1 / 12

Ökad plasma osmolalitet (Na + ) Hypovolemi

Ökad plasma osmolalitet (Na + ) Hypovolemi. ⇓. ⇓. Vasopressin = ADH. Törst. ⇓. ⇓. Ökat Vatten intag. Minskad Urin volym. ⇨. ⇦. VÄTSKEBALANS. Aktiv värmeavgivning. Salt och vattenförluster. Vattenförluster. Inga förluster. Avdunstning/Evaporation.

nasim-riddle
Download Presentation

Ökad plasma osmolalitet (Na + ) Hypovolemi

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. Ökad plasma osmolalitet (Na+) Hypovolemi ⇓ ⇓ Vasopressin = ADH Törst ⇓ ⇓ Ökat Vatten intag Minskad Urin volym ⇨ ⇦ VÄTSKEBALANS

  2. Aktiv värmeavgivning Salt och vattenförluster Vattenförluster Inga förluster

  3. Avdunstning/Evaporation Vid övergång av 1 liter vatten till vattenånga åtgår 2.4 MJ (580 kcal), denna energi åtgång är c:a 6 ggr högre än när man värmer upp vatten från 0C till 100C

  4. Växtätarens dilemma lever på en lågsalt (Na+) diet Salt aptit Salt sparande hormon: Aldosteron

  5. Den högmjölkande kons dilemma: • Mjölken är alltid isoton med blodplasman • Det finns ingen aktiv reglering av mjölkens vattenfas • Höglakterande kor blir därför snabbt uttorkade vid vattenbrist

  6. Den högpresterande hästens dilemma: • Hästar förlorar både salt och vatten vid hårt arbete • Hästens svett är hyperton i förhållande till blodplasmans • Högpresterande hästar kan inte täcka sitt saltbehov genom att slicka på en saltsten

  7. Elektrolytsammansättning i blodplasma och svett från häst hos människa:

  8. Foder • Växtätarens foder (bete, hö/havre) innehåller mycket kalium- men lite natrium- och kloridjoner • Växtätare har normalt en alkalisk belastning därför att det åtgår vätejoner vid nedbrytning av fodret • Köttare har normalt en sur belastning eftersom deras foder innehåller mycket proteiner och icke flyktiga syror som • t ex fosforsyra och svavelsyra

  9. Teorin om ”starka jon differenser” SIDskillnad i starka katjoner och starka anjoner i ECV • Starka joner är helt dissocierade i lösning och deltar inte i jämvikts-ekvationer • (Natrium + Kalium) – (Klorid + Laktat) • I vila (145 + 4 – 107 = 42) • Beroende variabler (pH, HCO3-) • Oberoende variabler (SID, pCO2, Atot

  10. pH (H+) i plasma   SID pCO2 Atot  FÖRÄNDRING Magtarm- kanal Foder Vävnad Cirkulation REGLERING Njurar Andning Cirkulation Lever   MODIFIERAR RBC, ICVISV

  11. Metabolisk acidos, ⇓SID (Natrium + Kalium) – (Klorid + Laktat)

  12. Metabolisk alkalos, ⇑SID Förlust av kloridjoner

More Related