Doktorandkurs – social barnavård

1. Doktorandkurs – social barnavård Sune Sunesson: Stora institutioner motstridiga institutionsbegrepp och människobehandlande organisationer • 26 september 2011

2. Ordet institution • När vi talar om social barnavård som institution kan vi lätt hamna i en babylonisk förbistring – vad menar vi med institution? Är det ett hus eller en kollektiv föreställning? • En sak är klar, ordet kommer från latinets instituere, att ordna, inrätta eller ta itu med. Men det hjälper oss bara delvis. • OED ger åtminstone tre vanliga moderna betydelser av institution på engelska

3. Ordbokens förslag • An established law, custom, usage, practice, organization, or other element in the political or social life of a people; a regulative principle or convention subservient to the needs of an organized community or the general ends of civilization. • Something having the fixity or importance of a social institution; a well-established or familiar practice or object. • Ja, det här är varianter på de vanliga statsvetenskapliga och sociologiska eller antropologiska begreppen. Men hur uppstår då dessa institutioner? Och vad är de egentligen för något?

4. Ordbok fortsättning • An establishment, organization, or association, instituted for the promotion of some object, esp. one of public or general utility, religious, charitable, educational, etc., e.g. a church, school, college, hospital, asylum, reformatory, mission, or the like; as a literary and philosophical institution, a deaf and dumb institution, the Royal National Life-boat Institution, the Royal Masonic Benevolent Institution (instituted 1798), the Railway Benevolent Institution, etc. The name is often popularly applied to the building appropriated to the work of a benevolent or educational institution. Huset! Härhar vi huset!

5. Vad för slags föreläsning är då detta? Jo, jag tänker ta upp två trådar : Den första gäller teori, den andra gäller genealogi. Första tråden gäller institutionell teori och organisationer, den andra hur apparater och strukturer monterats isär och samman. Sedan gäller det att tvinna ihop de två trådarna!

6. ”Gammal institutionalism” • “a regulative principle or convention subservient to the needs…” • Här kan sociologin analysera Familjen, Vetenskapen, Konsten, Medicinen • En organisation institutionaliserar ett värde, eller tillkommer därför att den har en ”funktion” i ett slags tänkt helhet, och ett bestämt mål, ”goal paradigm” Representant: Philip Selznick – men han var ändå kritisk, eftersom han uppmärksammade sprickor i fasaden, och hans lärljungar studerade goal displacement…

7. Tilltro, självklarhet, förankring • Institutioner i vårt samhälle är ofta knutna till en självklar förankring • Låt mig ta ett exempel: mina egna barn och deras institutionskännedom – husets namn, funktionen, vad man gör där • Arbetsliv, pension, hälsovård – sammanblandning av välfärdssystem och lägen i livet

8. Ur detta en inomsociologisk kritik • Ny-institutionalism: John Meyer! (T.ex. Organizations and their environments), • Associated with the seminal work of John Meyer (1977; Meyer and • Rowan, 1977), neoinstitutional theory maintains that institutions are socially • constructed programs or rule systems that operate as established, constraining environments (Jepperson, 1991:149). The persistence of institutionalized practices and structures cannot be fully explained by their technical virtuosity or unparalleled efficiency. Rather, the striking homogeneity and stability of institutionalized arrangements are largely due to their takenfor- • granted, "rule-like status in social thought and action" (Meyer and • Rowan, 1977:341), and the reproduction of structures is to some extent • self-sustaining (Zucker, 1991). Cit fr Paul Colomy, 1998

9. Ny- instituitionalismen blev en kraftfull kritisk strömning • Den var uppkäftig • Ifrågasatte ”självklara” rationalitets- och målantaganden • Var förenlig med postmodernism • Men… • I grunden hade den samma problem som andra idéer som kom ur grundparadigmet Sammanhållning-värde-norm-funktion/institution

10. Vad behövdes för att utveckla den idén då? • Felet var väl att nyinstitutionalismen i Meyers form var en smula statisk. Den kunde inte beskriva annan förändring än urartning. • Icke desto mindre blev den en viktig del i den nya teorin om människobehandlande organisationer, tillsammans med • Kontingensteori (Råmaterial, teknologi, storlek) • Organisationsekologi (Saluhallen eller sälklippan som metafor) • Resursteorier (Mobilisering, makt…) • Mer eller mindre urvattnade post – Foucaultanska idéer

11. Människobehandlande organisationer… • Forskningsområdet Human Service organizations, MBO, vad vi nu kallar det, har alltså betydande inslag som kommer från utvecklingen av amerikansk mainstream-sociologi.

12. Så till något annat… Sekulariseringen av fattigunderstödet i börjn av 1500-talet skapade Systemet med fattiglagar I hela Europa och dess kolonier skulle fattigdomen och de fattiga kontrolleras och hållas efter Städer och församlingar införde två principer: Arbetslinjen Gränskontroll mot fattiga främlingar Br. Geremek

13. Från 1510 och till den ”stora inspärrningen” Två långlivade apparater skapades: • Kommunalt självstyre blev det samma som makten över de fattiga • Fattighus och fattigstugor, arbetsinrättningar för män, kvinnor och barn

14. Rasphuset

15. 1789 – upptäckten av det gemensamma ”ämnet” – och befolkningen • Franska revolutionen ”jämlikhet”… vad betyder det? Vad är det underliggande antagandet? • ”…skapade lika” – i vilket avseende? • Finns en gemensam ”essens”? • Mänsklighet, mänskliga rättigheter… • Detta är ett brott mot en hel samhällsuppfattning

16. Vad kommer i stället? • Individen skall bli lik andra • Få mänskliga rättigheter • Bli ”citoyen”, medborgare • Får en delaktighet (viss rösträtt) • Detta förutsätter en stat – makten får ett gemensamt centrum

17. Hälsa – som upptäckt och politik • I sin bok ”Klinikens födelse” beskriver M. Foucault hur hälsofrågor blir ordningsfrågor under 1700-talets gång • J Donzelots inledande sidor visar hur barnen i allt högre grad efter 1750 blir intressanta för medicinsk forskning • Detta är anmärkningsvärt eftersom man också kan visa att kvinnor och barn varit helt utanför fokus dessförinnan - ”enkla reproduktions-mekanismer”

18. Rädda barnen! ”La conservation des enfants” • Donzelot beskriver i detalj hur chockade de franska politikerna blir över barnadödligheten i olika delar av samhället. Barnen ska räddas från: • Lindor (tonårsflickor från plågsamma korsetter) • Bristfälliga ammor • Dålig föda och snusk • Korrupta tjänare (sexlekar) och kloka gummor • Dålig tillsyn och godtycklig aga

19. I stället ska de få: • Amning, amning, amning • Familjeläkarens inflytande • Omsorg – ny politik för hittebarn • ”Tornet” och efter det barnbidragssystemet och inspektionerna av mammor och ammor • Omhändertagandet av hittebarn ökar och kulminerar före mitten av 1800-talet

20. Men barnen ska också få mammor i bättre skick… • Flera initiativ för kvinnor och kvinnors hälsa tas • Kvinnoarbetet regleras i många länder i Europa • Bättre utbildning för flickor, kamp mot prostituerades och tjänares usla villkor

21. Men familjen ska också tillbaka! • ”Concubinage”, ogiftas samboförhållanden, utgjorde i många storstäder mellan en tredjedel och hälften av alla sammanboende • Kvinnors och barns rättigheter • Hemgiften som problem • Varför ska den fattige vara gift? Vad gör det för skillnad?

22. Åtgärder: uppfostran till att bli en bra fru • Kvinnan ”inne” är den stora tillgången, därute är hon bara farlig – eller i fara. • All utbildning skall ställas i det perspektivet – inte bara bli gift utan också hålla ihop äktenskapet • Hon måste göra det bra för mannen – han måste ”tjäna” på att vara gift • Samhället måste också belöna mannen – i synnerhet om han tar en flicka utan hemgift, även om det är han som gjort henne gravid • Familiariseringens metoder: Skola, Hygien i hemmet, Potatisland, Lediga söndagar som gjorde söndagsmiddagen till institution

23. Det sociala… • Det som skapas mellan individualisering, som ”jämlikhet” kräver – och den stat som medborgarskapet förutsätter • Det som är däremellan, det sociala, är i ständig omvandling, ifrågasätts ständigt • Den politiska debatten är både ”politisering” och att göra det sociala till polisfråga • Det förutsätter reglering

24. Exempel från senaste året • Tidskriften ”Socialpolitik” skyller barnsexhandel i Filippinerna på den svenska polisens ointresse • Justitieminister B. Ask kräver tvångsmedel för ofrivillig narkotikatest av ungdomar, som polisen nu måste utföra • Skolk och förtidspensionering ses båda som uttryck för kontrollbrist.

25. Regleringsproblem 1(Donzelot): Moralen. • Fattigvården kunde uppfattas som lockande under 1700-talet av de fattiga • Flera olika myndigheter och ansvariga kunde ge ”otydliga signaler” som störde moralbudskapen • Mängder av kristet-moralisk-filantropiskla sällskap uppstod, krävde kontroll • Krav: Moralen måste ympas på ekonomin. Detta krävde tillsyn

26. Normalisering – skolanJfr Donzelot, A de Swaan • Reglering av barnen: Barnen – i hemmet, på gatan, i skolan eller i fabriken (B. Sandin)? • Lagar mot barnarbete och om skola kommer i hela Europa • Åstadkommer en ordning, som också tydligare utesluter (ex. fr Donzelot)

27. Avtal och förmynderskap • - Varför gifter Ni Er inte – vi har ju gjort det så gynnsamt? – Därför att vi inte får skiljas sedan! Ge oss skilsmässan tillbaka. (Kom först 1884) • Kontraktskrav förändras – Från ”Lettre de cachet de famille” till nya avtal, från familjen som del i regerandet till en regering över familjerna. • Tvång – frivillighet och Kontroll – autonomi blir vad1900-talets sociala arbete – ”förmyndarkomplexet” får ta itu med.

28. Gilles Deleuzes sammanfattning av ”det socialas” reglering enl. Donzelot • Ammor och tjänare, fattig och rik, alla ska uppfostras för barnens skull • Detta innebär en ny gräns mellan privat och offentligt, som också märks i framhävandet av äktenskapets kvalitet framför familjen som traditionell enhet • Kvinnans centralitet betonas för ”la police”. • Ny allians mellan staten och läkarvetenskapen • Det sociala blir kvasirättsligt i sina institutioner

29. W. S. A • Befolkningspolitikens inriktning på barnen, kvinnorna, kroppen • Uttrycktes i behovet av nya kadrer som behärskade • Hygien, vatten, smitta, avlopp • Kroppens hygien och barnavård • Förebyggande perspektiv, befolkningskunskap

30. Biologiskt-medicint soziale Arbeit? • Att skapa ”homo hygienicus” i stället för fattiglagens ”homo laborans” • Att föra in eugenik, fortplantningshygien och rasfrågor • Att programmatiskt erkänna ”transindividuella” orsaker till sociala problem, men fortsätta individualisering av interventioner • Det var vetenskapligt socialt arbete!

31. Här kommer barnavårdslagarna! • Det är väl nu ingen överraskning att dessa lagar är så lika i alla länder! • Här möts biopolitikens uppkomsthistoria och institutionsanalysen, diskurs och praktik. • Problem att utforska : a) ”oföränderligheten” b) form – innehåll c) reglering –av vad och genom vad? d) det sociala – hur beskriver vi och förklarar det idag?

32. Tack för mig