290 likes | 642 Views
Imperialismen. Latin Imperium – världsherravälde Slutet av 1800-talet. Varför Imperialism?. Hämta råvaror till industrierna. Större marknad för varor = större kolonier Nationell prestige –stormakt. Européer övertygade om sin överlägsenhet.
E N D
Imperialismen Latin Imperium – världsherravälde Slutet av 1800-talet
Varför Imperialism? • Hämta råvaror till industrierna. • Större marknad för varor = större kolonier • Nationell prestige –stormakt. • Européer övertygade om sin överlägsenhet. • De erövrade områden i Asien och Afrika. Svårt för invånarna att stå emot vapenmakt. • Missionärer ville sprida kristendomen.
Vilka? (Aktörer?) • Europas stormakter: • Storbritannien • Indien • Egypten • Sudan • Rhodesia • Sydafrika • Australien
2. Frankrike • Stora delar av nordvästra Afrika (Marocko, Algeriet) • Madagaskar • Indokina 3. Övriga: Belgien Italien Tyskland Holland
Händelseförlopp • 1850 var de europeiska länderna rikare än någonsin. • Med hjälp av snabbare fartyg och bättre vapen tog européerna makten i världen. • Väldiga områden i Afrika och Asien erövrades med våld. • Bismarck (tysk ledare) och andra europeiska ledare delade upp Afrika mellan sig. Använde sig av kartan. Splittrade folk. • Européer såg sig som överlägsna. Ville ”frälsa” det andra folket.
Indien • Brittisk koloni. • 1600-talet britter till Indien för handel. • Ostindiska kompaniet – brittiska köpmän • Tyger, socker, kryddor, opium, ädelstenar • Skydda handel – egna soldater - armé
Forts. Indien • 1700-talet: kamp mellan Storbritannien och Frankrike. • Skydda handelsstationer, ämbetsmän och officerare från Storbritannien. • Indiska soldater – Sepoys. • Bygge av vägar, järnvägar, kanaler, skolor och universitet. • Indisk medelklass (lärare, läkare) eng. gemensamt språk.
forts. Indien • Britter hade kontroll över hela indiska halvön. • Ville ha råvaror; silke och bomull till industrier i Storbritannien. • Produktionen ökade – ny marknad – indierna= deras hantverk slogs ut. • Britterna överförde sina lagar och regler på det indiska samhället. Struntade i hinduiska och muslimska sedvanor. • Indiska soldater gjorde uppror: Sepoysupproret, 1857. • Rykte om gevär med patroner insmorda med ko – eller grisfett. Uppror spred sig – slogs ned med våldsamma metoder av britterna.
Afrika • Oupptäckt kontinent – endast kustområden med handelsstationer. • Kamp om landmassor och råvaror. • Gummi (kautschuk), elfenben, sällsynta träslag etc. • Berlinkonferensen 1884 – Otto von Bismarck (rikskansler i tyska riket). • Afrika delades upp mellan Storbritannien, Frankrike, Tyskland och Belgien.
Forts. Afrika • Folk och stammar splittrades. • Afrika delades upp med linjal. • Stora rikedomar erövrades. • Det afrikanska folket utnyttjades, sågs som lägre stående varelser. • De fick hjälp och ”räddades” av den vite mannen, genom bl.a. kristendom, kläder och kultur. • Splittringar • Inbördeskrig. • Krig mellan stormakterna i området.
Imperialismen skapade en brutaliserad människosyn • Imperialismen i dess värsta form ledde till ofattbara grymheter då länder exploaterades hårt och folk utrotades. • Imperialismen ledde till en mer brutaliserad människosyn.
Imperierna faller • Kolonierna blir självständiga ca 1945-1975 • Det har med det andra världskriget att göra då européerna har slagit varandra sönder och samman i två världskrig och efter 1945 har de inte styrkan att upprätthålla imperierna längre. Kolonierna blir då självständiga på två sätt. • Den fredliga vägen; • Britterna som styrde Indien hade inte längre krafter att hålla Indien så de backade helt enkelt ut därifrån. • Med hjälp av krig; • Folket i kolonierna kunde också göra uppror såsom Algeriet och Vietnam. Kolonialmakten Frankrike krigar länge för att hålla kvar sina kolonier men faller tillsut.
Nationalismen • Att ha en känsla för sitt land, sin nation. Den känslan kallas nationalkänsla eller nationalism. • Vad förenar ett folk? • Språk • Kultur • Seder och bruk • Traditioner, symboler, musik • Religion • Gränser • http://www.youtube.com/watch?v=MdKvUSikIjA&feature=related I Norden på 1600-talet såg man sig inte som svenskar, det fanns inga kartor som visade gränserna. Man såg sig snarare som östgötar, västgötar, finnar, smålänningar.
Nationalism Handlar om tillhörighet och att känna gemenskap i sin nation En nation och ett folk Det kan få effekten av att göra skillnad på folk – bättre/sämre?