Pediatriska hjärntumörer

1. Pediatriskahjärntumörer Bakre skallgropen Magnus Lidén Röntgenläkare

2. Disposition • Anatomi • Epidemiologi • Symtom • Avbildning • De vanligaste tumörerna (och några ovanliga)

3. Denna föreläsning • Tumörer i fjärde ventrikeln • Tumörer i lillhjärnshemisfärer / vermis • Tumörer i hjärnstam • Inte extraaxiella tumörer t.ex. ponsvinklar

4. Bakre skallgropen

5. Bakre skallgropen

6. Bakre skallgropen Tentoriet Tentoriet

7. Bakre skallgropen Tentoriet Tentoriet Foramenmagnum

8. Bakre skallgropen

9. Bakre skallgropen

10. Bakre skallgropen

11. Bakre skallgropen

12. Bakre skallgropen Mesencephalon

13. Bakre skallgropen Akvedukten Mesencephalon

14. Bakre skallgropen Akvedukten Mesencephalon Vermis / lillhjärna

15. Bakre skallgropen Akvedukten Mesencephalon Vermis / lillhjärna Fjärdeventrikeln

16. Bakre skallgropen Akvedukten Mesencephalon Vermis / lillhjärna Fjärdeventrikeln Medullaoblongata

17. Bakre skallgropen Akvedukten Mesencephalon Vermis / lillhjärna Pons Fjärdeventrikeln Medullaoblongata

18. Bakre skallgropen

19. Bakre skallgropen Pons

20. Bakre skallgropen Pons Lillhjärnshemisfär

21. Bakre skallgropen Pons Lillhjärnshemisfär Vermis

22. Bakre skallgropen Pons Lillhjärnshemisfär Fjärdeventrikeln Vermis

24. Bakre skallgropen

25. REBUS

29. Paltkoma är ett norrländskt dialektalt uttryck som blev riksbekant genom tv-programmet Värsta språket. Ordet beskriver den dåsighet som drabbar den proppmätte efter en stadig måltid, eller som Norrländsk uppslagsbok definierar det: "det fullständigt utslocknade tillstånd av total kroppslig utmattning som inträder kort efter inmundigandet av ett stort antal (pite)paltar" [1]. Dåsigheten kommer av att kroppen efter intagande av föda uppreglerar det parasympatiska nervsysemet för att fokusera på matsmältningen. Andra dialektala ord för paltkoma är paltschwimen och grötsvimmen. Fenomenet är på engelska känt som post-lunch-dip eller food coma. PALTKOMA WIKIPEDIA

30. ”Det fullständigt utslocknande tillstånd av total kroppslig utmattning som inträder kort efter inmundigandet av ett stort antal pitepaltar”

31. ”Det fullständigt utslocknande tillstånd av total kroppslig utmattning som inträder kort efter inmundigandet av ett stort antal pitepaltar”

32. Epidemiologi • CNS-tumörer hos barn är den näst vanligaste (efter leukemier) maligniteten • Supra- och infratentoriella lika vanliga • Incidens 25-40 per miljon • I Sverige: 225-360 st. • IEskilstuna 2,5-4 st. per år

33. Symtom beror på • Ålder • Tumörens lokalisation

34. Ålder • Små barn: ökat huvudomfång, tillväxthämning, letargi. • Större barn: huvudvärk, ökat ICP, kramper.

35. Tumörens lokalisation • Kräkningar, illamående: 4:e ventrikeln • Kranialnervspåverkan: hjärnstam • Ataxi och balans: cerebellum

36. AREA POSTREMA

39. Avbildning • Ultraljud: småbarn • DT: joniserande strålning, om akut • MR: att föredra preoperativt

40. Avbildning av tumörer • Avviker jmf med normalt hjärnparenkym • Celltät tumör (malign): T2, diffusion, attenuering • Barriärskada / angiogenes: kontrastladdning • EXPANSIV!

43. Avbildning DT • Hög attenuering motsvarar hög celltäthet (malignitet) • Förkalkningar • Skelett

45. Avbildning MR • Hög T2 signal: låg cellularitet, liten kärna-cytoplasma ratio

46. Avbildning MR • Hög T2 signal: låg cellularitet, liten kärna-cytoplasma ratio • Låg T2 signal: hög cellularitet, hög kärna-cytoplasma ratio

47. Avbildning MR • Hög T2 signal: låg cellularitet, liten kärna-cytoplasma ratio • Låg T2 signal: hög cellularitet, hög kärna-cytoplasma ratio • Inskränkt diffusion: hög cellularitet, hög kärna-cytoplasma ratio

48. ADC DWI

49. T2

50. MR basic • T1 utan och med kontrast (MPRAGE) • T2 • FLAIR • Diffusion • Susceptibilitet ?