Regionalt utvecklingsprogram RUP

1. Regionalt utvecklingsprogramRUP Katarina (Kia) Rönnbäck katarina.ronnback@lansstyrelsen.se Enheten Tillväxt & kommunikationer Länsstyrelsen Plan- Bygg- och Bostadsdagar 15-16 nov 2011

2. Regionalt utvecklingsprogram - RUP • Vad är RUP? • Rapport från översynen av RUP • Europa 2020-strategin • Ny Strukturfondsperiod 2014-2020 • Länsuppdrag från regeringen • Koppling mellan RUP och ÖP.

3. Vad är ett regionalt utvecklingsprogram - RUP? Ett regionalt utvecklingsprogram (RUP) utgör en samlad strategi för länets regionala tillväxtarbete. RUP binder samman planeringsprocesser som har betydelse för en hållbar regional utveckling och tillväxt och underlättar samverkan inom och mellan länen. Det är också ett förhandlingsdokument. Förordning RUP regleras i förordningen (2007:713) om regionalt tillväxtarbete.

4. Vad är ett regionalt tillväxtprogram (RTP)? RTP är en näringslivstrategi om handlar om fokuserade insatser på näringslivs-utveckling inom länets tillväxtområden. I programmet finns fem tillväxtområden där förutsättningar för tillväxt bedöms som särskilt goda • Kunskapsintensiva tjänstenäringar • Upplevelsenäringar • Test- och övningsverksamhet • Energi- och miljöteknik • Basindustrin - förädling

5. Vad är Strukturfondsprogram? Regionala strukturfondsprogram för konkurrenskraft och sysselsättning • Strukturfondsarbetet i Sverige finansieras av de två strukturfonderna 2007-2013: • Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) - Tillväxtverket • Europeiska socialfonden (ESF) – ESF-rådet

6. Sammanhåll-ningspolitiken -Regionala tillväxtpolitiken -Arbetsmarknads-politiken Europa 2020 Nationella strategier RUP Strukturfondsprogram RTP • ERUF ”mål 2” • ESF • Interreg IVA Nord • ENPI

7. En väv av strategier och program som hänger ihop med finansiering på olika nivåer – Flernivåstyre

8. Organisation av samråd och samverkan

9. Övergripande målför Norrbotten Regionalt utvecklingsprogram förhållbar framtid i Norrbotten Attraktiva livsmiljöer– en plats att vilja vara på God folkhälsa– mår vi bra så går det bra Stark ekonomisk tillväxt– en fråga om konkurrenskraft

10. Dialogmöte 110414 Översynpågår Översynpågår

11. Bakgrund till översyn av RUP Europa 2020 – ny strategi Ny programperiod för EU:s strukturfonder 2014-2020. ”Länsuppdrag” från regeringen Klimat- och energifrågorna Synen på innovationer har breddats Kompetensförsörjning Generationsväxling Den demografiska utmaningen Jämställdhet, mångfald

13. Ny strategi med flerakvantitativa mål blir styrande

14. Övergripande mål Europa 2020

15. Exempel på målstruktur

16. Utbildningsnivå 30-34 årminst 3 år eftergymnasial Störst skillnad Minst skillnad 40-45%

17. Politikens inriktning ochmål - reformprogram • Ökad sysselsättning och minskat utanförskap • Ökad kunskap • Ett innovativt och dynamiskt näringsliv med nya och växande företag • Förbättra miljö och klimat för en uthållig tillväxt

18. Länsstyrelsens ”länsuppdrag” I startblocken mot nästa programperiod

19. Länsstyrelsens ”länsuppdrag” • En sammanfattning av utmaningar och möjligheter (analys) • Identifierade prioriteringar som stödjer analysen • Relationen till länsövergripande satsningar, gränsöverskridande samarbete, EU:s strategi för Östersjöregionen • Prioriteringarnas koppling till Europa 2020 Rapporteras till regeringen senast 15/12 2011

20. Hearingar med kommunerna Landshövding Per-Ola Eriksson och Kommun-förbundets ordförande Karl Petersen har tillsammans genomfört fyra hearingar på fyra olika platser i länet för att fånga in kommunernas synpunkter på ”Norrbotten mot 2020”. Läs mer på Länsstyrelsens webbplats www.lansstyrelsen.se/norrbotten

21. Den fortsatta processen 9/9 Dialogmöte ”Tillgänglighet” 22/9 Näringslivets aktörer 27/9 Regionala partnerskapet 10/10 Hearing Malmfältskommunerna (Gällivare) 2/11 Hearing A-kommunerna (Arvidsjaur) 3/11 Hearing Östra Norrbottenskommunerna (Överkalix) 7/11 Hearing Fyrkantskommunerna (Piteå) 10/11 Dialogmöte ”Kompetensförsörjning” 22/11 Hearing Statliga myndigheter 24/11 Hearing Näringslivets aktörer 2/12 Regionala partnerskapet (fastställs RUP) 6/12 Strukturfondspartnerskapet Övrigt: Avstämning med Region Västerbotten med flera…

22. Ny plan och bygglag • ÖP får en stärkt strategisk roll

23. Hur ska vi i Norrbotten göra för att bibehålla och förbättra våra styrkor? Hur ska vi i Norrbotten göra för att minimera/eliminera våra svagheter? Hur ska vi i Norrbotten göra för att ta tillvara våra möjligheter? Hur ska vi i Norrbotten göra för att förebygga och neutralisera riskerna/hoten? Vilka frågor ska vi prioritera i Norrbotten?

24. SWOT Arbetsmaterial

25. Inspel till översyn av RUP sammanfattning 1 av 3 • Den demografiska utmaningen är den allra största. Vi har en åldrande och minskande befolkning. Stort fokus måste läggas på att stimulera ökad inflyttning till länet. Vår befolkning är helt avgörande för kompetensförsörjningen i näringslivet och den offentliga sektorn. • Norrbotten är en del av den globala ekonomin och konkurrerar på en internationell marknad - med våra produkter, våra tjänster och med våra välutbildade (unga) kvinnor och män. • Tillvarata de unga. Tillväxt skapas där unga kvinnor vill bo. Dock bör länet utvecklas så att både unga kvinnor och män vill leva och verka i Norrbotten. • Goda livsmiljöer, god livskvalitet är A och O för alla norrbottningar. Det ska vara attraktivt att dels besöka, men även bo i länet. Bra bostäder, möjligheter till arbete och utbildning samt kultur- och fritidsaktiviteter ger oss dessa möjligheter. • En avgörande del i attraktiviteten är att arbeta för ökad jämställdhet och ta tillvara mångfalden. • Vår självbild, våra attityder till det egna länet/till oss själva som norrbottningar kan fortsatt utvecklas. Vi måste lära oss att värdesätta, marknadsföra och sälja våra unika tillgångar.

26. Inspel till översyn av RUP sammanfattning 2 av 3 • De redan utpekade tillväxtområdena bör fortsatt prioriteras. Särskilt fokus kan behöva riktas mot kulturella och kreativa näringar samt mot besöksnäringar där bland annat tjänstedesign kan vara en framtidsfråga. • Miljödriven affärsutveckling, innovationer kopplade till klimat- och energi. • Luleå tekniska universitet som motor i den framtida utvecklingen. Innovation och kunskap är nyckelfaktorer för tillväxt. • Transporter som helhet är viktiga, dels transporter för människor, dels för gods. En bra transportinfrastruktur är grunden för fortsatt hållbar tillväxt. Många näringar bygger på effektiva transporter. Våra kunder och besökare har tillgång till ”mer pengar än tid”. • Tillgången till bredband är mycket viktig för vårt län, också för att kunna bo i länet och kanske arbeta mer interregionalt, nationellt eller globalt. • Kompetensförsörjningsfrågorna bör kopplas närmarenäringslivsutvecklingen och inte enbart ses som en ”utbildningsfråga” (skolfråga). Näringslivets behov av arbetskraft och kompetens måste stå högt på dagordningen. • För att stärka konkurrenskraften behöver utbildningsnivån, särskilt bland män, öka. Det är även viktigt att fler kvinnor arbetar i traditionellt mansdominerade yrken, som vi ser exempel på nu inom gruvnäringen. Och att män tar plats inom traditionella ”kvinnoyrken” inom vård och omsorg.

27. Inspel till översyn av RUP sammanfattning 3 av 3 • Vi vill undvika fly in – fly out effekter i samband med etableringar. Därför är det viktigt med utveckling av hela samhället, t.ex. inte minst bra bostäder med attraktiva lägen med mera. Vi riskerar att hamna i rallarsamhällen. Vi måste bygga samhällen. Kommunerna måste finna ett bra samarbete med bygg- och fastighetsbranschen. Det finns inte längre statliga subventioner till bostadsbyggande. • Internationaliseringen bör förstärkas. Fler företag behöver verka utanför landets gränser. Det är en viktig konkurrensfråga för Norrbotten. Biltestverksamheten är ett exempel på internationell samverkan, liksom forskning och utveckling som sker inom ramen för universitets verksamhet. Export och internationell närvaro är avgörande för länets och nationens långsiktiga konkurrenskraft och välfärd. • Det samiska perspektivet bör stärkas och lyftas, t.ex. det samiska kultur och näringslivet. • Samarbetet inom Barents är fortsatt viktigt. Vi har unika förutsättningar till gränsregional samverkan dels erfarenhetsmässigt, dels landsgränsmässigt. Det gäller att se mervärdet som kan skapas genom samverkan mellan länder, t.ex. när det gäller samhällsservice.