1 / 42

En hälsoinriktad hälso- och sjukvård

En hälsoinriktad hälso- och sjukvård. Margareta Kristenson , Professor/Överläkare, Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Linköping Nationell Koordinator för det svenska Nätverket Hälsofrämjande Sjukhus och vårdorganisationer. Hälso - och sjukvårdens utmaning.

poppy
Download Presentation

En hälsoinriktad hälso- och sjukvård

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript


  1. En hälsoinriktad hälso- och sjukvård Margareta Kristenson, Professor/Överläkare, Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Linköping Nationell Koordinator för det svenska Nätverket Hälsofrämjande Sjukhus och vårdorganisationer

  2. Hälso- och sjukvårdens utmaning Ändrad demografi – fler äldre Ändrat sjukdomspanorama – fler långvarigt sjuka Allt större delen av vårdinsatser ”reparativa” Nya krav från brukarna Ny kunskap och teknik

  3. Hälso- och sjukvårdens utmaning Ändrad demografi – fler äldre Ändrat sjukdomspanorama – fler långvarigt sjuka Allt större delen av vårdinsatser ”reparativa” Nya krav från brukarna Ny kunskap och teknik med Strama ekonomiska ramar!

  4. Det internationella nätverketHealth Promoting Hospitals Startade utifrån ett samarbete mellan Europakontoret för WHO´s avdelningar för • Health Promotion och • Health Services Management

  5. Ta tillvara sjukhusens Kunskap Auktoritet Kontaktyta för att stärka folkhälsoinsatserna

  6. Genom en tydigare målorientering, mot hälsa och hälsovinst skapa en effektivare hälso- och sjukvård!

  7. OTTAWA-manifestet 8

  8. Att öppna sjukvårdens murar mot samhället!

  9. Patient perspektivet Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande naturlig del i all behandling Medarbetar perspektivet Bli modell för den goda arbetsplatsen Befolknings perspektivet Bidra med kunskap och aktivt delta

  10. Hälsa är… …..ett.. tillstånd av • fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte enbart • frånvaro av sjukdom

  11. Hälsobegreppet har två dimensioner

  12. Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande insatser - alkohol, fysisk aktivitet, matvanor och tobak (Socialstyrelsen) Befolkningsinriktad primärprevention Individinriktad primär prevention Sekundärprevention Behandling av manifest sjukdom Rehabilitering, omvårdnad

  13. Alcohol cessation int. Colorectal Resection Smoking cessation int. Hip/Knee Replacement Physical exercise int. Spine Surgery Postop complications (BMJ 1999) Postop complications (Lancet 2002) Postop recovery (Submitted ) Sjukdomsförebyggande insatser, genom att främja goda levnadsvanor hos patienter inför operation- har omedelbar effekt!

  14. Hälsofrämjande åtgärd,enl. socialstyrelsens Termbank - 2009 Åtgärd för att stärka eller bibehålla människors fysiska, psykiska och sociala välbefinnande. …stärka människors möjlighet till delaktighet och tilltro till egen förmåga.

  15. Hälsofrämjande resurser • Känsla av sammanhang Meningsfullhet, Hanterbarhet, Begriplighet • Tillit Trygghet-Hopp • Empowerment Kraft- Egenmakt

  16. Hälsofrämjande miljöer Naurkontakt, Växter, Vatten, Färg, Form, Ljus, Musik, Konst Social gemenskap, Husdjur Tystnad, Avskildhet Harmoni

  17. Depression ökar risk för återinsjuknande i hjärtinfarkt P=0.01 P<0.001 P<0.001 BDI=Beck Depression Inventory Lespérance F & al.Circulation 2002;105:1049

  18. Patient perspektivet Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande naturlig del i all behandling Medarbetar perspektivet Bli modell för den goda arbetsplatsen Befolknings perspektivet Bidra med kunskap och aktivt delta Managementperspektivet Genom en tydligare hälsoorientring skapa en effektivare HoS

  19. Managementperspektivet Använda hälsoorientering som en strategi för att skapa en effektivare hälso- och sjukvård Tydliga, explicita mål Resultatuppföljning som bas för verksamhetsutveckling

  20. Varför mäta resultat?

  21. Varför mäta resultat?

  22. EFFICACYFungerar under idealsituationen Kontrollerade kliniska försök.

  23. EFFICACYFungerar under idealsituationen Kontrollerade kliniska försök. EFFECTIVENESS Fungerar i rutinverksamheten EFFICIENCY Resultat i förhållande till ekonomisk insats.

  24. Vilka resultat mäter kvalitetsregistren?

  25. Det svenskaHFS-nätverket 201130 medlemsorganisationer, drygt 70 sjukhus/vård-organisationer = sjukhus, primärvårdsorg = landsting, privata vårdföretag Nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS)

  26. Att skapa en effektivare hälso- och sjukvård genom en tydligare målinriktning mot förbättrad hälsa för patienter, medarbetare och befolkning Nätverkets vision

  27. Stöd till utvecklingsarbete inom nätverkets medlemsorganisationer • Hälsofrämjande förhållningssätt • Att främja goda levnadsvanor • Hälsofrämjande vårdmiljö • Psykisk hälsa • Hälsofrämjande arbetsplats • Resultatmätning av PROM i rutinsjukvården • Befolkningsinsatser - skadeprevention • Indikatorer för en hälsofrämjade hälso- och sjukvård • Utveckling av avtal för att stödja en hälsoinriktad hälso- och sjukvård

  28. Hälsofrämjande förhållningssätt Webbaserat och självinstruerande utbildningsmaterial avseende Det Goda Mötet i vården framtaget, i samarbete med Landstinget i Östergötland. Piloter testade i Östergötland; öppen och sluten vård, uppskattat! Materialet färdigt för spridning 2011.

  29. Främja goda levnadsvanor • Alkoholprevention, Riskbruk på sjukhus • Tobaksprevention, Tobaksfri i samband med operation • Matvanor hos barn och unga, undernäring på sjukhus • Fysisk aktivitet på Recept (FaR) • Implementering av Socialstyrelsens riktlinjer

  30. Hälsofrämjande vårdmiljö • Nationell konferens 16-17 nov, Malmö! Därefter skapa broschyr/bok .

  31. PROM • Att använda mått på patientens självskattade bedömning av HoS resultat som grund för verksamhetsutveckling via validerade mått avseende bla hälsorelaterad livskvalitet tex SF -36 och EQ 5 D • Samarbete med Nationella Kvalitetsregister • Seminarier/workshops • Goda exempel på webbplatsen för fördjupad analys och spridning • PROMcenter www.promcenter.se Medel från SKL i samarbete med Sydöstra sjukvårdsregionen och Universiteten i Linköping och Jönköping – fokus Nationella Kvalitetsregister

  32. Hur används PROMS måtten idag? För att redovisa goda resultat av insatser För hälsoekonomiska analyser För att identifiera subgrupper som inte blir bra? Som bas för verksamhetsutveckling??

  33. Strokepatienter före och efter dagsjukvård

  34. Strokepatienter före och efter dagsjukvård

  35. Skaderegistrering- som grund för skadeprevention Kartläggning med syfte att identifiera goda exempel avseende skaderegistrering vid akutmottagning Skapa modell där registrering kopplas till en fungerande överföring till kommunerna för skadeförebyggande insatser. Samarbete med olika nationella aktörer inom området.

  36. Indikatorer • Patienter Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande • Befolkning Kunskapsförmedling och aktivt deltagande • Medarbetarna Den goda arbetsplatsen • Styrning/Ledning Hälsoorientering som strategi Årliga mätningar sedan 2004

  37. 20c. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande strategier/mål finns i verksamhetsplan på verksamhetsnivå. Nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS)

  38. 1. Preventiva program tillämpas angående tobak. Nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS)

  39. Kollegial granskning • Kollegial granskning – lärande granskningar – baserat på bl a resultat av indikatormätningarna. • Manual har utarbetats för pilotprojektet • Fyra sjukhus och två landsting har genomfört granskningar 2009-10 • Fyra sjukhus/primärvårdsorganisationer genomför granskningar 2011 Erfarenheter: ”Värd varje insatt krona!”

  40. Avtal/ersättningssystem • ”Skåneprojektet”, ersättningsmodell för insatser att stödja förändring av levnadsvanor (tobak, alkohol, fysisk aktivitet, mat), implementering av steg 2 (ersättning för rådgivning som lett till aktivitet) klar. • Kartläggning pågår av befintliga avtalstexter, och erfarenheter av dessa särskilt vad gäller sjukdomsförebyggande insatser avseende levnadsvanor. - Har parterna en gemensam målbild?

  41. Utvecklingsbehov.. • Dialog om HoS uppdrag, mål, och måluppfyllelse. • Vidareutveckling av kvalitetsindikatorer mot process och resultatmått • Resultatmätning för benchmarking, verksamhets-utveckling och lärande • Fortsatt integrering av H i HoS ordinarie uppdrag!

More Related