Valutor

2. Valutor • Valutakurs/växelkurs Värdet på ett lands pengar i förhållande till andra länders valutor. • Konvertibel valuta, växlingsbar. • Hårdvaluta. Valuta som är efterfrågad på marknaden. Stabil, pålitlig valuta. (ex. USD, CHF). USD har sedan länge haft status som reservvaluta. Globalt accepterad. Internationella affärer görs ofta upp i USD.

3. Valutor • Eftersom växelkursen anger ett bytesförhållande mellan två valutor, finns det två sätt att ange varje växelkurs. En växelkurs angiven som 1 USA-dollar (USD) = 6,5 svenska kronor (SEK) är därför samma sak som att ange 1 SEK = 0,1538 USD. Om samtidigt 1 euro (EUR) = 8,70 SEK gäller även att 1 SEK = 0,1149 EUR, 1 USD = 0,7258 EUR och 1 EUR = 1,378 USD.

4. Valutor • I många länder (däribland Sverige) anges valutakurser vanligen på så sätt att den egna valutan används som räkneenhet, och man anger därför hur mycket en enhet utländsk valuta "kostar" i den egna valutan. • På engelska kallas detta direct quotation eller price quotation. Tillämpat på Sverige innebär detta att växelkursen för USA-dollar anges som 6,50 medan växelkursen för svenska kronor i USA då anges som 0,1538.

5. Valutor • Avistakurs är växelkurs för en valutaaffär som genomförs omedelbart. Den kallas även för spotkurs. • Terminskurs är växelkurs för en valutaaffär som genomförs vid ett framtida tillfälle. • Köp- och säljkurs • Eftersom valutaaffärer normalt sker på en marknad där det uppstår transaktionskostnader, är det skillnad mellan köp- och säljkurser för valutor. Skillnaden mellan köp- och säljkurs är normalt betydligt större för växling av sedlar än för elektronisk överföring av pengar, eftersom den fysiska hanteringen av sedlarna medför en kostnad.

6. Valutor (Avistakurser 25/1) • Land Valuta Köpkurs Säljkurs Datum • Australien AUD 6,757200 6,809200 25/1 • Danmark DKK 1,162961 1,170961 25/1 • Euro EUR 8,682900 8,734400 25/1 • Hongkong HKD 0,826500 0,846500 25/1 • Indien INR 0,117652 0,124152 25/1 • Indonesien IDR 0,000649 0,000682 25/1 • Island ISK 0,041699 0,051699 25/1 • Japan JPY 0,071344 0,071929 25/1 • Kanada CAD 6,448400 6,488400 25/1 • Kina CNY 1,029300 1,056300 25/1 • Lettland LVL 12,269200 12,649200 25/1 • Litauen LTL 2,514900 2,529900 25/1 • Malaysia MYR 2,109553 2,139553 25/1 • Marocko MAD 0,738800 0,818800 25/1 • Mexiko MXN 0,508500 0,519500 25/1 • Norge NOK 1,169874 1,179074 25/1 • Nya Zeeland NZD 5,412600 5,457600 25/1 • Polen PLN 2,050500 2,103000 25/1 • Saudiarabien SAR 1,702100 1,757100 25/1 • Schweiz CHF 6,973340 7,013340 25/1 • Singapore SGD 5,248600 5,298600 25/1 • Storbritannien GBP 10,210200 10,305700 25/1 • Sydafrika ZAR 0,701200 0,741200 25/1 • Sydkorea KRW 0,006010 0,006050 25/1 • Thailand THB 0,212600 0,221600 25/1 • Tjeckien CZK 0,337030 0,343030 25/1 • Ungern HUF 0,028967 0,030017 25/1 • USA USD 6,453900 6,521400 25/1

7. Växelkursen bestäms av utbud och efterfrågan (marknaden) Efterfrågan påverkas av • Utrikeshandel • Turism • Inflation • Investeringar • Räntor • Landets trovärdighet – politiskt och ekonomiskt (ex offentliga finanser) • Spekulationer, tilltro till valutan • Medvetna statliga interventioner (ex stödköp, försäljning, ränteförändring, ”upptryckning av pengar”) • (Obs argument om reporänta/stark krona, japanskt förslag om att sänka JPY, argument om undervärdering av kinesisk Yuan.)

8. För närvarande Sverige rörlig (flytande) växelkurs. • Marknaden bestämmer kursen (priset) • Appreciering (stigande värde) valutan stärks • Depreciering (sjunkande värde) valutan försvagas

9. Vid fast växelkurs: • Riksbanken (centralbanken) förbinder sig att hålla en bestämd kurs mot en eller flera andra valutor • Ränteförändringar • Devalvering (sänkning) • Revalvering (ökning) Sjunkande växelkurs ger billigare export dyrare import (inflationsrisk)

10. Valutor • En devalvering görs vanligen i syfte att förbättra landets bytesbalans, det vill säga nettot av ett lands affärer med utlandet. • En devalvering gynnar exporten och hämmar importen. • Personer som lånat pengar i främmande valuta missgynnas. Eftersom en devalvering gör importerade varor dyrare i termer av inhemsk valuta riskerar inflationen att öka.

11. Valutor • Sverige devalverade sin valuta flera gånger under 1970-talet och även 1982. • Detta bidrog till en stimulans av den svenska exporten på kort sikt, men enligt kritiker gav stora negativa konsekvenser för den svenska ekonomin på lång sikt. • Man hävdar bland annat att lönebildningen försämrades och att industrin förlorade incitament till produktutveckling och produktivitetsförbättringar. • 1992 övergick Sverige från fast växelkurs till rörlig växelkurs.

12. Valutor • Sverige devalverade kronan med 16% 1982. Sverige hade i samband med den internationella lågkonjunkturen under 1970-talet halkat efter många andra stater något, och ville komma ikapp. • Termen Big Bang hämtades från astronomin, där den är betydligt mera känd. • Namnet skulle föra tankarna till en nystart för den svenska ekonomin. • Vad ingen visste då var att hela världsekonomin strax därefter skulle lyfta till en högkonjunktur som skulle räcka resten av decenniet, och sett i efterhand var devalveringen i stort sett värdelös.

14. Devalveringens onda cirkel Landet devalverar Exporten blir billigare Exporten minskar Importen blir dyrare Inflation (sämre konkurrenskraft) Exempel: Sverige under 70- & 80-talen

15. Fast eller rörlig växelkurs? Fast växelkurs fördelar • Större säkerhet i utlandsaffärer • (Kan devalveras) Flytande (rörlig) växelkurs fördelar • Riksbanken koncentrerar sig på inflationsbekämpning • Valutan ”termostat” • Små svängningar (oftast) • Svårare att spekulera mot Terminssäkring: gardering mot valutarisker vid utlandsaffärer

16. Valutamarknadens aktörer • Valutahandlare • Kapitalförvaltare • Stora företag • Riksbanken (t ex stödköp) • Regeringen (vid fast växelkurs)

17. Förstärkning eller försvagning av valutan,vad blir effekten? • Försvagning av valutan ger billigare export. Tillfälligt bättre konkurrenskraft • Risken för inflation ökar • Förstärkning ger dyrare export. Sämre konkurrenskraft. • Billigare import fördel för konsumenter

18. Valutareserv • En valutareserv är en stats reserv av guld och värdepapper i utländska valutor. Dess uppgift är att fungera som en buffert, en reserv att ta ur i dåliga tider. • På så sätt ska man kunna göra ingrepp på valutamarknaden, exempelvis för att försvara värdet på landets valuta. (Stödköp) • Dessutom kan valutareserven användas för att ge krediter åt banker som drabbats av likviditetsproblem, för att garantera det finansiella systemets stabilitet. • Förmedling av utlåning till IMF.

19. Guldreserven (ca. 125 ton 2010)

20. Sveriges guldreserv Centralbank Volym (ton) Andel (%) Bank of England 61,4 48,8 Bank of Canada 33,2 26,4 Riksbanken 15,1 12 Federal Reserve 13,2 10,5 Schweiz centralbank 2,8 2,2 Förvaringsplatser med resp. kvantitet offentliggjorda okt. 2013

21. De största officiella innehaven Land Vikt, i ton • 1 USA 8.133,5 • 2 Tyskland 3.396,3 • 3 IMF 2.814,0 • 4 Italien 2.451,8 • 5 Frankrike 2.435,4 • 6 Kina 1.054,1 • 7 Schweiz 1.040,1 • 8 Ryssland 911,3 • 9 Japan 765,2 • 10 Nederländerna 612,5 • 28 Sverige 125,7 • Källa: Riksbanken

22. Guldreserv • Strategiska skäl. Giltigt ? • Tyskland ska börja ta hem delar av sin guldreserv. Under sju år ska den del som finns i USA tas hem. Man har inte fått se och inventera sitt guld. http://www.svd.se/.../nu-flyttar-tyskland-hem-sin-guldreserv_7830204.svd • Sverige : • http://www.svd.se/naringsliv/branscher/energi-och-ravaror/riksbanken-har-inte-koll-pa-guldet_7841448.svd

23. Valutareservens sammansättning

25. Små valutor tenderar att försvagas i tider av internationell ekonomisk oro

26. VALUTAHISTORIK • Guldmyntfoten, fasta valutor 1871-1931 • 1870-talet till första världskriget skandinavisk valutaunion • Bretton Woods-systemet västvalutor knutna till US $ som knöts till guldet. USA upphörde att garantera dollarns värde i guld 1971. • Valutaormen kronan knuten till D-marken. (Sverige lämnade 1977) • Valutakorgen kronans värde vägdes mot viktiga handelspartners

27. EMS (ERM) EG/EU:s system att knyta valutor till varandra. Efter ett antal devalveringar knöts kronan till systemet 1991. Systemet kollapsade 1993. • Kronan ”flyter” sedan nov 1992. • EMU europeisk monetär union. Valuta euro 2002 • Sverige folkomröstade om att inte gå över till euro 2003 • Fr.o.m. 2011: Eurosystemet i gungning.

28. USD - världsvaluta • Latinamerikanska stater med vänsterstyre planerar gemensam valuta (Sucre) för att minska dollarns inflytande • Andra viktiga valutor: Yuan (renminbi), euro €, yen, brittiska pund £…… • USD (ibland kallad Petrodollar) All oljehandel görs i USD. Reservvaluta trots avsaknad av exempelvis uppbackning av guld.

29. Statsskuld USA

30. Resultat av Federal Reserves penningskapande ?

31. Kina - USA • USA anser att Kina medvetet binder sin valuta mot USD. Vilket innebär en undervärdering. • Kina beskyller USA för att hota med handelskrig • Kina har världens största valutareserv som till väldigt stor del består av USD. (Statsobligationer utfästa i USD)

33. Pengar • Vad är pengar ?

34. Pengar • Definition • Ett allmänt accepterat betalningsmedel. Tre uppgifter: • 1. Fungera som bytesmedel • 2. Fungera som värdemätare • 3. Fungera som värdebevarare

35. Pengar • Bara en liten del ( 3-4%) av alla pengar som cirkulerar är kontanter, alltså sedlar och mynt. • Resten är obligationer och andra skuldförbindelser. • Världen har gjort en resa från guldmyntfot till skuld-myntfot.

36. Penningmängd • Man kan mäta penningmängden på olika nivåer. Penningmängd M0 (monetära basen) = Sedlar & mynt87 mdr kr (2012) • Penningmängd M1 = M0 + Avistainlåning (dagsinlån och transaktionskonton,d.v.s. pengar som är tillgängliga direkt)1616 mdr kr (2012) • Total Penningmängd (M3) = M1 + plus inlåning med vissa villkor samt allmänhetens innehav av vissa värdepapper. 2361 mdr kr (2012)

37. Pengar • Bankerna lånar ut avsevärt mer än vad som finns inlånat av kunderna eller vad det egna kapitalet motsvarar. • "Reserve requirement" - Kassakravet har historiskt sett använts inte bara som instrument att påverka priset på pengar. Syftet har även varit att styra likviditeten i banksystemet och vara ett skydd för insättarnas bankmedel. • Konkret innebär detta att en bank skall behålla en viss bråkdel (fraction) av bankens inlånade pengar i en likviditetsreserv där resten av det insatta beloppet kan lånas ut.

38. Pengar • Detta system kallas på engelska för fractional reserve banking - FRB och innebär att en insättning i banksystemet har potentialen att multiplicera mängden pengar flera gånger via en serie av ut- och inlåningar där penningmultiplikatorn bestäms av hur många procent bankerna måste sätta in på ett räntelöst konto hos Riksbanken - Denna procent kallas Kassakravet. • Om man i ett sammanhang talar om hur mycket eget kapital som en bank måste äga i relation till sin utlåning så heter det kapitalkrav.

39. Pengar • Sedan 1994 så ställs inget kassakrav på våra banker. • Istället tyckte man att samma sak kan uppnås med ett kapitalkrav och man fastställde att minst sju procent av bankens riskvägda utlåning alltid skall utgöras av bankens eget kapital. • Frågan man kan ställa sig är hur kan bankerna låna ut så mycket pengar i relation till ett litet eget kapital? • Ett svar är att banker riskväger alla sina tillgångar. D.v.s av ett bostadslån vägs 4 procent som risk, alltså 40.000 kr av ett miljon-lån, (detta eftersom huset utgör en god säkerhet för lånet). Med ett kapitalkrav på sju procent av 40.000 så behöver banken bara hålla sig med 2.800 kr i eget kapital per miljon kr i utlåning. (Kreditskapande) Resten finansierar insättare och externa långivare.

40. Tillägg 2013 • FI föreslår 15% riskvikt för bolån. Detta i kombination med ett kapitaltäckningskrav 2013 om 10% måste banken ha 15 000 kr i eget kapital för varje kreditskapad miljon kr. • (1000 000 X 15% X 10% = 15 000 ) • Ytterligare förslag från FI om höjning under 2014 från nuvarande 15% till 25% riskvikt. (DI.se 14/11 2013)

41. Pengar • Baksidan av myntet är en mycket riskabel verksamhet om huslånarnas belåningsgrad också är hög, tiderna försämras, arbetslösheten växer, huspriserna faller brant och värdet inte längre täcker skulden till banken. • Anm. I media förekommer ibland uttryck som att banker ”skapar pengar ur tomma intet.” Det är inte sant. Banken kan inte skapa pengar på egen hand, utan det måste finnas någon som vill låna dessa pengar. • Tankeexperiment : Om vi för resonemangets skull antar att bankerna verkligen kan skapa pengar ”ur tomma intet”, hur kommer det sig då att banker kan hamna på obestånd ?

42. Pengar • Bankkris • En större mängd dåliga lån gjorda av en bank resulterar i att inflöden blir väsentligt mindre än utflöden, och bankens reserver raderas ut • En förtroende­kris gör att stora mängder kunder väljer att flytta sina pengar till konton i en annan bank • En större mängd kunder väljer att ta ut sina pengar i form av kontanter • Eftersom inget av detta sker särskilt ofta så tenderar bank­kriser endast att ske periodvis.

43. Zombiebanker • ”Zombiebanker” är vad som skapas om myndigheterna med konstgjord andning driver dåliga finansinstitutioner vidare. • Man förser dem kontinuerligt med likviditet och kan då hålla igång i den dagliga verksamheten utan att det för den skull händer särskilt mycket. Om det inte är en livskraftig institution så kommer den inte att ägna sig åt livskraftig och bra utlåning. • På samma sätt är det om man håller igång ett företag där förutsättningarna för verksamheten egentligen har försvunnit. Ett sådant företag investerar inte utan klarar sig bara till nästa dag. Det hämmar utvecklingen av tillväxt i ekonomin.

44. €

45. EMU Ekonomisk och monetärunion inom EU. De länder som är fullvärdiga medlemmar har gemensam penningpolitik, centralbank och valuta.

46. Konvergenskrav(kriterier): krav som länderna måste uppfylla för att gå med i valutaunionen Syfte: att ländernas ekonomi ska vara så lika som möjligt • Prisstabilitet (högst 1,5 % högre inflation än de tre med lägst inflation) • Sunda finanserlitet offentligt budgetunderskott (högst 3 % av BNP)liten offentlig skuld (60 % av BNP)”referensvärden” • Stabil växelkurs (valuta) under två år (15 % avvikelse. Avser ERMII) *** • Låg ränta (högst 2 % mer än de tre lägst inflation) • Anpassad lagstiftningBl.a. de nationella centralbankerna ”politiskt oberoende” • ***) Bulgarien, Polen, Rumänien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien och Ungern har ännu inte anslutit sina valutor till ERM II.

47. Länder med euro som valuta • ”EU 15” utom Sverige, Danmark och Storbritannien • Från 2007 Slovenien • Cypern och Malta från 2008 • Slovakien från 2009 • Estland från 2011

48. Euro • Euroområdet utgörs av de medlemsstater i Europeiska unionen som använder euron som officiellt betalmedel. Dessa 17 medlemsstater är Belgien, Cypern, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Portugal, Spanien, Slovakien, Slovenien, Tyskland och Österrike. • Även Andorra, Monaco, San Marino och Vatikanstaten använder euron som officiellt betalmedel genom monetära avtal med Europeiska unionen. Det innebär också att de har rätt att prägla egna euromynt i begränsad upplaga.

49. Euro • Kosovo och Montenegro använder euron utan avtal med unionen. Samtliga av dessa stater har tidigare använt sig av någon av de valutor som ersattes av euron. • Av de tio medlemsstater som ännu inte infört euron inom Europeiska unionen är alla utom Danmark och Storbritannien förpliktade att göra det så snart de uppfyller konvergenskriterierna. Sverige har efter en folkomröstning avsiktligt misslyckats med att uppfylla kriterierna och har på så sätt kunnat undvika att införa euron. Bulgarien, Lettland, Litauen, Polen, Rumänien, Tjeckien och Ungern strävar alla efter att införa euron i sinom tid. Lettland och Litauen är de två europeiska stater som har kommit längst i processen med att uppfylla kraven för att få införa euron, medan de övriga haft varierande vilja att införa euron.

50. Euro • Euromynt och eurosedlar infördes den 1 januari 2002. Eurosedlarna finns i sju olika valörer: 5, 10, 20, 50, 100, 200 och 500 euro. Eurosedlarna är helt standardiserade och deras utseende beror därför inte på var i euroområdet de är tryckta. • Euromynten finns i åtta olika valörer: 1, 2, 5, 10, 20 och 50 cent samt 1 och 2 euro. Den ena sidan är gemensam för hela euroområdet, medan den andra är specifik för varje medlemsstat. Alla mynt är giltiga i hela euroområdet. Andorra, Monaco, San Marino och Vatikanstaten, som har monetära avtal med unionen, har rätt att prägla egna euromynt. Finland och Nederländerna har beslutat att inte använda de två minsta myntvalörerna.