 5 (utrymmeskraven) nr 7 (minikrav på belysning) nr 10 (hemoglobin) nr 11 (fiberhaltigt foder).