Värdering av förbättringar i kustmiljön

1. Värdering av förbättringar i kustmiljön

2. Bygger på studien Östberg, K., Håkansson, C., Hasselström, L. & Bostedt, G. (2011). Benefit Transfer for EnvironmentalImprovements in Coastal Areas: General vs. SpecificModels. CERE workingpaper 2011:2.

3. Bakgrund • Haven och kustmiljön är av stor betydelse för många arter. Den stora mångfalden bidrar till att skapa många värden, bland annat rekreation, mat och turism • Det finns idag många hot mot havs- och kustmiljön • Förorening • Övergödning • Bristande skydd för känsliga arter och områden • Att trygga värden från havens och kusternas ekosystem är en viktig policyuppgift

4. Miljömålen • EU:s vattendirektiv har som mål att alla grund- och ytvatten ska uppnå god ekologisk status år 2015 • Medlemsländerna formulerar åtgärdsplaner där hänsyn till kostnader och nyttor ska belysas • Sveriges miljömål om ingen övergödning år 2020 • Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten • Delmålet buller och andra störningar • Buller och andra störningar från båttrafik ska vara försumbara inom särskilt känsliga och utpekade skärgårds- och kustområden senast år 2010 • Införandet av hänsynsområden

5. Värdering av förbättringar i kustmiljön • Betalningsvilja som ett välfärdsmått för miljöförändringar • Värderingsstudie baserad på ekologisk kunskap och med koppling till aktuella policyfrågor • Kan resultaten användas för benefit transfer • Tidssparande • Lägre kostnader • Benefit transfer och socio-ekonomisk data • Blir det bättre/mer tillförlitliga resultat?

6. Studieområdena • Två studier genomfördes hösten 2009 i kustområdena: • Mellan Södertälje och Landsort på östkusten • Mellan Orust och Tjörn på västkusten • Båda viktiga fritids- och rekreationsområden • Möter liknande miljöproblem och möjliga lösningar för dessa • Tillgång till omfattande ekologisk information

8. Miljöproblem i områdena • Algblomning av blågröna alger (endast på östkusten)

9. Miljöproblem • Grumligt vatten/minskat siktdjup

10. Miljöproblem • Buller och nedskräpning

11. Enkätstudierna • Webbaserad choice experiment enkät • Fyra sample, två på varje kust • Boende i området • Boende utanför men i närheten av området • Socio-ekonomiska frågor, anknytning till området, om dagens kustmiljö • Så lika attribut som möjligt valdes ut, men • Algblomning är bara ett problem på östkusten • Attributen: • Siktdjup och blåstångsbestånd som indikation på vattenkvaliteten • Algblomning (på östkusten) • Buller och nedskräpning • Kostnad

12. Attributens nivåer

13. Åtgärder för att förbättra kustmiljön • För att förbättra situationen med grumligt vatten och algblomning: • Minska utsläpp av näringsämnen från reningsverk med hjälp av ny teknik • För att minska buller och nedskräpning i kustmiljön • Bilda hänsynsområden med restriktioner för bland annat båtkörning, placering av miljöstationer etc. • Finansiering • Månadsvis avgift som betalas till en statlig fond mellan åren 2010-2029 av invånarna kring områdena

14. Exempel på en choice set fråga  Jag skulleväljaalternativ A  Jag skulleväljaalternativ B  Jag skulleväljaalternativ C

15. Metod • Två modeller för att jämföra betydelsen av socio-ekonomiska variabler • En modell med generella variabler: kön, ålder, inkomst, född i Sverige, utbildning • En modell med mer specifik information • Benefit transfer • Kan man använda ett skattat värde på betalningsvilja från östkusten som en uppskattning för betalningsviljan på västkusten? • Hur stora blir felen?

16. Betalningsvilja från de specifika modellerna (SEK)

17. Betalningsvilja från den generella modellen (SEK)

18. Benefit transfer mellan kusterna • Transfer error, det fel som uppstår när man använder värden från ett studieområde som uppskattningar för ett annat område • För en förbättring av siktdjupet/vattenkvaliteten: mellan 2% och 47% • För mindre buller och nedskräpning: mellan 43% och 88% • Svårare att göra benefit transfer för buller och nedskräpning än för siktdjup

19. Slutsatser • Betalningsviljan är störst för en förbättring av siktdjupet men skiljer sig åt mellan grupperna: • 1 klass förbättring: 266-391 kr • 2 klasser förbättring: 432-501 kr • Betalningsviljan för mindre algblomning (endast för östkusten) oberoende av nivån: • Var 3:e sommar: 288-316 kr • Var 10:e sommar: 254-317 kr • Betalningsviljan för mindre buller och nedskräpning: • Västkusten: 66-80 kr • Östkusten: 38-43 kr • Mer information (socio-ekonomiska variabler) i modellerna leder inte till mindre transfer error