1 / 28

Grannsamverkan

Grannsamverkan . Grannsamverkan är. Ett socialt nätverk för att minska brottsligheten och öka de boendes engagemang för trivsel och trygghet. Ett sätt att förändra attityder hos människor, ta ställning för brottsoffer och bry sig om varandra.

pilis
Download Presentation

Grannsamverkan

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. Grannsamverkan

  2. Grannsamverkan är... Ett socialt nätverk för att minska brottsligheten och öka de boendes engagemang för trivsel och trygghet. Ett sätt att förändra attityder hos människor, ta ställning för brottsoffer och bry sig om varandra. Ett sätt att få mer kunskap minska risken för inbrotts-, vatten- och brandskador.

  3. Grannsamverkan - Historik • Startade i Seattle, USA på 1970-talet där polisen inte kunde komma till rätta med en inbrottsvåg på traditionellt sätt. • Linköping var först i Sverige 1985 och finns spritt över hela landet. • Boende samarbetar, stödjer och hjälper varandra. • Grannsamverkan finns i en stor del av världen… ”Neighbourhood Watch”. Målet är att minska brottsligheten och öka tryggheten för de boende

  4. ”Grannsamverkan Minskar bostadsinbrotten med upp till 26 %” Rapporten finns att köpa eller gratis ladda ner på www.bra.se Brå: Rapport 2008 Grannsamverkans effekt på brottsligheten

  5. Göra det mer riskabelt att begå brott Social kontroll och synligare bostad Försvåra genomförande av brott Mekaniskt skydd och larm Minska lönsamheten av brott Stöldmärk värdesaker Syfte med Grannsamverkan

  6. Social kontroll –uppmärksamhet • Se om varandras hus eller lägenhet • - promenera i området, rasta hunden. • Vara ”nyfiken” och agera på onormala ljud i trapphus. • Notera sådant som ser konstigt ut och inte ser ut att passa in i det normala. • Informera grannar – vid bortavaro och fylla i ”Grannlappen”.

  7. Kunskap ger makt - även mot kriminella

  8. Säkerhetspyramiden

  9. Helhetsperspektiv ?

  10. Rutinaktivitetsteorin Gärningsman Offer/ Tillfälle objekt Faktorer som krävs för brott ska ske

  11. Ingångsväg Villainbrott % Lägenhetsinbrott % Fönster bostadsplan 48 38 Källarfönster 24 - Fönster i/vid altandörr 9 18 Fönster i/vid entrédörr 4 - Fönsterrelaterade - totalt 85 56 Altandörr 8 18 Entrédörr 2 16 Övrigt 5 10 Totalt 439 323 Ingångsvägar vid bostadsinbrott

  12. Vad avhåller? Mycket människor 79 Vetskap om hund 78 Vetskap om larm 72 Säkerhetsdörr 66 Antal lås på dörren 58 Skylt om grannsamverkan 53 Fönsterlås 45 Vad vet vi om bostadsinbrott. Inspektör Kent Pira/Intervjuer med 20 gärningspersoner

  13. Organisation Kommunikationsvägar Administratör – polis, kommun, lokala BRÅ med flera. Huvudkontakt ombud Kontaktombud Boende

  14. Administratörens uppgifter • Utbilda i konceptet Grannsamverkan. • Hålla förteckning över huvud- och kontaktombud. • Informera huvudkontaktombud kontinuerligt samt direkt vid ökande brottslighet. • Hålla lager med skyltar och trycksaker – lämna ut till huvudkontaktombuden efter genomgången utbildning

  15. Vad ska huvudkontakt- ombudet göra? • Delta i Grannsamverkansutbildningen och fördjupningskvällar (lås och larm, skadeförebyggande). • Engagera kontaktombud för delområden (10-12 hushåll). • Hålla kontinuerlig kontakt med Administratören. • Ansvarar för att sprida information från Administratören kontaktombuden, när sådan finns. • Upprätta namnlistor på kontaktombuden som • lämnas till Administratören.

  16. Vad ska huvudkontakt- ombudet göra? • Inbjuda sina kontaktombud till Grannsamverkansträffar. • Föra förteckning över kontaktombud och vid ändringar informera Administratören. • Tillsammans med kontaktombud bestämma om Grannsamverkansskyltars placering – (kontrollera om tillstånd behövs). • Hämta skyltar, dekaler och andra trycksaker från Administratören – till sitt eget område.

  17. Vad ska kontakt- ombudet göra? • Delta i Grannsamverkansutbildningen och fördjupningskvällar. • Informera och engagera grannar med hjälp av handledarpärmen. • Informera grannar och huvudkontaktombud när ny information finns. • Engagera nyinflyttade grannar i Grannsamverkan.

  18. Vad ska kontakt- ombudet göra? • Fördela trycksaker, dekaler, blanketter för Grannlappen och dela ut Inventarieförteckning och iakttagelser i samband med brott. • Sätta upp Grannsamverkansskyltar på överenskomna platser, omgående byta trasiga, klottrade och gamla Grannsamverkansskyltar. • Ge grannarna tips om brottsförebyggande åtgärder.

  19. Vad ska de boende göra? • Var vaksam och tipsa polis och kontaktombud vid onormala händelser. • Meddela granne och/eller kontaktombud när man reser bort. • Hjälpa grannar vid deras semester. • Gärna upprätta egen inventarieförteckning och märka stöldbegärliga föremål.

  20. Minimikrav för Grannsamverkan • Vara allmänt vaksam och kontakta polisen om du ser något som "är fel". Vid lämplig tidpunkt också informera kontaktombudet. • Meddela dina grannar och/eller kontaktombudet om du reser bort – fyll i grannlappen. • Förvara värdehandlingar och värdesaker på ett betryggande sätt.

  21. Men...Vi rekommenderar även • Gör inventarieförteckning och/eller fotografera/videofilma bostaden. • Märker stöldbegärlig egendom på lämpligt sätt. ….för din egen skull...

  22. Skyltar och dekaler Skyltar: Lämnas ut av administratören till huvudkontaktombud då Grannsamverkan kommit igång. Dekaler: Lämnas ut av administratören till huvudkontaktombud. Fördelas till de medverkande via kontaktombuden, när namnlistan för boendegruppen upprättats och inlämnats.

  23. Vad kan du själv göra? • Du kan ingripa mot brott på många sätt utan att agera handgripligen. Du avgör själv hur och när du ska ingripa. • Du har ingen skyldighet att ingripa. • Beakta alltid den risk du själv utsätter dig för.

  24. Vad får du göra? • Alla har rätt att gripa en person som begår brott: • där fängelse ingår i straffskalan, till exempel, inbrott i bostad och bilstöld • ….och med våld som är försvarbart hålla denne kvar till polis kommer, • - nödvärnsrätt

  25. Mekaniskt inbrottsskydd Exempel Inte grannsamverkan men är bra att kunna informera om

  26. Bostadslarm • Larm är komplement till andra förebyggande åtgärder. • Lokallarm är avsedda att påkalla grannars och förbipasserandes uppmärksamhet. • Uppringande larm (larmcentral eller telefon) Certifierade produkter – kontrollera med Stöldskyddsföreningen!

  27. Köpa säkerhetsprodukter av ”dörrknackare”? Nej, köp aldrig av dörrförsäljare, du vet inte om denne har brottsliga avsikter. Ta kontakt själv! Stöldskyddsföreningen hjälper dig gärna med information om Certifierade Produkter Tel: 08-783 75 33E-post: info@stoldskyddsforeningen.se

  28. Bra användbara webbsidor www.samverkanmotbrott.se www.stoldskyddsforeningen.se www.brandskyddsforeningen.se www.bra.se www.polisen.se ..och ditt försäkringsbolags hemsida

More Related