1 / 53

CDT212 VETENSKAPSMETODIK GRUNDLÄGGANDE VETENSKAPSTEORI VETENSKAPENS KULTURELLA KONTEXT

CDT212 VETENSKAPSMETODIK GRUNDLÄGGANDE VETENSKAPSTEORI VETENSKAPENS KULTURELLA KONTEXT Gordana Dodig-Crnkovic Department of Computer Science and Engineering Mälardalen University. FÖRELÄSNINGAR. INTRODUKTION - VETENSKAP, KUNSKAP, SANNING LOGISKA ARGUMENT OCH KRITISKT TÄNKANDE

mikayla-washington
Download Presentation

CDT212 VETENSKAPSMETODIK GRUNDLÄGGANDE VETENSKAPSTEORI VETENSKAPENS KULTURELLA KONTEXT

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. CDT212 VETENSKAPSMETODIK GRUNDLÄGGANDE VETENSKAPSTEORI VETENSKAPENS KULTURELLA KONTEXT Gordana Dodig-Crnkovic Department of Computer Science and Engineering Mälardalen University

  2. FÖRELÄSNINGAR • INTRODUKTION - VETENSKAP, KUNSKAP, SANNING • LOGISKA ARGUMENT OCH KRITISKT TÄNKANDE • VETENSKAPENS KULTURELLA KONTEXT • FÖRKLARINGAR OCH KOMMUNIKATION

  3. CDT212 VETENSKAPSMETODIK GRUNDLÄGGANDE VETENSKAPSTEORI VETENSKAPENS KULTURELLA KONTEXT Gordana Dodig-Crnkovic Department of Computer Science and Engineering Mälardalen University

  4. FÖRELÄSNINGAR • INTRODUKTION - VETENSKAP, KUNSKAP, SANNING • LOGISKA ARGUMENT OCH KRITISKT TÄNKANDE • VETENSKAPENS KULTURELLA KONTEXT • FÖRKLARINGAR OCH KOMMUNIKATION

  5. VETENSKAPENS KULTURELLA KONTEXT • VETENSKAP - EN BILD UTIFRÅN • VETENSKAP, FORSKNING, TEKNOLOGI • FORSKNING OCH DESS BETYDELSE FÖR SAMHÄLLETS UTVECKLING • POSTMODERNISMENS VETENSKAPSFIENTLIGHET • VETENSKAPSKRIGET – SCIENCE WARS

  6. Logic & Mathematics Natural Sciences (Physics, Chemistry, Biology, …) Social Sciences (Economics, Sociology, Anthropology, …) The Humanities (Philosophy, History,Linguistics …) KLASSISKA VETENSKAPER I RELATION TILL ANDRA KUNSKAPSOMRÅDEN Kultur (religion, konst..)

  7. CROSS DISCIPLINARY RESEARCH FIELDS Our scheme represents the classical groups of sciences.    Modern sciences are stretching through several fields of our scheme. Computer science e.g. includes the field of AI that has its roots in mathematical logic and mathematics but uses physics, chemistry and biology and even has parts where medicine and psychology are very important. Examples: Environmental studies, Cognitive sciences, Cultural studies, Policy sciences, Information sciences, Women’s studies, Molecular biology, Philosophy of Computing and Information, Bioinformatics, ..

  8. CROSS DISCIPLINARY RESEARCH FIELDS Disciplinary change is a present day phenomenon. The discovery of DNA in the 1970s was a ”cognitive revolution” which refigured traditional demarcations of physics, chemistry and biology. New fields of application arose. New discoveries, tools, and approaches change the way that research is conducted at empirical and methodological levels.

  9. WHAT IS AFTER ALL THIS THING CALLED SCIENCE The whole is more than the sum of its parts. Aristotle, Metaphysica

  10. VETENSKAP vs. FORSKNING Forskning är sökande efter ny kunskap. Forskning är alltså en process. Forskningsresultat kan vara vetenskapligt relevanta. Men inte alltid! Forskning kan leda till ökade kunskaper som inte nödvändigtvis är vetenskapliga. Vetenskapen är resultat av tolkad forskning accepterat av forskarsamhällen, efter kritisk granskning och urval. http://infovoice.se/fou/index.htm

  11. SCIENCE, RESEARCH, DEVELOPMENT AND TECHNOLOGY Research TECHNOLOGY EXPANDS OUR WAYS OF THINKING ABOUT THINGS, EXPANDS OUR WAYS OF DOING THINGS. Herbert A. Simon Development Science Technology

  12. POSTMODERNISMENS VETENSKAPSFIENTLIGHET From the mid 1970s to the late 1990s a cluster of anti-rationalist ideas became increasingly prevalent among academic sociologists in America, France and Britain. The ideas were variously known as Deconstructionism Sociology of Scientific Knowledge (SSK) Social Constructivism or Science and Technology Studies (STS).  The umbrella term for these movements was Postmodernism. The famous Sokal hoax was one of the contributions in the debate, and anreaction to post-modernist views of science.

  13. POSTMODERN KONST Postmodernism är en konstinriktning som kom att bli en term under 1960-talet, men föregångare inom genren dyker upp redan under 1940-talet. En stor del av den postmodernistiska ideologin handlar om värderelativism, d.v.s. förnekandet av fasta värden. Ofta sysselsätter sig postmodernister med att visa hur till synes motsatta ideologier eller tankesätt ofta bara är två sidor av samma mynt. Humanister har kritiserat postmodernismen för att t.ex. vilja jämställa vetenskapen med religionen, och dess vägran att erkänna några absoluta sanningar.

  14. POSTMODERN KONST Den konsekventa värderelativismen har sina första moderna företrädare i form av existensialism, bl.a. Albert Camus och Jean-Paul Sartre, men också av den argentinske novellisten Jorge Luis Borges, som i sina noveller driver tankelekar och idéer nästintill bristningsgränsen. Man talar även om postmodern arkitektur. Denna typ av arkitektur var mycket populär under 1980-talet och 1990-talet.

  15. POSTMODERNISMENS VETESKAPSFIENTLIGHET All forms of post-modernism were anti-scientific, anti-philosophical and generally highly skeptic about rationalism.  The view of science as a search for truths (or approximate truths) about the world was resolutely rejected.  According to postmodernists, the natural world has a small or non-existent role in the construction of scientific knowledge.   Science was just another social practice, producing ``narrations'' and ``myths'' with no more validity than the myths of pre-scientific peoples.

  16. POSTMODERNISMENS VETESKAPSFIENTLIGHET ``The dictum that everything that people do is 'cultural' ... licenses the idea that every cultural critic can meaningfully analyze even the most intricate accomplishments of art and science. ... It is distinctly weird to listen to pronouncements on the nature of mathematics from the lips of someone who cannot tell you what a complex number is!'' Norman Levitt, from "The flight From Science and Reason," New York Academy of Science. Quoted from p. 183 in the October 11, 1996 Science)

  17. POSTMODERNISMENS VETESKAPSFIENTLIGHET “Similarly, and ignoring some self-promoting and cynical rhetoricians, I have never met a serious social critic or historian of science who espoused anything close to a doctrine of pure relativism. The true, insightful, and fundamental statement that science, as a quintessentially human activity, must reflect a surrounding social context does not imply either that no accessible external reality exists, or that science, as a socially embedded and constructed institution, cannot achieve progressively more adequate understanding of nature's facts and mechanisms. '' Stephen J. Gould, From the article: 'Deconstructing the "Science Wars" by Reconstructing an Old Mold' in Science, Jan 14, 2000: 253-261.

  18. VETENSKAPSKRIGET – SCIENCE WARS http://www.physics.nyu.edu/faculty/sokal/ Higher Superstition: The Academic Left and its Quarrels with Science, by biologist Paul R. Gross and mathematician Norman Levitt. http://www.math.gatech.edu/~harrell/cult.html http://skepdic.com/sokal.html The one culture? A conversation about scienceRed. Jay A Labinger & Harry CollinsThe University of Chicago PressA book on a theme of science wars: Beyond the Science Wars: The missing discourse about science and societyRed. Ullica SegerstråleState University of New York Press After the Science WarsKeith M Ashman & Philip S Baringer, Routledge

  19. VETENSKAPSKRIGET – SCIENCE WARS In early 1996 the physicist Alan Sokal created a controversy by publishing two journal articles. The first article, Transgressing the Boundaries: Toward a Transformative Hermeneutics of Quantum Gravity appeared in the journal Social Text. The second article, A Physicist Experiments with Cultural Studies, appeared in the journal Lingua Franca just as issue of Social Text containing the first article came out. It revealed that the first article was in fact a hoax.

  20. VETENSKAPSKRIGET – SCIENCE WARS 1996 utbröt i den amerikanska akademiska världen en kontrovers som fick stor medial uppmärksamhet och som gavs den fantasilösa beteckningen "Science Wars", vetenskapskriget. Kontroversen rörde kulturvetenskapernas behandling av naturvetenskaperna, som enligt vissa var alltför negativ eller rent av fientlig. Påstått "postmoderna" forskare anklagades för att relativisera all kunskap, den västerländska kulturen sades vara hotad av en "teoretisk röta" som spreds från Frankrike till okritiska amerikanska lärare och studenter.

  21. VETENSKAPSKRIGET – SCIENCE WARS Den naturvetenskapliga forskningen, i synnerhet fysiken, var vid denna tidpunkt politiskt trängd. Kalla krigets slut hade inneburit minskade satsningar på storskaliga forskningsprojekt - bland annat beslöts 1993 att byggandet av ett gigantiskt acceleratorlaboratorium i Texas skulle avbrytas. Här finns kanske en förklaring till att naturvetenskapen nu gick till offensiv mot sina kritiker. Man sökte efter syndabockar och tyckte sig - förutom kreationister, new age-typer och andra förförare av den notoriskt obildade amerikanska allmänheten - ha funnit en grupp femtekolonnare inom universitetet, bestående av kulturvetare med en vänsterpolitisk agenda.

  22. VETENSKAPSKRIGET – SCIENCE WARS Eftersom särskilt fysiken varit nära förknippad med kapprustningen under kalla kriget kunde dispyten lätt tolkas som en konfrontation mellan en kulturkritisk vänster och en naturvetenskaplig höger. Men att en sådan politiska analys i viktiga avseenden är missledande framgick under efterspelet till den så kallade Sokalaffären.

  23. VETENSKAPSKRIGET – SCIENCE WARS Den teoretiske fysikernAlan Sokal publicerade 1996 en artikel i den kulturteoretiska tidskriften Social Text där han diskuterade sambanden mellan vänsterradikal "postmodern" filosofi och kvantfysikalisk gravitationsteori. Utgivarna av Social Text förberedde ett specialnummer om vetenskapskriget och valde att där publicera Sokals uppsats. Detta visade sig vara ett misstag, milt sagt. Artikeln var en vetenskaplig camera obscura, en parodi som också innehöll en rad medvetna naturvetenskapliga absurditeter.

  24. VETENSKAPSKRIGET – SCIENCE WARS Bland annat diskuterades sambanden mellan kvantfysikalisk gravitationsteori och morfogenetisk fältteori, vilket borde ha gett en stark varningssignal till redaktörerna. Biologen Rupert Sheldrakes teori om morfogenetiska fält (som förmedlar information utan att förbruka energi) stryker all etablerad naturvetenskap mothårs och uppfattas av de flesta som kätteri eller new age-inspirerat trams; den har ingenting med kvantfysik att göra och en professor i teoretisk fysik skulle inte ta i den med tång.. Sokalville egentligen bevisa att en rad välkända filosofer och litteraturteoretiker som diskuterar naturvetenskapen befinner sig på samma parodiska nivå som hans egen artikel och tas på allvar enbart på grund av den "postmoderna" kulturvetenskapens blinda auktoritetstro.

  25. VETENSKAPSKRIGET – SCIENCE WARS Detta gjorde han genom att späcka artikeln med ordagranna citat från auktoriteter som Jacques Derrida och Jacques Lacan, utvalda enbart för att de talade nonsens i naturvetenskapliga frågor. Här var poängen alltså att inte heller kulturvetarnas teoretiska husgudar begriper den naturvetenskap de ibland kritiserar och ibland försöker glänsa med. När bluffen avslöjades blev den mediala uppmärksamheten enorm. Tidskriftens försvarare gjorde ont värre genom att fara ut i anklagelser mot politiskt konservativa naturvetare, och den kända filosofen Sandra Harding gick så långt att hon utnämnde dem som hade synpunkter på den kulturteoretiska analysen av naturvetenskapen till representanter för den "antidemokratiska högern".

  26. VETENSKAPSKRIGET – SCIENCE WARS Två begrepp som har stått i centrum för diskussionen är "socialkonstruktivism" och "relativism". De används omväxlande som skällsord, retoriska tillhyggen och programförklaringar. Socialkonstruktivism betecknar en tendens att se bland annat naturvetenskapen som en kulturprodukt, till exempel genom att med antropologiska metoder analysera sambandet mellan sociala strukturer (inte minst maktstrukturer) och kunskapssystem. Relativism innebär i filosofisk mening ett ifrågasättande av föreställningen att kunskap kan vara objektiv och avspegla verkligheten.

  27. VETENSKAPSKRIGET – SCIENCE WARS Men relativismen kan också fungera som en vetenskaplig metod, vilket kunskapssociologer gärna framhåller. Den metodiska relativismen gör inte anspråk på att lösa filosofiska problem utan används vid detaljerade fallstudier av hur vetenskaplig kunskapsproduktion faktiskt går till. Metoden innebär att man ser på vetenskapliga kontroverser som processer där utslaget inte fälls av naturen utan av mekanismer som har att göra med vetenskapens sociala system. Detta betyder inte att det inte finns någon sanning, bara att sanningen inte bryter fram självklart, av egen kraft.

  28. VETENSKAPSKRIGET – SCIENCE WARS När den kändebiologen Richard Dawkins säger att ingen är socialkonstruktivist i ett flygplan på 30 000 fots höjd (för där måste man lita på att de vetenskapliga teorierna bakom flygplanskonstruktionen är sanna), eller när Sokal erbjuder relativisterna att testa gravitationslagens giltighet från fönstret i hans lägenhet på tjugoförsta våningen för de ner diskussionen till en låg nivå. Den samhällsvetenskapliga och humanistiska (snarare än "postmoderna") forskning som kan betecknas som socialkonstruktivistisk förnekar inte tyngdkraftens existens eller att flygplan oftast når sin destination. Dess målsättning är att analysera vetenskaplig utveckling i relation till ett samhälle som i allt högre grad blivit en produkt av denna utveckling. Naturvetare och många andra borde ha intresse av att delta i det arbetet och inte avfärda det med glåpord. Detta även om vissa populära uppfattningar om det vetenskapliga framstegets natur då kanske måste ifrågasättas.

  29. VETENSKAPSKRIGET – SCIENCE WARS På senare tid har en rad böcker om vetenskapskriget utkommit, av vilka den bästa är vetenskapssociologen Harry Collins och kemisten Jay Labingers "The One Culture?" Där förs en sansad dialog mellan naturvetare och kulturvetare. Bland annat framför den kände fysikern Steven Weinberg ett argument som tycks tala till den metodiska relativismens nackdel. En historiker som till exempel vill förstå hur det gick till när J J Thomson vid sekelskiftet 1900 bestämde relationen mellan elektronens laddning och massa (och därmed på ett avgörande sätt bidrog till att påvisa existensen av denna elementarpartikel) har enligt Weinberg nytta av modern kunskap om dessa värden. Det visar sig nämligen att Thomson sållade bort mätningar som i själva verket låg närmare de riktiga värdena än dem han publicerade. Detta betyder enligt Weinberg att Thomson troligen lät sig påverkas av utomvetenskapliga faktorer (som lurade honom att välja fel värden), vilket borde vara en intressant historisk slutsats.

  30. VETENSKAPSKRIGET – SCIENCE WARS Historikern vill bland mycket annat förstå hur Thomson resonerade när han planerade sitt experiment, byggde apparaturen, mätte och sållade bland data. Att han ofta valde "sämre" mätvärden säger oss inget om vad som eventuellt styrde hans bedömningar eftersom för honom (och oss) okända systematiska fel mycket väl kan ha förekommit. Banbrytande vetenskapliga upptäckter som Thomsons innehåller normalt stora tolkningssvårigheter och är tekniskt osäkra. Analys av sådant arbete utifrån senare tiders mer sofistikerade tekniska kunnande blir helt enkelt orättvis och skymmer den historiska förståelsen.

  31. VETENSKAPSKRIGET – SCIENCE WARS De vetenskapssociologiska frontfigurerna Harry Collins och Trevor Pinch brukar säga att den metodiska relativismen är nödvändig för en demokratisk och upplyst diskussion av brännbara vetenskapliga frågor. Politiska beslutsfattare och medborgare måste ta ställning till växthuseffektens eventuella existens, kärnkraftens eventuella risker, "galna-kosjukans" eventuella överföring från kreatur till människa via hamburgare. Detta utan tillgång till enstämmig expertrådgivning utifrån etablerad sanning. I sådana lägen hjälper det att känna till något om de sociala mekanismer som verkar inom vetenskapen när osäkerheten är stor, när expert står mot expert.

  32. VETENSKAPSKRIGET – SCIENCE WARS Den metodologiska relativismen bör också kunna fungera utmärkt som ett verktyg för att mer allmänt bedöma vetenskaplig och teknisk verksamhet. Utvärdering i efterhand kan bli djupt orättvis om den görs utifrån segrarnas historieskrivning. Den bör utföras med precis den "blindhet" för naturvetenskaplig sanning som den metodiska relativismen eftersträvar. Annars blir efterklokheten vår enda klokhet. http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1194&a=58962 I krig och vetenskap är allting tillåtet Sven Widmalm

  33. VETENSKAPSKRIGET – SCIENCE WARS “But why did I do it? I confess that I'm an unabashed Old Leftist who never quite understood how deconstruction was supposed to help the working class. And I'm a stodgy old scientist who believes, naively, that there exists an external world, that there exist objective truths about that world, and that my job is to discover some of them.  --Allan Sokal “

  34. VETENSKAPSKRIGET – SCIENCE WARS “To test the prevailing intellectual standards, I decided to try a modest (though admittedly uncontrolled) experiment: Would a leading North American journal of cultural studies - whose editorial collective includes such luminaries as Fredric Jameson and Andrew Ross - publish an article liberally salted with nonsense if (a) it sounded good and (b) it flattered the editors' ideological preconceptions? “ (Sokal)

  35. SCIENCE AND SOCIETYTHE TRIPLE HELIX PARADIGM SOCIETY CULTURE SCIENCES & HUMANITIES

  36. THE UNIVERSITY OF THE FUTURE THE TRANSFORMATION OF “IVORY TOWER” TO ENTERPRENEURIAL PARADIGM Increasingly knowledge-based societies. The triple helix model: • ACADEMIC • INDUSTRY • GOVERMENT

  37. SOCIETAL ASPECTS OF SCIENCE As the 21st century begins we must embrace the societal aspects of science as well as the applications of science and the insights science provides for foundational issues. It is necessary to bridge the increasing gap between the sciences and the humanities by promoting rational and analytical discussions of central issues of concern to scientists and other scholars, and to the public at large.

  38. SOCIETAL ASPECTS OF SCIENCESUSTAINABLE DEVELOPMENT PROJECT “If we consider Galileo alone is his cell muttering, ‘and yet it moves,’ with the recent meeting at Kyoto–where heads of states, lobbyists, and scientists were assembled together in the same place to discuss the Earth–we measure the difference between science and research” Bruno Latour

  39. EXISTING THEORIES AND OBSERVATIONS HYPOTHESIS PREDICTIONS 2 3 1 TESTS AND NEW OBSERVATIONS 4 SELECTION AMONG COMPETING THEORIES 6 THE SCIENTIFIC METHOD Hypotesen måste justeras Hypothesis must be adjusted Hypothesis must be redefined Consistency achieved The hypotetico-deductive cycle EXISTING THEORY CONFIRMED (within a new context) or NEW THEORY PUBLISHED 5 The scientific-community cycle

  40. SOCIETAL ASPECTS OF SCIENCE Further reading: http://www.sciencemag.org/feature/data/150essay.shl Essays on Science and Society Science magazine

  41. ETHICAL QUESTIONS: PRECAUTIONARY PRINCIPLE (1) When an activity raises threats of harm to human health or the environment, precautionary measures should be taken even if some cause and effect relationships are not fully established scientifically. In this context the proponent of an activity, rather than the public, should bear the burden of proof. http://www.idt.mdh.se/kurser/cd5590/CD5590 Professional Ethics in Science and Engineering

  42. PRECAUTIONARY PRINCIPLE (2) People have a duty to take anticipatory action to prevent harm. The burden of proof of harmlessness of a new technology, process, activity, or chemical lies with the proponents, not with the general public.

  43. PRECAUTIONARY PRINCIPLE (3) Before using a new technology, process, or chemical, or starting a new activity, people have an obligation to examine "a full range of alternatives" including the alternative of doing nothing. Decisions applying the precautionary principle must be open, informed, and democratic and must include affected parties.

  44. WHAT IS SCIENCE? Concentric Rinds (Concentric Space Filling/Regular Sphere Division). Maurits Cornelis Escher

  45. Teknologi och Framsteg - Transport

  46. Teknologi och Framsteg Beam me up Scotty next?

  47. Is There Historical Progress of Science and Technology? progress • Movement, as toward a goal; advance. • Development or growth: students who show progress. • Steady improvement, as of a society or civilization: a believer in human progress.See Synonyms at development. • To advance; proceed: Work on the new building progressed at a rapid rate. • To advance toward a higher or better stage; improve steadily: as medical technology progresses. • Idiom: in progress • Going on; under way: a work in progress.

  48. Is There Historical Progress of Science and Technology? Synonyms: development, evolution, progressThese nouns mean a As we learn from progression from a simpler or lower to a more advanced, mature, or complex form or stage the history of science, both science and technology started from very simple form to get complex form of today – so progress&development is a historical fact.

  49. IS ANY PROGRESS NECESSARILY GOOD? • Can progress be bad? • What might be the consequences of scientific progress? • What would be the alternative to the high technology society based on advanced science? • Is there any known example in history where society deliberately moved back to historical forms of living (lower technology)?

  50. POSTMODERNISMEN ÄR DÖD...Interdisciplinarity and complexity:An evolving relationship* Postmodernismen är död. Vad kommer nu? In recent decades, the ideas of interdisciplinarity and complexity have become increasingly entwined. This convergence invites an exploration of the links and their implications. The implications include: the nature of knowledge, the structure of the university, the character of problem solving, the dialogue between science and humanities, and the theoretical relationship of the two underlying ideas of complexity and interdisciplinarity. * Julie Thompson Klein, http://emergence.org/ECO_site/ECO_Archive/Issue_6_1-2/Klein.pdf

More Related