Barnet föds med förväntan att andra ska ta hand om dess reaktioner Kan inte alls reglera sina states Andra måste hålla d

1. Barnet föds med förväntan att andra ska ta hand om dess reaktioner • Kan inte alls reglera sina states • Andra måste hålla dessa org i jämvikt • Därför har b:s skrik stark effekt på föräldrarna • Skriket känns inuti/ som eget • B behöver någon som intonad för att reglera • Affektreglering hänger samman med anknytning • Tidig reglering handlar om spegling/maternal sensitivity • Senare uppl. utvecklar svarsmönster, lägger till o utökar repertoaren. Men mönstren tenderar att förbli de samma

2. Vår sociala hjärna • Formas:0-2 år: när barnets känslor regleras • Känslor måste organiseras/sker i samspel • Systemen utvecklas snabbt under de två första åren och formar basen för förmåga att handskas med känslor under livet • Utv beroende av de soc erfarenheterna

3. Utveckling av den sociala hjärnan: EQOrbitofrontalloben har nyckelroll • Kontroler för höger hjärnhalva • Eftertänksam reaktion på känslor:hålla tillbaka impulser: viljestyrka, självkontroll, empatiförmåga • Utvecklas bara i relation till en annan. • Erfarenhetsberoende:utv. efter födelsen, mognar först i småbarnsåldern • Max.synapstäthet vid 10 månader:vid den tid då anknytningssystemet etableras. • Handlar om det att bli människa

4. Affektreglering: • De tidigaste känslorna handlar om att dra andra till sig o att undvika andra • Frontalloberna har central roll • Vänster aktiverar närmande: glädje, intresse engagemang • Höger aktiverar tillbakadragande: rädsla oro • Individuella olikheter:sensitiva har hög högersidig aktivering , hög bas nivå av kortisol i viloläge

5. Det affektiva systemetkommunikationsled mellan omgivning o biologi • Fullt utvecklat vid födelsen • Kroppslig reaktion/triggas av yttre el inre s. • Drabbar snabbt och kortvarigt • Tvingar fram en kroppslig reaktion • Beteende som finns mest i ansiktet • Kan inte välja att ha affektiva reaktioner • Kan välja att inte visa affektiva reaktioner

6. Det affektiva systemet • Lärt att dölja affekter: undvikande akn. • Lärt att förstärka affekter: ambivalent ank. • Affekter smittar • Affekter väcks lättast av barn före språket • A.har stor betydelse för att väcka minnet, gör saker medvetna för oss så vi minns. • Minnen lagras efter den affekt som dominerar

7. Det affektiva systemet • Affekter är lokaliserade i högra delen av den gamla hjärnan: Amygdala • Formas 3 m. före födelsen/ mognar 24 m. • Samma tid som anknytningssystemet • Utvecklas till följd av samspel • På kortikal nivå : frontalloberna

8. Affektutveckling • Under 6 första månaderna signalerar barn när de är affektivt aktiverade. Kan inte hämma dem för någon annans skull. Kan inte äta upp gröten för mammas skull • Under andra halvåret kan barnet skilja mellan mål o medel vilket kräver att det kan hämma sina reaktioner o styras av inre repr. • genom förväntningar kan det föregripa det som ska ske o etablera gemensam uppmärksamhet. Kan uppfatta signaler hos andra o anpassa sitt beteende

9. Arbetsmodeller/ Internalisering av föräldranaviktig källa för att utveckla förmåga till självregleringkan då internalisera fö:s strategier för att lugna sig

10. Självutveckling- affektreglering • Tillit till föräldern: som svarar på dess signaler • Tillit till sig själv i samspel med föräldern • Upplevelse av glädjefullt samspel och ömsesidighet • Tillit till sig själv • Barnet kan göra sin egen affektreglering, har en inre arbetsmodell som är stabil, fungerar under stress • Kan då behålla sin inre organisation

11. Efter 6 månader kan B hålla tillbaka impulser vilket --Utgör basen för vår viljestyrka o självkontroll-Utvecklas i samspel o intersubjektivt relaterande. -Barnet lär att härbärgera känslor dela uppmärksamhet, förstå andras intentioner.-Lär att andra har ett inre o att man kan umgås från själ till själ.-Detta är som starkast vid 10 månaders ålder-Synapstätheten i orbitfrontalloben är som störst-anknytningssystemet håller på att konsolideras

12. Stress för bebisar handlar om överlevnad • Basala system finns för att hantera stress HPA axeln • B. ar låga kortisol nivåer i början när fö. Håller jämvikt genom att mata vagga o mata • Deras omogna nervsystem instabila o kan snabbt kastas in i höga nivåer om ingen finn • Om ingen svarar på barnets oro skapas känsla av hjälplöshet, skadligt om det är pågående över tid • Stress genereras av det som är oförutsägbart okontrollerbart

13. Stresssårbarhet börjar redan i fosterstadiet • Stress reaktiva delar av hjärnan-de mest sårbara • Stress responsen börjar i fosterstadiet • Påverkas av stress hos modern • Påverkar b:s hjärna Hippocampus o hypotalamus • Modern överför alltså sin översensitiva s reaktion • annan s påverkan: alkohol,rökning, svår förlossn.

14. stress • Känsliga barn är stress känsliga • Har hög bas nivå av kortisol • Behöver extra sensitivt bemötande • Dessa utv ok hos sensitiva föräldrar • Samband emotionell otrygghet o kortisol dyfunktion • Det viktigaste är inte arten av stress utan tillgång till andra som kan reglera

15. stress • Hur b reagerar på stress handlar om kvaliteten i ank. o ej om temperament • Tryggt anknutna barn producerar inte höga nivåer av kortisol även när de var upprörda • Nyckel element i otrygg anknytning är brist på tillit till andras känslomässiga tillgänglighet

16. stress • Pågående stress är skadligt för B:s hjärna • Kan påverka de prefrontala delarna vilka ansvarar för att uppfatta signaler o anpassa beteende • Reducerar antalet kortisol receptorer i hippocampus, vilket minskar senare förmåga att klara stress. • Tryggt ank. b. Utv många receptorer i hippocampus, ökar förmåga till stress coping

17. stress • Robust stress respons är som gott immunförsvar • Stress responsen blir underminerad av tidig separation osäkerhet avsaknad av tidig kontakt o reglering. • HPA axeln kan bli programmerad av vara hypo eller hyperreaktiv pga av tidiga erfarenheter • Hög kortisol kan ha permanenta effekter • Effekten beror på intensitet, ålder, el hur kroniskt eller intermittent