Talapparaten

1. Talapparaten • Andningsapparaten • Struphuvud • Artikulationsapparat=> organ, muskler, vävnad, brosk och funktion Talkommunikation A, HT 2000, Mechtild Tronnier, Talapparaten

2. Andningen • Primär funktion: - syreförsörjning av kroppsceller - gasutbyte, ta bort koldioxid • Tal är respirationens sekundärfunktion • det behövs vissa organer och muskler • organer: lungorna, hjärtat, mellangärdet • skelett: bröstkorgen (thorax) Talkommunikation A, HT 2000, Mechtild Tronnier, Talapparaten

3. Lungsystem (Pulmonariska sys.) • Trachea (luftrör) och lungorna • lungorna: två elastiska säckar • trachea har - en huvudförgrening (h/v): bronchus - vidare förgreningar: bronchioler som - sluter i alveolerna (lungblåsor) • lungornas struktur genom alveolerna är svampliknande, fuktig Talkommunikation A, HT 2000, Mechtild Tronnier, Talapparaten

4. Lungsystem (ff) • Pleura (lungsäck)- en till varje sida- suger sig till bröstkorg- vättskefylld- håller lungorna på plats och skyddar- gör andning i olika kroppsläge möjlig Talkommunikation A, HT 2000, Mechtild Tronnier, Talapparaten

5. Andningens muskler, viloläge • Inandning:- mellangärdet- externa intercostalesmuskler • Utandning:- interna intercostalesmuskler Talkommunikation A, HT 2000, Mechtild Tronnier, Talapparaten

6. sternocleidomastoid Lyfter bröstbenet lyfter första två revbenen lyfter första revbenet lyfter bröstben och revben ( Forcerad inandning Talkommunikation A, HT 2000, Mechtild Tronnier, Talapparaten

7. Struphuvud (Larynx) • Primär funktion:- skydda andningsapparaten från inträngande objekt (mat)- ventil som regulera luftflöjde • sekundär funktion:- huvudgenerator av ljud i tal- olika inställningar leder till olika fonationstyper, t.ex. viskandet Talkommunikation A, HT 2000, Mechtild Tronnier, Talapparaten

8. Thyroid/ Sköldbrosket Arytenoids/Kannbrosken Cricoid/Ringbrosket Epiglottis/Struplocket Skyddande funktion,fäste till stämläpparna och andra styrande muskler fäste till stämläpparna och andra styrande muskler muskelfäste skyddande, mat går rätta vägen Larynx anatomi Talkommunikation A, HT 2000, Mechtild Tronnier, Talapparaten

9. Stämläpparna med stämbanden Glottis/Röstspringa Tjäner justerad som ljudgenerator springa i struphuvud,status av stämläpparna Larynx anatomi (ff) Talkommunikation A, HT 2000, Mechtild Tronnier, Talapparaten

10. Larynxmuskler • Posterior cricoarytenoid (ringbr-kannbr.)- sära kannbrosken (glottal öppning, t.ex. vid inandning) • lateral cricoarytenoid- för ihop kannbrosken • transverse arytenoid (dto) • oblique arytenoid (dto) Talkommunikation A, HT 2000, Mechtild Tronnier, Talapparaten

11. Larynxmuskler (ff) • Cricothyroid (mell. ring och sköldbrosk)- struphuvuds spännmuskel- primärmuskel för längden av stämläpparna • Thyroarytenoid (mell. kann- och sköldbrosk)- vocalis muskel- dra ihop stämläpparna, förkortning Talkommunikation A, HT 2000, Mechtild Tronnier, Talapparaten

12. Artikulationsapparat • Ihåligheter/kaviteter- svalget/pharynx- munhålan/orala kaviteten- näshålan/nasala kaviteten • icke rörliga vs. rörliga artikulatorer Talkommunikation A, HT 2000, Mechtild Tronnier, Talapparaten

13. Icke rörliga artikulatorer • Tänderna (dens, dentes/dental) • tandvallen (alveoler/alveolar) • hårda gommen (palatum/palatal)==> ingen funktion, de bara finns! • Faryngala väggar? Talkommunikation A, HT 2000, Mechtild Tronnier, Talapparaten

14. Rörliga artikulatorer • Läpperna (labium/labial)- rundning, spridning, spetsande,- avstängande • tungan (lingua) • gomseglet (velum/velar)- stänger av näshålan från munhålan • käken- munhålans storlek med tungan Talkommunikation A, HT 2000, Mechtild Tronnier, Talapparaten

15. Rörliga artikulatorer (ff) • Tungan- tungspets (apex/apikal)- tungblad- tungrygg (dorsum/dorsal) * främre del: palato dorsum * bakre del: velo dorsum- tungrot Talkommunikation A, HT 2000, Mechtild Tronnier, Talapparaten

16. Rörliga artikulatorer (ff) • Velum, gomsegel, mjuka gommen:- avslutas med tungspenen (uvula/uvular)- stänger av näshålan från munhålan genom att pressas bakåt-uppåt- nasal/oral andning- nasala/orala ljud Talkommunikation A, HT 2000, Mechtild Tronnier, Talapparaten

17. Tungans muskler • Intrinsiska vs. extrinsiska muskler • intrinsiska muskler:- muskler inom tungkroppen- påverkar mest tungans form • extrinsiska muskler:- med ett fäste utanför tungkroppen- påverkar mest tungkroppens förflyttning Talkommunikation A, HT 2000, Mechtild Tronnier, Talapparaten

18. Intrinsiska tungmuskler • Vertikal muskel: plattar till tungan • transversal m.: drar ihop tungan och förlängrar den • övre longitudinal m.: kortar till tungan och böjer/rullar upp spetsen och sidorna • nedre longit. m.: kortar till tungan och drar ner spetsen Talkommunikation A, HT 2000, Mechtild Tronnier, Talapparaten

19. Extrinsiska tungmuskler • Genioglossus: från käken och hyoidben (tungben) till främre och bakre delar i tungskroppen- sträckar fram tungan- drar ner främre delen av tungan • styloglossus: bakom öron och blandas in i övre longitud. M. längs tungskropp- uppåt-bakåt rörelse, lyftar sidor Talkommunikation A, HT 2000, Mechtild Tronnier, Talapparaten

20. Extrinsiska tungmuskler (ff) • Hyoglossus: från tungbenen till bakre delen av tungan- bakåt-neråt rörelse • palatoglossus: velum längs sidorna in i tungan- lyftar tungan och/eller sänker velum Talkommunikation A, HT 2000, Mechtild Tronnier, Talapparaten

21. Velumsmuskler • Levator palatini: lyftar velum • palatoglossus: sänkar velum (inte säkert) • tensor palatini? Talkommunikation A, HT 2000, Mechtild Tronnier, Talapparaten

22. Läpparnas muskler • Orbicularis oris m: fästar i ringar läppar till över och underkäken- stängning av munnen- pressar läpparna mot tänderna • levator m.: från mungiparna till ben i övre delen av skallen- lyftar mungipan och övre läpp Talkommunikation A, HT 2000, Mechtild Tronnier, Talapparaten

23. Läpparnas muskler (ff) • Depressor m.: från underläpp till käken- mungipor och underläpp dras ner Talkommunikation A, HT 2000, Mechtild Tronnier, Talapparaten