Förutsättningar försäljning av sedelproduktion i Tumba Bruk 2001-2002

1. Förutsättningar försäljning av sedelproduktion i Tumba Bruk 2001-2002 • Förlustbringande verksamhet • Ett fåtal möjliga köpare • Crane & Co Inc. den ende intresserade köparen med rätt erfarenhet och kompetens Alternativ till försäljning • Nedläggning

2. Överenskommelse med Crane & Co Inc. 2001 • Crane & Co Inc. övertog ledningsansvaret fr.o.m. 2002 • Riksbanken kvarstår som ägare t.o.m. 31/12 2003 • Riksbanken täcker underskott i rörelsen 2002-2003 och investeringar upp till 63 miljoner kronor • Avtal skulle slutföras senast årsskiftet 2003/2004 • Köpeskilling till Riksbanken 12-18 miljoner USD som delning av vinst • Leveransavtal för sedlar t.o.m. 2005

3. Överenskommelse 18 december 2003 med Crane & Co Inc. • Enligt avtal beräknas Riksbanken betala 160-170 miljoner kronor för rörelseunderskott och investeringar • Vinstberoende och osäker köpeskilling ersätts med en fast på 5 miljoner USD • Situationen förändrad – betydligt högre investeringar än beräknat som Crane AB finansierar

4. Försäljning av AB Tumba bruk inkl.Myntverket: Riksbankens ekonomiska utfall

5. Sammanfattning Tumba Bruk • Bra uppgörelser • Riksbanken lämnar sedel- och myntproduktion som eftersträvat • Utvecklingen i Tumba/Crane AB verkar kunna vända • Goda förutsättningar för vidareutveckling och export med professionella ägare

6. Pengar i Sverige AB • Uppgifter: • Hantering av dagskassor och bankomater • Värdetransporter • Årsomsättning: 250 mkr • Antal anställda: ca 350

7. Avsiktsförklaring med Securitas Värde AB • Förvärvar merparten av rörelsen i Pengar i Sverige AB, inklusive kundåtaganden och anläggningstillgångar • Merparten av medarbetarna erbjuds anställning Securitas Värde AB • Överlåtelse till bokförda värden • Slutligt överlåtelseavtal tecknas senast februari 2004 • Förutsätter Konkurrensverkets medgivande

8. Historien • Riksbanken bedrev verksamhet i nästan alla län • Lagring, uppräkning, äkthetskontroll och makulering • Därtill valutering – ”papperslappar” blir sedlar • Rationalisering under 80- och 90-talet

9. Beslut 1998 • Beslut 1998 av riksbanksfullmäktige att bilda bolag • Bakgrund: • Renodla Riksbankens verksamhet • Effektivare kontanthantering i samhället • Skulle överlåtas till privata aktörer

10. Processen 1999-2002 • PSAB startar 1999 • Verksamheten omstruktureras; försäljning fördröjs • Kritik mot att valuteringsrätten gav konkurrensfördelar - verksamheten delades i två bolag; Pengar i Sverige AB och Svensk Kontantförsörjning AB • Värdetransportrörelsen byggdes ut – höga kostnader – ledningen avgick

11. Utveckling av kontanthantering 1998 Riksbanken 1999 Pengar i Sverige AB 2002 Pengar i Sverige AB kommersiell verksamhet Svensk Kontantförsörjning AB Riksbankens verksamhet

12. 2003 • Slutliga delningen av Pengar i Sverige AB genomfördes i februari • Pengar i Sverige AB var olönsamt. Alternativen: nedläggning eller fortsatt drift/försäljning • Beslut i april om att minska antalet kontor från 13 till 4 samt reducera personalen med 100 personer • Intensivt försäljningsarbete. Bankerna erbjöds förvärv, men avböjde

13. SKAB och kontanthanteringen i samhället • Riksbanken har ett övergripande ansvar för att förse landet med sedlar och mynt • SKAB med ca 50 anställda svarar för de riksbanksnära funktionerna; lager, in- och utlämning, äkthetskontroll och makulering samt valutering • Ny avgiftsstruktur infördes. Önskvärd minskning av valuteringen, men också lägre intäkter för SKAB • Utredning om kontantmarknaden och SKAB:s framtida inriktning