Tågfärd – Allmänt

1. Tågfärd – Allmänt

2. Tågfärd – Allmänt Flera av reglerna som stod i gamla säo har av olika anledningar slopats. Här presenteras några exempel… • möjligheten att anordna tilläggståg (SÄO § 38) är slopad i JTF. • möjligheten att tillåta tågfärd att passera felaktig infartssignal - mellansignal eller i de fall infartssignal saknas passera driftplatsgränsen med hjälp av signalvakt och flaggning (SÄO § 52.2-3) är slopad i JTF. • möjligheten att omleda tågfärd med samma tågnummer (SÄO § 80) slopas i JTF tågfärd system H. • möjligheten att ta linjeblockeringen ur bruk (SÄO § 71)är slopad i JTF.

3. Skönt att bli avbytt! ”Det går bra, inga problem” Nu tar jag över tåget, Du får gå hem och vila! Tågfärd – Allmänt I JTF finns bara två olika typer av uppehåll, ett som avspeglar trafikledningens behov - ”tekniskt uppehåll” samt ett som avspeglar järnvägsföretagets behov - ”uppehåll för trafikutbyte”.

4. Körplan för tågfärd i system H Förbereda tågfärd SÄO:s tidtabell ersätts i JTF av en ”körplan”

5. Körplan för tågfärd i system M Förbereda tågfärd

6. Förbereda tågfärd JTF anger att ett tågsätt ska vara iordningställt enligt järnvägsföretagets säkerhetsbestämmelser samt kontrolleras före start. Järnvägsföretaget ska utse en ”tågsättsklargörare” som ansvarar för kontrollen. Järnvägsföretaget kan utse föraren eller någon annan person att ha funktionen som ”tågsättsklargörare”. • Tågsättsklargöraren ska kontrollera att: • tågsättet är rätt sammansatt • draginrättningar och andra förbindelser är rätt kopplade • fordon och laster är kontrollerade • tågsättet har slutsignal • uppgifter om tågsättet har upprättats.

7. Körtillstånd Innan ett tåg får starta ska det ha ett körtillstånd från tågklareraren. Ett körtillstånd krävs också för att ett tåg ska få fortsätta från den punkt där tidigare körtillstånd upphört att gälla. Ett ”körtillstånd” är inte ett tillstånd att passera en signal i ”stopp”. Skillnaden mellan SÄO och JTF är främst att se som en termändring. SÄO beskriver ”tillstånd för tågrörelse” och skiljer där på stationer där tågklareraren ”ger signal körtillstånd” och stationer där tågklareraren ”inte ger signal körtillstånd”. SÄO:s ”tillstånd för tågrörelse” ersätts i JTF av termen ”körtillstånd” oavsett om tillståndet erhålls genom ”kör” i en huvudsignal eller genom att tågklareraren ger ett körtillstånd muntligt eller i vissa fall med handsignal.

8. Körtillstånd Körtillståndet ges normalt med signalbilden ”kör” i en huvudsignal. I vissa fall ges körtillståndet muntligt av tågklareraren. Ett körtillstånd gäller till nästa huvudsignal, dock längst till en stoppbock, S-tavla eller slutpunktsstopplykta som utgör tågfärdvägens slutpunkt. På en driftplats upphör det normalt även då tåget stannar. Tågklareraren kan dessutom återkalla körtillståndet muntligt. I system M förekommer även att tågklareraren ger körtillstånd med handsignal ”körtillstånd”. I system M upphör inte ett körtillstånd om tåget stannar vid en huvudsignal på en obevakad driftplats utan gäller till nästa huvudsignal på en bevakad driftplats.

9. Om tåget stannar på en plats med tavla ”fortsatt körtillstånd” och föregående huvudsignal visade ”kör” fortsätter körtillståndet att gälla. Tåget får då sättas igång utan att föraren har inhämtat ett nytt körtillstånd. Plats med fortsatt körtillstånd Om föregående huvudsignal inte visade ”kör” eller om tågklareraren muntligt har återtagit körtillståndet ska tåget ha ett nytt körtillstånd innan det får sättas igång.

10. Återkalla körtillstånd Om tågklareraren behöver återkalla ett lämnat körtillstånd ska han göra detta muntligt. Ett återkallat körtillstånd skall bekräftas av föraren som ansvarar för att tåget står kvar på platsen tills att tågklareraren lämnar nytt körtillstånd. Tågklareraren får inte återta signalbeskedet ”kör” i en huvudsignal eller upphäva en tågvägslåsning för ett tåg i rörelse som kan ha nåtts av signalens försignalering utan att först samråda med tågets förare. Om föraren då kan avgöra att tåget kan stanna före den aktuella huvudsignalen får tågklareraren återta ”kör” i huvudsignalen. Om en akut fara hotar får dock tågklareraren alltid återta ”kör” i en huvudsignal utan att först samråda med föraren. Tågvägslåsningen får inte upphävas förrän tågklareraren har förvissat sig om att tåget har stannat. Om ”kör” i en huvudsignal återtas framför ett stillastående tåg får tågvägslåsningen inte upphävas förrän tågklareraren har förvissat sig om att föraren har uppfattat att tåget inte längre har körtillstånd.

11. Påbörja tågfärd En tågfärd får påbörjas när den har fått körtillstånd. Om det inte finns någon huvudspårskiljande växel mellan tåget och den närmaste huvudsignalen, får tåget körtillstånd genom att den närmaste huvudsignalen visar ”kör”. Om föraren inte ser att huvudsignalen visar ”kör” eller om det finns en huvudspårskiljande växel mellan tåget och den närmaste huvudsignalen, ska föraren ha ett muntligt körtillstånd innan tåget får starta. På vissa bevakade driftplatser i system M (vilka ska anges i körplanen) ska föraren få körtillstånd genom att tågklareraren ger handsignal ”körtillstånd”.

12. Hastighet vid igångsättning Efter start får tåget framföras som säkrad rörelse med tågfärdens största tillåtna hastighet (sth) om det tidigare körtillståndet inte har upphört. • Om tåget är ett utgångståg eller om det tidigare körtillståndet har upphört ska tåget efter start på en driftplats framföras med hel siktfart tills föraren säkert kan se: • att den närmaste huvudsignalen visar ”kör” • att sträckan fram till huvudsignalen är hinderfri och saknar växlar eller att eventuella växlingsdvärgsignaler visar signalbilden ”lodrätt”. Undantag från ovanstående regel om hel siktfart får dock göras om något av följande villkor är uppfyllt: tåget har stått stilla i högst 5 minuter föraren har under hela uppehållet kunnat iaktta att nästa huvudsignal visar ”kör” Tåget får i detta fall framföras som säkrad rörelse. I system M får tåget framföras som säkrad rörelse med tågfärdens största tillåtna hastighet (sth) även i de fall tågfärden har fått körtillstånd genom att tågklareraren har gett handsignal ”körtillstånd”. Detta gäller även då ”körtillstånd” getts muntligt.

13. Särfall – Passage av huvudsignal som visar ”stopp” Anmälan: När ett tåg har stannat vid en signal som visar ”stopp” ska föraren anmäla detta till tågklareraren när tåget står stilla. Om orsaken till stoppsignalen är uppenbar för föraren får han avvakta med anmälan. Om tåget finns vid normal stopplats på en driftplats på avstånd från huvudsignalen som visar ”stopp” får anmälan ske där trots att tåget inte står vid signalen. Om det är en linjeplatssignal (system M) som visar ”stopp” ska föraren inte göra någon anmälan om att signalen visar ”stopp”.

14. Särfall – Passage av huvudsignal som visar ”stopp” Medgivande: För att kunna tillåta en tågfärd att passera huvudsignal i ”stopp” krävs medgivande från tågklareraren. Medgivandet får bara ges för en huvudsignal i taget. Medgivandet ska repeteras och dokumenteras på särskild blankett. För en obevakad driftplats (system M) kan tågklareraren, till skillnad från på en bevakad driftplats, lämna medgivande att passera flera huvudsignaler. Ett medgivande att passera en huvudsignal i ”stopp” innebär samtidigt att tåget får körtillstånd från den plats där tåget står och förbi huvudsignalen.

16. Särfall – Passage av huvudsignal som visar ”stopp” System H Vid passage av mellansignal och utfartsblocksignal i ”stopp” gäller följande i JTF. Medgivande 1 inhämtas vid mellansignalen Medgivande 2 inhämtas vid utfartsblocksignalen SÄO:s undantag och möjlighet för tågklareraren att i samma medgivande kunna medge tågfärd i system H att passera mellansignal och utfartsblocksignal eller infartssignal (om mellansignal saknas) och utfartsblocksignal i ”stopp” är slopat i JTF.

17. Särfall – Passage av huvudsignal som visar ”stopp” System H Vid passage av infartssignal (om mellansignal saknas) och utfartsblocksignal i ”stopp” gäller följande i JTF. Medgivande 2 Inhämtas framme vid utfartsblocksignalen Medgivande 1 inhämtas vid infartssignalen

18. Särfall – Passage av huvudsignal som visar ”stopp” System M Vid passage av mellansignal och ytterplacerad utfartssignal i ”stopp” på bevakad driftplats gäller följande i JTF. Medgivande 2 inhämtas vid den ytterplacerade utfartssignalen Medgivande 1 inhämtas vid mellansignalen SÄO:s undantag och möjlighet för tågklareraren att i samma medgivande kunna medge tågfärd i system M att passera mellansignal och ytterplacerad utfartssignal i ”stopp” är slopat i JTF.

19. Särfall – Passage av huvudsignal som visar ”stopp” System M För att få passera en eller flera huvudsignaler í ”stopp” på obevakad driftplats krävs ett medgivande från en tågklarerare. Medgivandet får gälla samtliga huvudsignaler som visar ”stopp”. Utan medgivande från tågklareraren får signalerna inte passeras. Föraren anmäler till tågklareraren för någon av bevakningsträckans gränsdriftplatser att infartssignalen visar ”stopp”. Obevakad driftplats Innan jag som tågklarerare för en av bevakningssträckans gränsdriftplatser får lämna medgivande att passera huvudsignal på obevakad driftplats i ”stopp” måste jag kontrollera om driftplatsen har blivit bevakad.

20. Ett medgivande… • ska repeteras och dokumenteras på särskild blankett • får bara ges för en huvudsignal i taget • ska innehålla signalens beteckning • ska innehålla beskedet ”växlarna ligger rätt” alternativt ”kontrollera växlarna” • ska innehålla de växellägen som tågklareraren eventuellt har angett • får på en driftplats kombineras med ett medgivande att passera enstaka eller samtliga växlingsdvärgsignaler och slutpunktsstopplyktor som visar ”stopp” och som finns före nästa huvudsignal • att passera en huvudsignal som visar ”stopp” innebär samtidigt att tåget får körtillstånd från den plats där tåget står och förbi signalen • krävs även för passage av huvudsignal som visar ”stopp” på obevakad driftplats • får på obevakad driftplats omfatta samtliga huvudsignaler som visar ”stopp”.

21. Särfall – Hjälpfordon behövs Föraren ska enligt JTF begära hjälpfordon även när tåget befinner sig på en driftplats. Denna förändring mot SÄO har införts för att förfarandet ska bli detsamma oavsett var tåget befinner sig. Om tåget befinner sig på en driftplats, ska hjälpfordonet framföras enligt de normala reglerna för växling och det hjälpbehövande tågsättet föras undan på driftplatsen som växlingsrörelse Om tåget finns på linjen gäller i oförändrade regler jämfört med SÄO. Vilket bl.a. innebär att föraren inte får ange tågets plats mera exakt än på vilken bevakningssträcka tåget finns.

22. Särfall – Hjälpfordon behövs Föraren ska vid begäran om hjälpfordon använda sig av och fylla i avsedd blankett och därefter kontakta tågklareraren. Sedan föraren begärt hjälpfordon hos tågklareraren, återkallar tågklareraren tågets körtillstånd. Föraren ska repetera och komplettera blanketten med uppgifterna om att körtillståndet är återkallat. Om orsaken till att tåget behöver hjälpfordon bortfaller ska föraren återta begäran om hjälpfordon hos tågklareraren. Tåget får inte fortsätta förrän det har fått ett nytt körtillstånd av tågklareraren.

23. U Särfall – Backa tåg I SÄO medges under vissa förutsättningar och begränsningar en förare vid tågfärd att backa utan tillstånd från tågklareraren om sträckan är mindre än 200 meter. Denna möjlighet är nu slopad, JTF ställer krav på att om ett tåg måste backa ska föraren alltid ha tillstånd från tågklareraren, utom vid kortare backning av motorvagnståg vid plattform.

24. S Särfall – Obevakad vänddriftplats Ankomst till obevakad vänddriftplats När tåget har kommit in till en obevakad vänddriftplats ska föraren lämna ankomstanmälan till den tågklarerare som anges i körplanen. Obevakad vänddriftplats

25. Särfall – Obevakad vänddriftplats Lämna obevakad vänddriftplats Innan tåget får lämna en obevakad vänddriftplats ska det ha ett muntligt körtillstånd från tågklareraren för nästa bevakade driftplats. Obevakad vänddriftplats