Neo -aristotelisk metafysik

1. Neo-aristotelisk metafysik 11/9 2014

2. Förra veckan(NEO)Carnap vs. (neo)Quine - en snabbrepetition… • CARNAP Vi kan bara besvara (interna) frågor om våra teorier/vårt språk samt (externa) pragmatiska frågor om vilken teori som är mest användbar för oss/för ett visst syfte, INTE (externa) frågor om vilken teori/vilket språk som ”korrekt” avbildar en av oss oberoende verklighet. • --- • QUINE Jag håller i stort sett med, MEN, att besvara (interna) frågor om våra teorier/vårt språk är INTE trivialt! • Neo-QUINE Jag håller inte med. Genom att besvara (interna) frågor om vad vi i vår bästa teori/vårt bästa språk förutsätter existerar, besvarar vi den metafysiska frågan om vad som finns. • Orsak: det finns en teori/ett språk som ”korrekt” avbildar en av oss oberoende verklighet.

3. (neo)carnapkritiserar (neo)quine • Neo-CARNAP OM det finns EN teori av detta slag, och OM vi kan veta vilken den är, så är det fortfarande så att mer än en teori om vad som finns kommer att bli resultatet av att vi applicerar den Quineanska metoden på den. • Orsak: mer än en mening kan ges åt existenskvantifikatorn. Ingen av dessa meningar är mer ”korrekt” än någon annan (på sin höjd: att föredra av pragmatiska skäl). • Neo-QUINEJag håller inte med. Det finns ett sätt att förstå existenskvantifikatorn (det sätt vi finner i vad vi kan kalla ”ontologese”) som är objektivt ”bäst”; som ”carves the greatbeastofreality at its joints”.)

4. NEO-quine VS. NEO-carnapETT FÖRSÖK TILL ILLUSTRATION… SPRÅK/TEORI SPRÅK/TEORI ÖVERSÄTTNING ÖVERSÄTTNING ÖVERSÄTTNING ÖVERSÄTTNING

5. I neo-quineanens egna ord… • All that’simportant is thatonecanintroduce a fundamental quantifier, whichcanthen be usedto pose substantiveontologicalquestions … ontological realists mightconducttheirontologicaldebates in the metaphysicsroomratherthan the marketplace. Theymightintroduce a new language – ”Ontologese” – whosequantifiersarestipulatedtocarve at the joints. Ontologicalquestions in ontologesearesubstantive, evenifthose in ordinarylanguageare not. Moreover, Ontologese is a betterlanguage, sinceitsstructurebettermatchesreality’sstructure. • T. Sider, Writing the Book of the World, pp. 171-172

6. …och I neo-carnapianens • When two philosophers X and Y are engaged in an ontological dispute it will often … happen that we can conceive of two possible languages, the X-language and the Y-language, such that these languages are truth-conditionally equivalent and, in any context of utterance, [a] speaker of the X-language can both reasonably and truthfully assert the same (phonetically individuated) sentences … that the X-philosophers assert, whereas [a] speaker of the Y-language can both reasonably and truthfully assert the same sentences that the Y-philosophers assert … The meanings of such quantifier expressions as "there exists something"… vary from language to language. [That] truth-conditionally equivalent ontological languages are of equal metaphysical merit… is the doctrine of quantifier variance. The doctrine says that there is no uniquely best ontological language with which to describe the world. • Eli Hirsch, Quantifier Variance and Realism: Essays in Metaontology, 2011: xii

7. Ett ny-gammalt alternativ:neo-aristotelianism… • Contemporary textbooksusuallyintroducemetaphysicsthrough the Quine-Carnapdepate, withQuineawarded the victory. The mainresistancecomes from neo-CarnapianswhochallengeQuine’slaurels. Butwhy start with the Quine-Carnapdebate? Whythinkthat the best understandingofmetaphysics is to be found in a debatebetween a positivist teacher and his post-positivist student, bothofwhomshareexplicitly anti-metaphysicalsympathies? • J. Schaffer

8. (neo)aristotelianismen: några gemensamma utgångspunkter… • Realism (det finns en av oss oberoende verklighet; metafysikens uppgift är att formulera teorier om hur denna av oss oberoende verklighet är till sin natur (innehållsligt och, i första hand, strukturellt). • ”Vetenskaplighet” (metafysiska teorier ska vara ”vetenskapligt adekvata”, dvs., de får inte ända upp som rationalisterna med ”consistentbutincrediblefairytales”). • Metafysikens mål är bredare än vad t ex Quineaner tänker sig (förutom frågor rörande existens är metafysikern (kanske i första hand) intresserad av vad som ”i grund och botten” existerar, och hur det som i grund och botten existerar förhåller sig till allt annat som (tycks) existera). • Metafysikens mål är i en viss mening att producera förklaringar (exakt vad det innebär kan dock diskuteras, en diskussion som har kommit att inkludera tal om grundande och/eller sanningsgörande).

9. Metafysik som läran om vad som grundar vad… Fråga inte: Finns X? Fråga: Givet att (eller: OM) X finns… Är X fundamental? Om ja, vadannat (som existerar) ”grundas” i X, och hurgrundas det? Om nej, vad”grundar” sig X i, och hur? • (Okvalificerade) existensfrågor = trivialafrågor (“disinterested permissivism”) • Konsekvenserför “ekonomin” (brott mot Ockhamsrakkniv?): överfulltuniversum = ett problem? • Alternativekonomi-princip: “Bang for the buck!”

10. Mer om (schaffers typ av) neo-aristotelianism… • (Neo)Aristotelikerns mål: Att säga vad som finns (trivialt). Att säga vad som är fundamentalt (ej trivialt). Att berätta hur det som är fundamentalt grundar det som inte är det (ej trivialt). • (Neo)Aristotelikerns metod: ”todeploy diagnostics for what is fundamental, togetherwith diagnostics for grounding.” • … ontologiska gratisluncher bang for the buck! • Antaget: Verkligheten är hierarkiskt strukturerad. • Antaget av Schaffer: Mer än en diagnostik kan ges för vad som är fundamentalt, liksom för hur det som är fundamentalt grundar det som inte är det (även om bara en är korrekt (?)). • Problem: Det epistemologiska problemet kvarstår (?)

11. Schaffer om tre sorters strukturella antaganden… PLATT STRUKTUR SORTERAD STRUKTUR ORDNAD STRUKTUR Tre frågor: Finns x i D? Om ja, är x fundamental? Om ja, är x en grundanderelation? Om nej, hur grundas x i det som är fundamental? En fråga: Finns x i D? Två möjliga svar: Ja Nej En fråga: Finns x i D? N+1 möjliga svar: Jakategori i … Jakategorin Nej

12. Carnap/quine vs. (neo)aristotelianism • ”Whatemerges is that the neo-Aristotelian and Quineanviewswilldiffer on at leasttwopoints. First, while the Quineanwill show greatconcernwithquestionssuch as whethernumbersexist, the neo-Aristotelianwillanswersuchquestionswith a dismissiveyesofcourse. Second, while the neo-Aristotelianwill show greatconcernwithquestionssuch as whethernumbersare fundamental or derivative, the Quineanwillhave no concernwiththisfurtherquestion.” • J. Schaffer

13. Grundandets natur… • Grundande = primitiv relation (”the primitive structuringconceptionofmetaphysics”) • x/y = x grundar y • Relaterade begrepp: • X är fundamental = inget grundar x • X är icke-fundamental = något grundar x • X existerar = x är antingen fundamental eller icke-fundamental • Asymmetrisk, transitiv, irreflexiv? • Nödvändiggörande? • Förklarande?

14. Exempel på grundande (från schaffer, 375) • (i) the entity and itssingleton • (ii) the Swiss cheese and itsholes • (iii) natural features and moral features • (iv) sparse and abundant properties • (v) truthmakers and truths • [I]f there is a man, the statementwherebywesaythatthere is a man is true, and reciprocally – sinceif the statementwherebywesaythatthere is a man is true, there is a man. And whereas the truestatement is in no way the cause of the actualthing’sexistence, the actualthingdoesseem in someway the cause of the statement’sbeingtrue: it is because the actualthingexists or does not existthat the statement is calledtrue or false. • Aristotle, Categories, 14a14-22

15. Nästa gång… • Torsdag 18/9, 10-12, (C402) • Talar vi mer om sanningsgörarteorin och dess applikation på specifika metafysiska frågeställningar… • Till nästa tillfälle ska ni ha läst: • Beebee & Dodd, introduktionen (textutdragskompendiet) • Tallant, kapitel 1-3 + 10 • Detta moment avslutas sedan samma eftermiddag (i C452) • …med ett seminarium på Schaffers & Quinestexter (som ni med andra ord också bör ha läst (om) till denna gång!)