190 likes | 436 Views
Välkommen till Endagskurs om biosäkerhet 28 november 2012. Roland Möllby, Prof. Ordförande Biosäkerhetskommittén Institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi (MTC) Jenny Sjöberg, PhD Handläggare för biosäkerhet Miljöenheten. Mål med dagen.
E N D
Välkommen till Endagskurs om biosäkerhet 28 november 2012 Roland Möllby, Prof. Ordförande Biosäkerhetskommittén Institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi (MTC) Jenny Sjöberg, PhD Handläggare för biosäkerhet Miljöenheten
Mål med dagen • Veta vilka experiment som utgör en biorisk • Veta vilka regler som gäller • Veta om och hur ni ska utföra biologiska riskbedömningar • Veta när ni ska söka tillstånd och göra anmälningar till arbetsmiljöverket • Veta skillnad mellan biosäkerhet och bioskydd
Vad är biosäkerhet? Biosäkerhet (laboratory biosafety) • att skydda människor och miljön från (oavsiktlig) exponering av smittförande biologiskt material som genererats i laboratoriet. • inkluderar • sjukdomsalstrande mikroorganismer • blod och humant provmaterial • sådant som kan skada miljön • t ex genetiskt modifierade celler (cellkulturer, E coli etc)
Biosäkerhetskommittén på KI • Information om biosäkerhet på KI finner ni här: • http://internwebben.ki.se/biosakerhet (även engelsk version) • KIs Biosäkerhetskommitté • Är en expertkommitté med representanter för mikrobiologiska forskare, djurhuschefer, undervisningsrepresentanter, huvudskyddsombud, Karolinska Universitetssjukhuset och Smittskyddsinstitutet • varit aktiv sedan 2005 • sammanträder 5-6ggr/år • Har handläggare på heltid Varför biosäkerhetskommitté?
Biosäkerhetskommittén på KI Arbetsuppgifter för kommittén och handläggaren • Regler och riktlinjer för KI:s biosäkerhetsarbete • Samordning och rådgivning vid GMM-anmälan och anmälan av mikroorganismhantering • Utbildningar • Anställda-endagskurs i biosäkerhet, • Forskarstuderande - en veckas forskarutbildningskurs i laboratoriesäkerhet, • Biomedicinstudenter - tvådagarskurs • Magisterutbildning för BMA (3,5 hp) • vid önskemål - t ex för institutioner och lokala arbetsmiljögrupper • Kontaktpersoner vid varje institution • Remissvar • Representerar KI vid biosäkerhetsmöten i Europa, Skandinavien och Sverige
Biosäkerhetskommittén; BSK LU:s BSK ska ge råd och stöd åt institutioner i frågor om riskbedömningar och val av skyddsåtgärder. BSK ska också säkerställa att universitetet som verksamhetsutövare har erforderlig kompetens för verksamheten.
Vilka finns i BSK? GMM-experter och användare från berörda fakulteter Skyddsombud och huvudskyddsombud Universitetsveterinären LU:s miljöchef och yrkeshygieniker
Vad har kommittén gjort? Genomfört utbildning Haft viss rådgivning Tagit fram ”Dekontamineringsråd” …….. och tyvärr somnat in!
Ansvarsfördelning & Regler Roland Möllby, Prof Jenny Sjöberg, PhD MTC Miljöenheten
INFECTIOUS SUBSTANCE IN CASE OF DAMAGE IMMEDIATELY NOTIFY PUBLIC HEALTH AUTHORITY 6 En säker arbetsplats?
Matiéres biologiques périssables En lagenlig arbetsplats? Bl 2112.18 (dec 82)
En trygg arbetsplats? Bl 2112.18 (dec 82)
Varför (följa) biosäkerhetsregler? • För att följa internationella, nationella och lokala regler • Straff • Prestige • Ingen ska behöva känna sig otrygg på arbetsplatsen • Biologiska risker • Kemiska risker • Andra risker • För att förhindra spridningen av mikroorganismer (infektioner) • Till användaren • Till arbetskamrater • Till hemmamiljön • Till miljön
Vem har ansvar för säkerheten i ditt lab? • EU • Riksdagen/regeringen • Arbetsmiljöverket • Rektor • Prefekt/dekanus/centrumbildningschef • Skyddskommittén vid lärosätet • Gruppledaren/enhetschefen • Laboranten
Forskargruppledarens ansvar Forskargruppledaren har oftast delegerats arbetsmiljö och miljöuppgifter. Det innebär skyldighet att • Vara utbildad om och känna till riskerna i arbetsmiljön. • Se till att relevanta riskbedömningar finns till hands, samt signera dem • Informera alla berörda om risker och om valda skyddsåtgärder • Se till att skyddsutrustning som behövs finns tillgänglig • Se till att alla följer regler och valda skyddsåtgärder • Se till att nödvändiga rutiner för incidenter/olyckor finns och är kända • Informera uppåt och nedåt i organisationen
Laborantens ansvar • Känna till risker och skyddsåtgärder • Följa regler på alla nivåer • Använda skyddsutrustningen som angivits • Rapportera incidenter och olyckor • Informera medarbetare • Informera uppåt och nedåt i organisationen
Skyddsombud • Representerar, och är valda av, de anställda • Kan stänga ett laboratorium • Ofta involverade för att undvika olyckor, och hjälper till efter att en olycka skett • Representerar de anställda i skyddskommittéer • Har inget ansvar för arbetsmiljö- och miljö men har uppdrag att arbeta aktivt för att skydda de anställda från incidenter/skador • Medverkar vid skyddsronder, inspektioner etc
Beslut från Rektor 2010 • Fördelning (delegering) av arbetsuppgifter och beslutsbefogenheterinom arbetsmiljö, miljö och säkerhet • från rektor till dekan, - från dekan till prefekt - från prefekt till ... måste vara skriftlig och KRAV rutan uppfylld!
AFS- biologiska agens De två viktigaste föreskrifterna när man arbetar med biologiska agens i laboratoriemiljö är AFS 2005:01 - Mikrobiologiska arbetsmiljörisker - smitta, toxinpåverkan, överkänslighet AFS 2011:02 - Innesluten användning av genetiskt modifierade mikroorganismer Det finns också en föreskrift för hantering av blod och blodprodukter; AFS 1986:23 – Skydd mot blodsmitta (endast på svenska) The end