Makropragmatik: Textlingvistik och Samtalsanalys

1. Makropragmatik:Textlingvistik och Samtalsanalys Språk, kommunikation och tänkande VT06 Staffan Larsson (sl@ling.gu.se)

2. Introduktion • Textlingvistik • Samtalsanalys • Conversation Analysis (CA) • Dialogue games

3. Pragmatik • Studiet av språkanvändning i olika sammanhang (kontext) • Grekiska: pragma = handling, aktivitet • Allwood: studiet av lingvistisk kommunikation som handling och interaktion mellan sändare och mottagare • Dirven & Verspoor: språkets interpersonella funktion (”användningen av språket i interaktion”) • Till skillnad från • Språkets ideationella funktion (”att uttrycka idéer”) • Semantik: betydelse (dekontextualiserad) • Syntax (& morfologi): struktur • Fonetik, grafonomi: form

4. Kontext / sammanhang • Fysisk • Tid & rum • Perceptuell kontext • Fysiska egenskaper hos dialogdeltagare (möjliggörande och förhindrande) • Artefakter, verktyg, hjälpmedel • Biologisk • Dialogdeltagarna är människor • Psykologisk • Psykologiska attityder • Emotioner • Processer • Rationalitet • Sociologisk • Språklig kunskap • Dialog/diskurskontext • Sociala attityder • Konventioner • Etik • Sociala institutioner, roller etc.

5. Micro and macro • Alternatively: • Co-text: linguistic contextn - surrounding sentences / utterances • Context: non-linguistic context • Micopragmatics • How are isolated utterances interpreted in relation to a context • Interpersonal level • Macropragmatics: • Textual level • How are sequences of utterances related to each other? • How are sequences of utterances interpreted in relation to a context?

6. Text linguistics

7. Text, representation • Text (D&V): • “the spoken or written evocation of an event or series of events” • “the words we speak” • “The linguistic expressions used in communication between people and the interpretation the hearer or reader makes of them” • Text representation (D&V) • “The interpretation of a coherent whole on the basis of text elements and our own mental grasp of the world” • A conceptual level mediating between linguistic expressions and communicative intentions • [here: not a representation as such, in the sense of something explicit that can be written down]

8. Communication (D&V) • A text almost never contains all the clues needed to interpret it; we add a lot to the text based on our cultural or world knowledge (context) • Communication • Means of expression • Nonverbal (gestures, body language, …) • Paralinguistic (intonation etc) • Verbal • Spoken • Written • World of speaker/hearer [more generally, Context as defined previously] • Ideas and feelings • Cultural or world knowledge

9. Text linguistics • “The study of how speaker and hearer manage to communicate via texts, that is how they go beyond the text (words) they produce or perceive to see the relations between the sentences, the paragraphs, the sections etc.” • Criticises earlier research (“Discourse Analysis”) • Too formalistic • Too simplified view of text as conjunction of sentences • Comments • Bias towards written communication; speech doesn’t have sections • Regards interpretation as essentially a process of inferring relations between text elements; this is assumed to capture the meaning of a • Criticism is directed to research from the 60’s & not necessarily valid today • D&V take a mentalistic view of context (e.g. referents as mental objects rather than things in the world) which is highly controversial and arguably based on missing the distinction between intension and extension

10. Coherence • A text is coherent if it is possible to construct a coherent representation of that text • Coherence is the property that distinguishes texts from arbitrary sets of sentences

11. Cohesion and coherence • Cohesion = the explicit marking of coherence by means of cohesive links • Example • “The adventures of Huckleberry Finn” must be pronounced the most amusing book Mark Twain has written for years. Moreover, it’s a more minute and faithful picture of southwestern manners and customs fifty years ago than was “Life on the Mississippi”, while in regard to the dialect it surpasses any of the authour’s previous stories in the command of the half-dozen species of patios which passed for the English language in old Missouri

12. Coherence without cohesion Twelve year term of imprisonment London, April 10 The London court has convicted a Brighton resident to twelve years imprisonment for accessory to murder. The victim was fatally wounded in a shooting incident in a Winchester restaurant last year.

13. Cohesion without coherence • I bought a Ford. A car in which President Wilson rode down the Champs Elysées was black. Black English has been widely discussed. The discussions between the presidents ended last week. A week has seven days. Every day I feed my cat. The cat is on the mat. Mat has three letters.

14. Referential coherence • Established by repeated reference to the same objects in the context • Example • “The adventures of Huckleberry Finn” must be pronounced the most amusing book Mark Twain has written for years. Moreover, it’s a more minute and faithful picture of southwestern manners and customs fifty years ago than was “Life on the Mississippi”, while in regard to the dialect itsurpasses any of the authour’sprevious stories in the command of the half-dozen species of patios which passed for the English language in old Missouri

15. Referential coherence • Exophoric reference • Gets interpretation from co-text • Referring to objects mentioned previously • Endophoric reference • Gets interpretation from context • “Referring to something outside the text” • E.g. deixis; “I’m here now”

16. Referential coherence • Exophoric reference • Anaphoric reference • Gets interpretation from preceding context • Cataphoric reference • Gets interpretation from following context • “That’s just my luck; first my tires burst and then the bride is closed, too”

17. Definiteness • Typically, a new referent is introduced by an indefinite NP • “A man was walking down the street” • Referents which have already been introduced are referred to using definites • “The man stopped.”

18. Prominence • The way in which referents are referred to depends on the prominence of the referent • Prominence = the extent to which something is in the focus of attention • If something is prominent, a pronoun is often enough • If something is less prominent, a full noun phrase may be needed to establish co-reference

19. These conventions can be exploited: • Overspecifying a referring NP (giving more info is given than is necessary to identify the referent) can be used to indicate segmentation, e.g. a new paragraph • Using an indefinite to refer to an already introduced referent may be used to indicate perspectivization

20. Relational coherence • The linking of text parts with coherence relations • Cause-consequence • Contrast • Evidence • … • Often signalled explicitly • Although Greta Garbo was the yardstick of beauty, she never married (Concession; conventional implicature that beautiful women usually marry) • “The adventures of Huckleberry Finn” must be pronounced the most amusing book Mark Twain has written for years. Moreover,it’s a more minute and faithful picture of southwestern manners and customs fifty years ago than was “Life on the Mississippi”, whilein regard to the dialect it surpasses any of the authour’s previous stories in the command of the half-dozen species of patios which passed for the English language in old Missouri

21. Relational underspecification • When coherence relations are not explicit but only hinted at • John was approached last year by the publisher of X after he had written a critical article on the first issue of X. • “After” here indicates cause, not only temporal sequence • In such cases, context is needed • E.g. text genre / type • Coherence relations are often conversational implicatures • E.g. if temporal ordering is indicated by “after” but not relevant in itself, this may trigger searching for some more specific coherence relation such as cause • “After John entered the room, Bill jumped out of the window”

22. Taxonomy of coherence relations • Positive/negative • “The unicorn died because it was lonely” • P(x) because Q(x) • “Although GG was the yardstick of beauty, she never married” • Although P(x), not Q(x) • Implies “usually, if P(X) then Q(x)” • “A negation is needed to get at the regularity”

23. Taxonomy of coherence relations • Hypotactic/paratactic • Groups coherence relation based on the hierarchical relation between linked clauses • Paratactic: clauses of equal status • “multi-nuclear” • Example: sequence • “Bring the water to the boil, add the yeast extract, and pour in the dry semolina” • Hypotactic • “nucleus-satellite” • Linking an independent clause to a dependent one • Example:evidence • “John must have stopped smoking, because I haven’t seen him with a cigarette all day”

24. Taxonomy of coherence relations • Grouping coherence relations based on conceptual level described in clauses: • Ideational / content • Two clauses at same “world” level • “The unicorn died because it was lonely” • Epistemic • One clause describes justification of belief epressed in other clause • “Maggie must be eager for promotion. She’s worked late three days in a row.” • Interpersonal / speech act • One clause gives reason for uttering other clause • “Since we’re on the subject, when was George Washington born?”

25. Conversation Analysis (CA)

26. Conversation Analysis • Etnologer: ”etnometdologi” • Sacks, Schegloff, Jefferson • Empiriska data • audio (ofta telefonsamtal) • video • transkriptioner • Empirisk metod • Söker efter mönster i data och konstruerar regler för att förklara dessa • I motsats till traditionell lingvistik & pragmatik: intuitioner, filosofisk spekulation, ”armchair linguistics” • (Relativt) ickeformell metod

27. Typer av mönster funna inom CA • makrostrukturer • Närhetspar (Adjacency pairs) • Preferensorganisation • Presekvenser (Pre-sequences) • ”local management systems”: lokal reglering (subdialoger) • Turtagning • Reparationer

28. Närhetspar (adjacency pairs) • Sekvenser av 2 yttranden som är näraliggande och produceras av olika talare • Del 1 föregår del 2 • Dock ej nödvändigtvis direkt efter • Exempel • fråga-svar • hälsning-hälsning • erbjudande-accepterande • Liknar dialogspel • men annan metod • ej uttryckt i grammatikform; ”lösare” struktur • Approximativ regel: • Om A producerar den första delen i ett närhetspar, måste A sluta tala och B måste producera parets andradel • Alternativ regel: konditionell relevans • Om A producerar den första delen i ett närhetspar, så är dess andradel förväntad och relevant

29. Preferensorganisation • Problem med närhetspar: • till varje förstadel svarar en mängd potentiella andradelar • T ex fråga -> • svar • protest • vidarebefodring (”Fråga Kalle”) • vägran att svara • ifrågasättande av ärlighet • Lösning: preferensorganistation • vissa andradelar är prefererade

30. preferens är ej ett psykologiskt begrepp • utan relaterat till ”markedness” • prefererade andradelar är omärkta, ickeprefererade är märkta • Vanliga kännetecken på ickeprefererad andradel: • föregås av försening, tvekljud etc • inledningsord som makerar ickepreferens (”Well...”, ”Tja...”) • åtföljs av förklaring till varför prefererad andradel ej gavs • innehåller avböjande komponent • Exempel • A: Kan du hjälpa mig? • B1: visst (prefererat) • B2: Äh njae jag har lite mycket att göra just nu

31. Pre-sekvenser • ”förberedande frågor” • Exempel 1 • T1 X: Är du upptagen ikväll? • T2a Y: Nä, hurså? • T3a X: Vill du följa med på bio? • Exempel 2 • T1 X: Är du upptagen ikväll? • T2b Y: Ja, jag ska tvätta håret. hurså? • T3b X: Äh det var inget särskilt? • T1 är en förberedande fråga som undersöker ett förvillkor till den handling som T3 gäller • T3 beror av T2, responsen på T1

32. Turtagning • Observation: konversation karakteriseras av turtagning (A och B: talare) • A – B - A – B – A - ... • Hur åstadkoms denna organisation? • mindre än 5% överlapp • Med hjälp av ett ”Local Management System”! • en uppsättning regler • styr tillgång till ”the floor”, ung. rätten att tala

33. Turtagning: begprepp • Tur (Turn Constructional Unit) • en sekvens av syntaktiska enheter vars gränser (främst) avgörs av syntaktiska (t ex satsgränser) eller prosodiska faktorer • TRP = Transition Relevance Place • en punkt där turtagning kan ske • TRP måste vara möjliga att förutse, för att smidig turtagning ska vara möjlig

34. Regel 1: Gäller initialt vid första TRP i varje tur • (a) Om aktuell talare (A) väljer nästa talare (N) under sin tur, måste A sluta och N börja tala vid första TRP efter valet av N • (b) Om A inte väljer N så kan vem som helst ta turen vid nästa TRP (fri konkurrens) • (c) Om A inte väljer N och ingen annan ”självväljer” så kan A fortsätta • Regel 2: Gäller vid efterföljande TRP i en tur • När 1(c) har applicerats av A, så gäller 1(a)-(c) vid nästa TRP, och rekursivt vid efterföljande TRP, tills talarbyte inträffar

35. Om någon bryter mot reglerna • den som avbryter kan bli förmål för kritik (”Låt mig tala till punkt!”) • ”tävling”: ökande volym, lägre tempo, förlängda vokaler, staccato etc. tills någon ger upp • Kritik mot denna modell • Tar ej hänsyn till ickeverbala signaler • Vad är en TRP mer exakt? • Ej universell • Tar ej hänsyn till • sociala roller & maktstrukturer • institutionella turtagningssystem (t ex formella möten, rättegång)

36. Turtagning i dialogsystem • Strikt turtagning: • Så länge systemet talar så kan användaren inte säga något (systemet lyssnar inte) • Så länge användaren (utan paus) talar gör systemet inget; vid paus tar systemet över turn • ”Barge-in”: • Om användaren säger något då systemet talar så slutar systemet tala • Turtagning i dialog med flera deltagare, inklusive dialogsystem (Fredik Kronlid)

37. Reparationer • Exempel • A: Jag mötte Nils igår TUR1 • B: Vem sa du? [NTRI] TUR2 • A: Nils TUR3 • Next Turn Repair Initiator (NTRI) • inbjuder till reparation av föregående tur • Typer av reparationer • Självinitierad, utan NTRI • Annan-initierad, med NTRI • Preferensordning • Självinitierad i TUR1 • Jag mötte Nils äh Kalle igår • Själviniterad efter TUR1 men före TUR2 • Jag mötte Nills igår. Äh Kalle mena ja • Annaninitierad med NTRI i TUR2, självreparation i T3 (se överst) • Annaniniterad annanreparation i T2 • A: Jag mötte Nils igår • B: Du menar väl Kalle?

38. Dialogspel

39. Talakter vs. dialogspel • Logisk positvism mfl, Tractatus: Språkliga uttryck är bilder av verkligheten • Talaktsteori: Yttranden är handlingar. • Alla yttranden är inte påståenden som beskriver världen och som är sanna eller falska. Däremot kan alla yttranden ses som handlingar • (illokuta akter) som förändrar världen och kan lyckas eller misslyckas.

40. Dialogspelsteori: Yttranden är drag i dialogspel. • (Klassisk) talaktsteori tar ej hänsyn till: • kontext; varje yttrande behandlas i isolering • att dialoger har flera deltagare • dialogstruktur och dess relation till deltagarnas mål och medel

41. Spelmetaforen fokuserar på att • dialoger har flera deltagare • varje deltagare har en roll i spelet som påverkar dess handlingar • dialog är (ofta) en målinriktad aktivitet • dialog är en (mer eller mindre) regelstyrd aktvivitet • dessa regler ger upphov till systematiska sekvenser (spel) av talhandlingar ( drag)

42. Språklig aktivitet är bunden till ickespråkliga aktiviteter (”livsformer”, Wittgenstein) • en handling kan ha olika funktion i olika sammanhang; • yttrandet av en sats kan utgöra olika drag (ha olika funktion) beroende på • vilket spel man befinner sig i • vilken roll man har • spelets nuvarande tillstånd

43. Dessa faktorer bestämmer också vilka drag som är tillåtna i olika sammanhang. Jfr sporter: • i fotboll är det inte tillåtet att ta bollen med händerna, • men det är det i handboll - spelet bestämmer vad man får göra. • Dock: om man är målvakt i fotboll (en roll) får man ta bollen med händerna • i vissa stadier i en fotbollsmatch får vem som helst ta bollen med händerna (om det är avblåst). • att sparka bollen i riktning mot moståndarens mål kan tolkas som ett skott eller som en passning framåt, beroende (bla) på hur övriga spelare är positionerade

44. spelmetaforen fokuserar inte på konflikt, även om viss dialog innehåller konflikter (t ex prutning, förhandling) • ``drag'' för tanken till schack, men kanske fotboll är en bättre metafor (alternativ: Clarks ”ensemble’”)

45. ”Dialogspel” används här som ett samlingsnamn för en mängd disparata forskningsintningar inom olika vetenskaper • sociologi • filosofi • lingvistik • etnologi • Ej ett unifierat forskningsparadigm • Annat namn: Diskursanalys (dock mkt flertydigt) • Annat möjligt namn: dialoggrammatik (täcker dock inte in hela fältet)

46. Historik • Wittgenstein (1958) • Bellack (1966) • Sinclair & Coulthard (1975) • Moore, Mann & Levin (1977) • Levinson (1979) • Lyttkens (1981) • Carlson (1983) • senare utveckling: dialogspel + planbaserad talaktsteori -> dialogagenter

47. Wittgenstein • ``Filosofiska Undersökningar'' (1958) • ``det finns oräkneligt många språkspel!'' • Exempel på primitivt språkspel; • roller: byggmästare B, hjälpreda H • en enkel regel: om B säger namnet på en byggsten S så måste H ge S till B. (liknande: läkare & sköterska vid operation) • Exempel: ge order och lyda dem • Roller: ordergivare G, ordertagare T • Mål: T utför handling H • Regler: om G ger T order att utföra H, så är T skyldig att utföra H

48. fler exempel... • beskriva/identifiera objekt • Roller: beskrivare, åhörare • påstå något och acceptera/avvisa det • Roller: ``påståare'', bedömare • konstruera objekt utifrån beskrivning • Roller: beskrivare, konstruktör • rapportera om en händelse • Roller: rapportör, publik • gissa gåtor • Roller: frågeställare, gissare • ge information om tågtider • Roller: kund, informerare • ställa en fråga och besvara den • Roller: frågeställare, besvarare

49. Bellack (1966): studier av interaktion i klassrum • Sociolog; utgår från Wittgenstein • Använder termerna spel, delspel, cykel, drag; dock på ett något avvikande sätt jämfört med senare teorier • drag: • soliciting (fråga, order, begäran...) • responding (svar på soliciting) • focusing • reacting • ”cykel”: börjar med soliciting move, fortsätter till nästa soliciting move. (vad andra kallat spel)

50. A: Vad heter huvudstaden i Norge B: Oslo A: Vad heter huvudstaden i sverige? Cykel 1: fråga (soliciting) svar (responding) Cykel 2 fråga Exempel