Asylprocessen

1. Avvisning Migrations- domstol fas 3 Asylprocessen Migrations- överdomstolen fas 4 Migrations- verket fas 1+2 Uppehålls- tillstånd

2. Flyktingskap och asyl • Flyktingkvot i samarbetet med UNHCR – 1810 kvotflyktingar till Sverige 2007 • Familjeanknytning • Asylsökande – konventionsflykting, skyddsbehövande, synnerligen ömmande omständigheter

3. Kvotflykting • Kvotflykting är en person som, i regi av FN:s Flyktingkommissariat (UNHCR), oftast i sitt hemland eller i ett flyktingläger i något annat land, tas ut för bosättning i något av de länder som har ett kvotflyktingavtal med UNHCR. • En del av kvotflyktingarna uppfyller kraven för konventionsflyktingar och får då flyktingförklaring.

4. Sjukvård för asylsökande Barn och ungdomar som inte fyllt 18: all slags vård (dvs samma som gäller för svenskfödda barn och för de som fått permanent uppehållstillstånd) Vård = sjukvård och tandvård. Vid ankomst till Sverige har alla asylsökande dessutom rätt till en hälsoundersökning eller ett hälsosamtal

5. Sjukvård för asylsökande Vuxna asylsökande: • har rätt till akut vård och vård som inte kan anstå • mödravård och förlossningsvård • preventivmedelsrådgivning samt vård vid abort • vård enligt smittskyddslagen Vård = sjukvård och tandvård. Vid ankomst till Sverige har alla asylsökande dessutom rätt till en hälsoundersökning eller ett hälsosamtal

6. Sjukvård för asylsökande • Gömda barn (barn som tidigare varit asylsökande och som efter avslag på asylansökan fortsätter att vistas i Sverige) har rätt till samma vård som ett asylsökande barn. • Gömda vuxna har inte några ekonomiska sjukvårdsförmåner (men rätt till akut sjukvård om behov finns – riskerar dock att i efterhand få betala hela sjukvårdskostnaden)

7. Rätt till vård • Barn – asylsökande, gömda, papperslösa – har rätt till all vård på samma villkor som andra barn • Asylsökande vuxna har rätt till akut vård och vård som inte kan anstå – vårdgivaren bedömer detta och migrationsverket betalar vården

8. Rätt till vård • Gömda/papperslösa har rätt till akut och omedelbar vård – vårdgivarens bedömning • Landstingen bestämmer själva om debitering – flera landsting har beslutat om fri vård till papperslösa • LiO har beslutat att papperslösa ska svara för sina egna vårdkostnader

9. Rätt till vård • Debitering ska ske, för att synliggöra kostnaderna – någon aktiv uppföljning av utebliven betalning bör dock inte ske • Ingen ska nekas akut vård p.g.a bristande betalningsförmåga • Ingen ska behöva tveka om att söka vård pga rädsla för att röjas av vårdgivaren

10. Läkarförbundets etiska regler (2002) 1 ...ha patientens hälsa som det främsta målet ... ... om möjligt bota, ofta lindra, alltid trösta, följande människokärlekens och hederns bud. 3. efter bästa förmåga bistå människor i medicinsk nödsituation. ...... 4. behandla patienten med empati, omsorg och respekt ...... 6. ska aldrig frångå principen om människors likavärde och aldrig utsätta en patient för diskriminerande behandling eller bemötande. 13. ... får aldrig på något sätt medverka vid dödsstraff, tortyr eller andra grymma och omänskliga handlingar. 15. ... ska i intyg och utlåtande endast efter noggrant övervägande bestyrka vad som har saklig och professionell grund och åtskilja detta från annan information, vars sanningshalt ej kan bedömas.

11. Lissabon-deklarationen (1981) • om alla patienters rätt till medicinsk vård av god kvalitet • ”Närhelst lagstiftning, regeringsåtgärder eller annan administration eller institution förnekar en patient dessa rättigheter, bör läkare vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa eller återupprätta dem” • WMA-dokument (World Medical Association) – Sveriges Läkarförbund • www.slf.se under Etik och ansvar.

12. Papperslösa - sjukvård • ”Frivilliga hjälper gömda flyktingar att få vård” Läkartidningen nr 22 (2006) sid 3440 - 43: • ”Diskriminering av papperslösa i vården leder till lidande och död” Läkartidningen nr 8 (2008) sid 538 – 541 • ”Hårt tryck på regeringen ge gömda rätt till vård” Läkartidningen nr 8 (2008) sid 508 - 511

13. Tolkning • Idag talas över hundra språk i Sverige • Årligen utförs över en miljon tolktimmar • Fler än 5 000 personer arbetar idag som tolk i Sverige • Drygt 800 är auktoriserade av Kammarkollegiet

14. Tolkning • ”Jag säger inte det jag vill säga, jag säger det jag kan säga” • Barn är inte tolkar • Hur vet vi att det vi säger är det som tolkas • Två parter som ska förstå varandra

15. Riktlinjer för tolkanvändning • I hälso- och sjukvårdslagen slås fast att alla patienter har rätt att få begriplig information om sitt hälsotillstånd, om undersökning och behandling. Målet är dessutom att vården så långt det är möjligt ska utföras och genomföras i samråd med patienten. Därför är det viktigt att patienternas behov av tolk tillgodoses. • Använd EJ barn, släktingar eller vänner som tolk!

16. Riktlinjer för tolkanvändningvid bokning av tolk • I första hand skall alltid auktoriserade tolkar - och i andra hand godkända tolkar från tolkförmedling anlitas. Tolken ska helst ha sjukvårdskompetens. • Undersök om det finns en tolk som tidigare tolkat för patienten och fungerat väl. • Ta reda på vilket språk (ev. dialekt) som behövs samt om patienten har önskemål om tolkens kön. • Tänk på att det krävs extra tid för besöket

17. Riktlinjer för tolkanvändning i samtal med tolk • Presentera dig och tolken och ge denne möjlighet att berätta om sina sekretessregler mm. • Tala direkt till patienten - inte till tolken - och tänk på att allt du säger ska översättas ordagrant av tolken. • Acceptera inte att tolken lägger sig i samtalet. • Använd korta och tydliga meningar och frågor samt ta reda på om patienten förstått vad du sagt genom motfrågor etc. • Respektera god tolksed - ge t.ex. inte tolken uppdrag utanför dennes yrkesområde. (läs mer på http://www.kammarkollegiet.se/tolktrans/regelverk.html). • Även tolken kan bli berörd av samtalet eller av sammanhanget. Då tolksituationen förväntas bli särskilt svår att hantera, kan det vara bra att förvarna tolken innan samtalet

18. Riktlinjer för tolkanvändningTelefontolk • I akuta situationer och på obekväma tider kan det vara svårt att erhålla tolk. Tolkning på telefon kan då rekommenderas. Telefontolkar finns tillgängliga under en stor del av dygnet. • Telefontolkning är även användbart om patienten känner obehag av att en tolk närvarar, exempelvis vid en gynekologisk undersökning

19. God tolksed • Tolkens uppgift är att möjliggöra kommunikation mellan personer som inte talar samma språk • En tolk ska på det andra språket återge all information som lämnas • I tolkens roll ingår inte att bedöma vad som är intressant eller ointressant av det som sägs • Tolkens uppgift är att möjliggöra kommunikation mellan personer som inte talar samma språk • En tolk ska på det andra språket återge all information som lämnas • I tolkens roll ingår inte att bedöma vad som är intressant eller ointressant av det som sägs

20. God tolksed • Tolken är neutral och ska inte ta parti för någon i tolkningssituationen • Tolken ska följa reglerna om tystnadsplikt • Tolken återger vad som sagts i första person (jag-form) • Det parterna inte vill ha tolkat ska heller inte sägas

21. God tolksed • Parterna bör sträva efter att göra sina inlägg korta och att undvika onödiga facktermer, slang eller utpräglad yrkesjargong • Om någon av parterna inte förstår ett ord eller uttryck är det parten själv som ska be om förklaring – via tolken – av den andra parten • Parterna ska tala till varandra och inte till tolken • Tolken får inte – ombedd eller oombedd – vara medhjälpare åt någon av parterna