400 likes | 946 Views
Celiaki. Mikael Lördal Överläkare Gastrocentrum Medicin Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge. Fallbeskrivning.
E N D
Celiaki Mikael Lördal Överläkare Gastrocentrum Medicin Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge
Fallbeskrivning Vid försök att ge välling vid 6-7 månaders ålder spottade flickan ut vällingen. Vid åtta månaders ålder kastade hon nappflaskan i väggen och vägrade därefter att ta välling igen. I fortsättningen undvek hon bröd, såväl matbröd som bullar och kakor. Riskakor åt hon däremot med god aptit, så god att hennes pappa retades och kallade henne för undulaten. Under åren intermittentmagknip, borborrygmi och lös avföring. Vid nio års ålder konsultation av barnläkare som efter utredning skrev ”Samtliga prover u a inkl gliadin-antikroppar, IgA och endomysieantikroppar. Ingenting tydande på celiaki. Ev kan man tänka sig att flickan provoceras en längre tid med normalkost, därefter omtagning av gliadin-antikroppar.Brevsvar till föräldrarna.”.
Fallbeskrivning Ett par år senare noterar modern att hon vid höstterminens början knappt vuxit något sedan ht året innan. Ny konsultation av barnläkare och tunntarmsbiopsi görs efter glutenprovokation vid knappa 11 års ålder. Biopsin visar villusatrofi och denna gång endomysieantikroppar i titer 1/400
Frågor • Vad är gluten? • Hur vanligt är celiaki? • Vilka sädesslag skall man undvika? • Vilka är de vanligaste symtomen/kliniska tecknen? • Hur ställs diagnosen? Fallgropar? • Behandling nu och i framtiden?
Viktigaste protein i de olika sädesslagen Vete Råg Korn Gluten Sealin Hordein
Gluten = lim, klister α-, γ-, ω- Gliadiner Gluten CD4+ T-celler Gluteniner HMW- LMW-
Celiaki är en genetisk sjukdom • 10% - 20% av förstagradssläktingar sjuka • Jmf med cirka 1% i befolkningen • 70-80% konkordans mellan monozygota tvillingar • HLA-association • HLA-DQ2 and HLA-DQ8 hos alla med celiaki
Cumulative incidence of celiac disease among children born 1975-89 Greco L, et al. Common Food Intolerances 1: Epidemiology fo Coeliac Disease, 1992.
Årlig incidens av celiaki Ivarsson A et al., Acta Paediatr 2000
Celiaki och spädbarnsuppfödning • Amning • Ålder vid introduktion av gluten • Glutenmängder
Amningens betydelse • Risken för att utveckla celiaki minskar om barnet ammas när gluten introduceras. • Risken minskar ytterligare om amningen fortsättes efter det att gluten introduceras. • Ju större mängd gluten som introduceras, desto större risk för celiaki.
Celiaki-isberget Clinical coeliac disease Manifest mucosal lesion Genetic susceptibility Jejunal morphology Silent coeliac disease DR3-DQ2, DR4-DQ8 Coeliac disease latency Normal mucosal morphology Healthy individuals Mäki M. & Collin P. Lancet 1997;349:1755-59
Kliniskt manifest celiaki • Gastrointestinala symtom • Diarré, ibland steatorré • 60-talet nära 100% • Idag knappt 50%! • Gasbesvär • Buksmärtor • Malabsorption • Viktnedgång/svårigheter hålla vikten • 30% överviktiga vid diagnostillfället! • Bristtillstånd, t ex anemi • Ospecifika symtom • T ex depression, menstruationsrubbningar
Ökad dödlighet vid celiaci Prospektiv kohort studie åren 1962 till 1994. 1072 celiakipat och 3384 förstagradssläktingar 53 celiakipat döda, förväntat 25,9 (SMR 2,0 [95% CI 1,5-2,7]. Non-Hodkins lymfom vanligaste dödsorsak. GFD skyddade. Corrao et al. Lancet 2001
Osteopeni före och efter introduktion av glutenfri diet Z-score 0.0 -0.5 -1.0 Femoral neck Spine Valdimarsson et al. Gut 1996
Celiaki och graviditet neonatal death stillbirth abortion normal Normal diet n=112 GFD n=22 Coeliac Disease Study Group
Lymfocytär colit Endokrina sjd Diabetes Thyroideasjukdom Addisons sjukdom Bindvävssjd Sjögrens syndrom RA Lungsjukdom Asthma Sarcoidos Neurologiska sjd Demens Perifer neuropati Hudsjukdomar Dermatitis herpetiformis Atopi Leverpåverkan Amenorré Infertilitet Sjukdomar associerade till celiaki
Diagnostik • tTG-antikroppar • Tunntarmsbiopsi • Vilka är fallgroparna?? Vid tveksamhet om diagnosen • Gluten respons • HLA DQ2 or DQ8 • Intra epiteliala lymfocyter, gamma delta ________________________________________ Kontrollbiopsi?
Värdet av serologi • IgA transglutaminas antikroppar (IgA-tTG) typiskt för celiaki. • IgA-tTG likvärdigt med endomysium-ak • Specificitet cirka 90 - 95% men sensitivitet lägre, runt 85 – 90%. • Titer av IgA-tTG korrelerar till expositionen för gluten.
Kombination av antikroppar Sensitivitet Specificitet pos pred värde neg pred värde IgA tTG ensamt 90.9 90.9 28.6 99.6 IgA tTG OCH 85.7 98.6 71.7 99.7 IgA EMA • Praktisk nytta: Negativa transglutaminasantikroppar med normalt IgA utesluter I princip glutenintolerans! • Hopper AD. Clin Gastroenterol Hepatol. 2008 Mar;6(3):314-20
Histologiska förändringar vid celiaki > crypt hyperplasia > villous atrophy Normal > IEL
Diagnostiska fallgropar • Biopsi • Mukosaskadan störst i jejunum. Gastroskopet når till duodenum • Mukosaskadan kan vara fläckvis, sampling error • IgA-tTG • Kan vara falskt negativa vid IgA-brist • Titer korrelerar till grad av mukosaskada • Enstaka fall med total villusatrofi och negativa antikroppar
Utredningsgång Från: Lindgren A, Kilander A. Läkartidningen 2009;106:2612-2615
Utredningsgång Från: Lindgren A, Kilander A. Läkartidningen 2009;106:2612-2615
Behandling av celiaki • Livslång glutenfri diet (GFD) Uteslutande av • Vete, korn, råg • Ingen säker lägsta mängd (?) • ”normalkost” 10-20 gram gluten/dag • Gräns för mucosaskada ca 50 mg/dag! • Produkter baserade på vetestärkelse anses säkra. • Följes upp med tTG-antikroppar och/ellerkontrollbiopsi (tidigast efter 1 års GFD)
Framtida behandlingsmöjligheter • Prolyl Endopeptidase (PEP) • Digererar gliadiner till kortare och mindre immunogena peptider. • Studier på människa • Deamidering av gluten • Transamidering av gliadiner på enzymatisk väg • Studier in vitro • Grödor med lägre toxicitet • Genmodifiering • Tradtionell växtförädling
Havre vid celiaki • Flera skäl att tillåta havre i den glutenfria dieten (smak, fiberkälla, compliance (?)). • Flera studier visar att havre är säkert. • Janutainen 1995, 2000, 2002, Srinivasan 1996, Hoffenberg 2000, Størsrud 2003, Hardman 1997, Reunala 1998, Janutainen 2002 • Havre orsakar inte mucosaskada • Kilmartin et al. Am J Gastroenterol 2002
Steroider Cyklosporin IL-10 Azathioprin + Prednisolon Remicade CHOP Elementar diet Anti-IL-15 Behandlingsalternativ vid refraktär celiaki