Ateljeristan på HallonEtt

1. Ateljeristanpå HallonEtt Estetikens försvarare

2. Bakgrund: Konstnär/illustratör - egenföretagare. Läst tvåårig konsthantverkslinje. Arbetat på reklambyrå. Är förskollärare. Har gått ateljeristautbildningen. HallonEtt – 9 avdelningar. Tre förskolor, två i Jönköping en i Huskvarna. Gemensamma möten. Uppdelade i Organisationsgrupp, Projektgrupp, Dokumentationsgrupp. Arbetar varje reflektionstid med pedagogisk dokumentation i en PP, som regelbundet följs upp vecka efter vecka.

3. Vi brukar säga hos oss: Alla har ett ansvar för de hundra språken. Men ateljeristan har ett särskilt ansvar. Det jag gör i exempelvis ateljén, är inget som ligger vid sidan av. Det är integrerat i arbetet på avdelningen. Fortbildande – Pedagogerna arbetar nära. Det jag gör fungerar som fortbildning. Efter att jag varit 3-4 veckor arbetar pedagogerna vidare. Tillsammans med förskolechef och pedagogista, tittar jag igenom pedagogernas arbete efter varje termin. Sitter sedan med arbetslagen en heldag och pratar om terminen som gått. Utvärderar, ger feedback och reflektioner.

4. ”Estetiken behöver inte bara vara vacker. Men estetiken berör.” Vea Vecchi, ateljerista säger: ”Vi måste vara överens om vad skönhet är. Den är inte det som är sött eller gulligt. Konstnärer kan också vara våldsamma, dramatiska i sina uttryck. Estetik kan också vara subversiv – gå emot.” ”Estetiken är en förbindelse mellan förnuftet och fantasin”

5. Wikipedia: ”Estetik(av grekiskans: aisthesis, förnimmelse, varseblivning), läran om förnimmandet, i synnerhet förnimmandet av det sköna, läran om det sinnliga, konstens filosofi.

6. Estetik Estetik är motsatsen till konformitet - att allting ser likadant ut.

7. Ateljeristarollen - Inte bara bildskapande. drama, scenografi, poesi, musik, dans, berättarkonst, arkitektur, bygg och konstruktion, textil, lera, ståltråd, gips och betong, papper och lim, fotografering - en mångfald av uttryck, intryck och sätt att kommunicera på och förstå andra, både människor och material – 100 språk.

8. HUR utformar vi rummen så att det uppstår mötesplatser? HUR arrangerar vi material och HUR dukar vi upp så att miljön blir oemotståndlig?

9. Konstnärer Musiker Poeter Scenografer Arkitekter Dansare Skådespelare Regissörer Författare Fotografer Reklamare Designers Detaljer Kontraster Det kända i ett nytt sammanhang Överdrifter Transformationer Det oväntade Stämningar

10. INTELLIGENT MATERIALVAL: ”…dvs. material som inte tvingar barnen i en viss riktning utan som ställer frågor och lockar fram hypoteser och en önskan att experimentera.” Paola Strozzi, ”att göra lärande synligt” sid. 67

11. En miljö som man arrangerat med omsorg, signalerar någonting. Det som är vackert framdukat, talar till mig som person. ”Välkommen.” Det är respekt. Både för material och användare.

12. Den pedagogiska betydelsen av Estetiska miljöer och ett arrangerat material

13. Betydelsen av Materialets placering Att presentera materialet på ett intressant sätt

14. ” Fantasins skapande aktivitet är direkt avhängig av rikedomen och mångfalden i människors tidigare erfarenheter, eftersom dessa erfarenheter utgör det material som fantasikonstruktionerna byggs av. Ju mer ett barn har sett, hört och upplevt, ju mer det vet och har tillägnat sig, ju större mängd verklighetsmoment det besitter i sin erfarenhet, desto betydelsefullare och produktivare blir dess fantasi vid i övrigt lika förutsättningar. Leif Strandberg ”Vygotskij i praktiken” sid 100

15. Ateljeristan/konstnären kan bidra med det estetiska. Det är ofta lustfyllt. Hoppfullt, roligt. Svårt att motstå. Det väcker nyfikenheten. Det kanske förvånar och får mig att vilja undersöka. Undersök och laborera! Testa många gånger. Gör det igen och på nya sätt! ”Lyssna, hörde du…? Det lät som… Men det var inte det, det var nåt annat?” ”Kolla, vad hände! På overheaden blir den helt annorlunda. Skruva på ratten och se vad som händer då…”