Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ur ett kvinnoperspektiv.

1. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ur ett kvinnoperspektiv. 2012-04-25

2. Girls with Social and/or Attention impairments Svenny Kopp (2010)

3. Neuropsykiatri – vad är det? Gränslandet mellan somatik och psykiatri De svårigheter en människa har som har sin grund i hur hjärnan arbetar och fungerar. Stor variation finns beroende på vilka resurser en individ har för övrigt. Monica Nordlander

4. Diagnostik en balans mellan subjektiva bedömningar och objektivt material.

5. En ökande medvetenhet – mycket har hänt Det tog tid! Under de senaste 2 årtionden har ett växande andel forskningsartiklar tydligt visat att NPF inte huvudsakligen är manliga diagnoser En del studier från vuxen psykiatriska kliniker visar att fler kvinnor än män diagnosticeras (Almeida Montes et al.2007) ADHD hos flickor/kvinnor anses som ett stort och allmänt hälsoproblem (Staller & Faraone 2006) Monica Nordlander

6. Olika perspektiv kan resultera i olika diagnoser Monica Nordlander

7. Flera diagnoser kan förekomma Tourettessyndrom Läs och skrivsvårigheter AD/HD Autismspektrumsstörning Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar DAMP Aspergersyndrom Monica Nordlander

8. ADHD diagnos könsskillnaderRucklidge, J. Gender differences in attention-deficit/hyperactivity disorder;2010, 33 :357—373 • Flickor med ADHD fortsätter att underidentifieras genom bristfällig eller felaktig remittering • Mycket talar för att endast de mest funktionsnedsatta flickorna remitteras till klinik. • De flickor som utreds har större svårigheter än pojkarna ( Nydén, Hjelmquist, Gillberg 2000) • Detta försvårar ytterligare tolkningen av de forskningsresultat som framkommit Monica Nordlander

9. Vad innebär det att ha NPF? • Det innebär att ha ett lite annorlunda funktionssätt • Det gäller kognitivt, kontroll av känslor, energinivå och beteendet • Problem med att utföra det man egentligen vet man borde göra • Det innebär svårigheter inom många funktionsområden, vars betydelse varierar utifrån ålder och miljö Monica Nordlander

10. Allmänt om ADHD hos flickor. • Flickor får oftast diagnos senare än pojkar och oftare i tonåren • Pojken med ADHD är den vanliga ” ADHD-pojken” medan flickan är den ovanliga ”ADHD–flickan”(Gaub & Carlson 1997) • Forskning och kunskap om ADHD hos flickor ökar, men fortfarande är den mesta forskning baserad på pojkar • Kriterierna är uppgjorda efter pojkars ADHD symptom i åldern 7-11 år (det förs en diskussion om färre kriterier skall krävas för flickor eller kriterierna ändras) (Barkley & Biederman, Quinn & Nadeau 2002, Jenova & Ohan) • Omgivningen tenderar att bedöma flickor och pojkars psykiska symptom olika (Sharp 1999, Newcorn 2001, Hartung 2002, Brewis 2003, Jackson 2004,Gardner 2002, Bussing 2003) • Flickor med ADHD behandlas i mindre utsträckning med farmaka än pojkar med ADHD (Angold 2000, Miller 2004) • Flickor har lägre självkänsla än pojkar med ADHD (Rucklidge & Tannock 2001, Quinn & Wigal 2004) Monica Nordlander

11. Förekomst av ADHD Populationsstudier 1999-2005 på skolbarn ADHD hos flickor (Kopp, Pettersson, Hellgren, Rehnqvist, 2005 SBU-rapport) Förekomsten varierar mellan 2-5% hos flickor (1.5-10.3% , 6-18 år) Totalt 5-8% Könskvot varierar mellan 1.1:1 – 3.7:1(pojke:flicka) Jämn förekomst av ADHD i barndom och ungdomsår för flickor medan pojkar har den högsta förekomsten mellan 7-11 års ålder Monica Nordlander

12. Centrala begrepp - i flera sammanhang och miljöer över tid fast på olika sätt Aktivitet - myror i kroppen, springer omkring, på högvarv psykomotoriskt Impulsivitet - kan inte vänta på sin tur, avbryter andra, hamnar ofta i bråk, stör andra Uppmärksamhet - ouppmärksam, kan ej fokusera, svårt att lyssna, ingen uthållighet, lättdistraherad Mentalisering Theory of mind Central Coherens att kunna sammanföra delar till en helhet , associera, kategorisera, generalisera, Exekutiva funktioner - Svårigheter med planering, genomförande, organisation av erfarenheter, korttidsminne 2014-11-28 Monica Nordlander Monica Nordlander

13. Exekutiva funktioner Prioritering, aktivering Fokusering, skifta fokus, behålla fokus Reglering av vakenhet, orka hålla ut, processhastighet Arbetsminne Kontroll självreglering Strategibyte – när det inte blir som jag tänkt mig Exekutiva funktioner mäts bl.a. med psykologiska test. Ex WISC-IV, WAIS-III, D-KEFS Funktionsutredning. Monica Nordlander

14. Vanligt förekommande karaktärsdrag Ex. Temperamentsutbrott Stresskänslighet Organisationssvårigheter, planering, övergångar Snabba och kraftiga förändringar i sinnesstämningen Ojämn begåvningsprofil Svårt med flexibilitet och anpassningsförmåga Monica Nordlander

15. Vanligt förekommande problematik Ex. Ofrivilligt utanförskap Motoriska svårigheter, perceptionsstörningar Dyslexi /Dyskalkuli Minnesstörningar Ångest Depression Missbruk Kriminalitet Psykisk ohälsa Monica Nordlander

16. Symtom under skolåldern • Pratar mycket • Är glömsk • Argumenterar • Oorganiserad • Läxproblem • Dagdrömmer • ”Svårstartad” • Utanför i klassen • Svårväckt • Huvudvärk • Hänger inte med i skolan • Ofta snabba och häftiga aggressionsutbrott • Rastlös • Fritidsproblem • Hamnar ofta i konflikter • Svårt att arbeta självständigt • Skolk • Riskbeteenden • Motivationsbrist • Drar sig undan Monica Nordlander

17. Diagnostik och det svåra med flickor. • DSM IV-TR kriterierna • Symtomdebut före 3års (Autism) och 7 års ålder( ADHD) – svårt upptäcka flickorna • Problem i minst två miljöer ex skolan och hemmet • Kriterierna satta efter pojkar 6 –11 år (ADHD). • Bättre yt-fungerande • Fungerar oftast optimalt i en till en situation ( psykologtestning) Monica Nordlander

18. Hyperaktivitet hos flickor med ADHDFlickprojektet 1999-2001 • Rastlös och rör sig mycket, men lämnar sällan sin plats i skolan • Pillande, skrivande, kladdande, tuggande • ”Hyperpratar” • Hyperreagerar • Hypersocial (vet vad alla gör, Facebook, bloggar) • Lämnar aktiviteter, låg uthållighet (matbordet) • Pedantiskt städande • ”Tanketrängsel” Monica Nordlander

19. NPF-symptom varierar med åldern Vanliga svårigheter hos flickor med NPF under späd- och småbarnsåren • *sömnproblem • *skrikighet • glupsk • inte nöjd • måste bäras extra mycket • överaktiv • lyssnar inte • *”ilskeutbrott” • ”svår att handskas med ” • konflikter med andra barn • känslig för kläder som sitter åt *Regulatoriska problem Monica Nordlander

20. NPF associerade symptom i tonåren • Energilöshet- får inget gjort • Misslyckas med att göra självständigt skolarbete • Skolkar • Icke godkända betyg • Svårt med motivation, krav och ansvar • Sömnsvårigheter • Kamratkonflikter eller få kamrater • Konflikter hemma • Häftiga oförutsedda/ kraftiga humörsutbrott • Bristande ADL • Tvångsmässigt kravundvikande Monica Nordlander

21. Risker för flickor med NPF • Skolmisslyckande (Hinshaw, Biederman) • Svårt i arbetslivet. • Egen föräldraroll • Mobbning (Kopp,Berg-Kelly& Gillberg, 2010) • Rökning (Biederman, Kopp, Berg-Kelly & Gillberg, 2010) • Annat missbruk speciellt i kombination med uppförandestörning • Tidig tonårsgraviditet (Barkley 1994) • Antisocial utveckling (Biederman et al. 2006) • Sexuella beteendeproblem tillsammans med uppförande-störning (Monuteaux, Faraone, Gross, Biederman 2007) • Ätstörning, depression och bipolär sjukdom • Att inte får rätt hjälp. Trots upprepade vårdkontakter. Monica Nordlander

22. Andra psykiska problem vid NPF • Högst förekomst bland kliniska fall- Dyslexi • - Trotssyndrom hos barn- Beteendestörning, tidig kriminalitet- Depression- Bipolär sjukdom- Ångeststörning- Tics- Annan NPF diagnos 30% av flickorna i projektet m ADHD har autistiska drag ( Kopp 2010) Monica Nordlander

23. Differentialdiagnostik – Vad kan det annars vara? Normala barn – ”omogna i sin utveckling” Stressade barn och vuxna Omvårdnadssvikt för barn, sociala problem, svåra livshändelser Anknytningsproblem hos barn PTSD Depression Bipolär sjukdom Somatisk sjukdom Autism, Asperger, Tourettes Monica Nordlander

24. Vad vet vi om skillnader mellan flickor med ADHD och flickor utan ADHD • Skolprestationer(Biederman 1999, Hinshaw 2002) • Kamratproblem(Berry 1985, Hinshaw 2002, Blachman 2002, Mikami 2003) • Självkänsla och svårigheter att tygla sitt beteende (Blachman2002,Thurber 2002) • Oftare utsatta för auktoritär föräldrauppfostran (Hinshaw 2002) • Mer språkliga svårigheter (Hinshaw 2002) • ADL-Mässigt mer omogen. (NPF) Monica Nordlander

25. Diagnostiska svårigheter – många förklaringsmodeller. • Förskoleflickor med extrem hyperaktivitet • Utagerande tonårsflickor • Traumatiserade flickor Svår ålder att utreda flickor med ADHD 14-16 år Monica Nordlander

26. Se bortom pålagringarna – vad är grogrunden till svårigheterna som uppstår i vardagen? Sömnstörningar Rädslor, ångest Kontaktsvårigheter Kriminalitet tvångsmässighet Ilska Utanförskap Svårbehandlad Missbruk Sysslolöshet Aktivitetsnivå Mentalisering Exekutiva funktioner Begränsningar i fantasi Central coherens Uppmärksamhetsstörning Tidiga och bestående tecken AD/HD, ASD, Tourettes Monica Nordlander

27. Utvecklings- och beteende skillnader mellan flickor och pojkarsom skulle kunna ha en inverkan på upptäckten av ADHD symtom hos flickor • Flickor utvecklas tidigare än pojkar både socialt, språkligt (18 mån.) och finmotoriskt • Pubertetsutvecklingen är i genomsnitt 18 månader tidigare hos flickor än pojkar • Pojkar får högre poäng (större problem) på skattningsskalor på de flesta områden som mäter problem (Kadesjö 2004, Korkman 2004) • Pojkar och flickor har olika lekstil (Macoby& Jacklin 1974, Macoby 1998) • Pojkar är mer dominerande och mer aggressiva både språkligt och fysiskt (Björkvist et al 1992) Monica Nordlander

28. Omgivningens bedömning av ADHD- symptom hos flickor och pojkar • Lärare bedömde att flickor hade mindre ADHD svårigheter än pojkar (Sharp 1999, Newcorn 2001, Hartung 2002, Brewis 2003) • Lärare tolkade oftare pojkars trotsiga beteende som ADHD och flickors ADHD symptom som trotsbeteende (Jackson 2004) • Lika symptom hos pojkar och flickor bedömdes olika av barnläkare (Gardner 2002) • Föräldrar såg lika stora svårigheter men utredde sonen 5 ggr oftare än dottern (Bussing 2003a) • Mödrar hade olika förklaringar på orsak till döttrar och söners ADHD symptom (Bussing 2003b) • Lärare upplevde större svårigheter att handskas med pojkar än med flickor med samma ADHD symptom ( Maniadaki 2006) Monica Nordlander

29. Flickor med ASD Mer allmänna psykiska besvär än pojkar- Ångeststörning, ätstörning, depressivitet Upptäcks senare, bättre ytfungerande Har något större social kompetens än pojkar Särintressen kan handla om husdjur, hästar men inte lika uttalade särintressen som vissa pojkar med Asperger Skaffar sig ”hjälpjag” bland kamrater Har ofta haft AD/HD-liknande problem tidigare Vanligt att man får ompröva AD/HD-diagnos från barndomen när flickorna blir äldre för att istället sätta Aspergerdiagnos 2014-11-28 Monica Nordlander

30. Att leva med en tonårig flicka med ADHD Ständig vara i tjänst dygnet runt, leva på gränsen av sin förmåga • Behövde väcka flickan, se till att hon kom ur sängen • Se till att hon tog sin medicin • Hjälpa henne ur svåra situationer • Ringde mödrarna många ggr per dag • Måste släppa allt för händer för att se till så att hon inte gick igång • Svårt att resa iväg för mödrarna för att flickan inte trygg med ngn annan Monica Nordlander

31. Att leva med en tonårig flicka med ADHD forts. • Föräldrarna kunde inte lita på att flickan gjorde bra val kände sig trygg med ngn annan • Flickans välmående kunde växla på sekunden • Mödrarna kämpade med att försöka leva ett ” normalt familjeliv” • Inte ovanligt med fysisk ”misshandel” och grova förolämpningar gentemot modern • Flera mödrar hade utvecklat stressrelaterade sjukdomar eller kroniska smärtsyndrom • Mödrarna hade kämpat för att komma till utredning (tagit flera år) • Småbarnstiden tar aldrig slut. Monica Nordlander

32. Tonårsflickor med ADHD och socialt samspel • Svårt modifiera sitt sociala beteende till skiftande sociala behov • Långsamma att uppfatta sociala koder vilket ökar risken för missförstånd • Missbedömer situationen p.g.a impulsivt, snabbt (felaktigt) beteende, som då är grundat på för lite information • Mer lättstressade vilket leder till sämre omdöme/val Monica Nordlander

33. Tonårsflickan med ADHD har svårare att leva upp till det förväntade kvinnliga beteendet Hennes impulsivitet, högljuddhet och snabba humörsvängningar gör att omgivningen lättare dömer ut henne Monica Nordlander

34. ADHD och östrogen • Många kvinnor med ADHD bekräftar att de mår som bäst under tiden de var gravida (Quinn & Nadeau, 2002) • ADHD symptom rapporteras försämras under menopausen (Quinn 2005) Monica Nordlander

35. Utmaningar att vara medveten om. Annorlunda socialiseringsmönster och annorlunda specialintressen, kvinnor som utreder kvinnor? Monica Nordlander

36. Socialinteraktion kräver mycket energi. • Underförstådda meningar, dolda agendor. • Vad används rasten till? • Intrycksvila. ” Jag har inga sociala muskler. Därför blir jag fort trött tillsammans med andra” Gunilla Brattberg Monica Nordlander

37. Sammanfattningsvis om flickor med NPF • För få flickor remitteras och utreds • Beakta funktionsnedsättningen vid bedömning • Utred brett! Ångest, depression, ätstörning och autistiska drag • Använd könsnormerade skattningsskalor • Öka/inför ett Genusmedvetande/tänkande • Fråga om övergrepp • Studier bör sträva mot jämn könsfördelning Monica Nordlander

38. Hur kan vi hjälpa flickor med NPF • Lyssna på vad föräldrarna säger. • Ju äldre flickan är desto längre tid har hon misslyckats, och har sämre självförtroende • Utred oftare och tidigare och helst före 14 års ålder • Uppmärksamma varningsklockor! • Flickor som skolkar, inte lämnar in arbeten i tid, inte deltar i • gymnastik, röker, har problem med kamrater, är påtagligt trötta efter skoldagen, använder ofta standardsvar. • Flickor som har svårt med förändringar – bästisen flyttar, stadieövergång, vikarie i skolan. • Ställ frågan VARFÖR hon beter sig som hon gör. Monica Nordlander

39. Starka sidor • Begåvning • Minnet • Ungdomlighet • Ärlighet • Spontanitet • Kreativitet • Idérikedom • Nyfikenhet • Observant • Associationsrik • Innovatör • Noggrannhet • Mm. Monica Nordlander

40. Vänta inte för länge!Se svårigheterna i tid!Sluta prata om barn med NPF. Prata istället om flickor med NPF och pojkar med NPF (Kopp) Monica Nordlander

41. Kvinnor som hjälper oss att förstå:Gunilla GerlandGunnel NorröGunilla BrattbergTemple GrandinHanna Danmo KällmanLotta Abrahamssonmfl.Alla andra som generöst delar med sig av sitt omvärldsbild Monica Nordlander