260 likes | 631 Views
Fordringsrätt I. En introduktion. Vad är en fordran?. Kravrätter Åtföljs av skyldigheter Borgenär (B) och gäldenär (G) Skilj från associationsrättsliga andelsrätter T.ex. aktier Härrör ur civilrättsliga normer Föremålet utgörs av en prestation Handlingar (inklusive underlåtelser)
E N D
Fordringsrätt I En introduktion
Vad är en fordran? • Kravrätter • Åtföljs av skyldigheter • Borgenär (B) och gäldenär (G) • Skilj från associationsrättsliga andelsrätter • T.ex. aktier • Härrör ur civilrättsliga normer • Föremålet utgörs av en prestation • Handlingar (inklusive underlåtelser) • Fordringar är självständigt sanktionerade • Fullgörelse kan ofta framtvingas • Påföljder knyter an till oriktig prestation
Fordringstyper- centrala indelningsgrunder • Penning- och naturaförpliktelser • Genus- och speciesförpliktelser • Resultat- och omsorgsförpliktelser • Villkorade och ovillkorade förpliktelser • Förpliktelser (och kravrätter) är alltid ensidiga! • Ömsesidigt förpliktande avtal = flera fordringar
Fordringars tillblivelse (I) • Fordringar kan uppkomma • Uppkomna fordringar kan aktualiseras • Aktualiserade fordringar kan förfalla • Tidpunkterna kan (men behöver inte) sammanfalla
Fordringars tillblivelse II • En fordran är aktualiserad omm • det enda ouppfyllda villkoret utgörs av ett förfallovillkor • Förhands- och efterhandsdispositivitet • Förfallovillkor • Utpekar inträffandet av viss tidpunkt som ett NV för borgenärens kravrätt • Tidpunkten kan vara direkt eller indirekt bestämd • En fordran är förfallen omm • samtliga villkor är uppfyllda
Fordringars tillblivelse III • Vad innebär det att en fordran förfallit? • Att prestation ska ske! • Sker inte prestation uppkommer dröjsmål • Dröjsmål ger i sin tur upphov till nya skyldigheter • Dröjsmålsränta och ev. skadestånd
Hur uppkommer fordringar? • Privata grunder • Rättshandlingar • Löften (avtal) • S.k. orättshandlingar • Utomobligatoriskt skadestånd • Offentliga grunder • Författning • Myndighets beslut
När ska en fordran räknas som uppkommen/tillkommen? • Problematiken • Avser fordringar som inte har aktualiserats • Jfr. jag harnu en fordran på dig om 100 000 som är villkorad av att du senareblir skyldig mig 100 000 • Det finns inget enhetligt uppkomstbegrepp • NJA 2009 s. 291, NJA 2011 s. 755 • Beror på vilka regulativa normer det handlar om (kontextualism) • Preskription • Fordringar som härrör ur avtal anses som HR uppkomna vid avtalstidpunkten • Jfr. Jag lovar dig att betala X kr om det faller regn över juridicum den 1 januari 2050.
Ett exempel • I vredesmod river du sönder din bänkgrannes lagbok … • Skadeståndsfordran uppkommer vid skadan (2:1 SkL). Fordran är aktualiserad (saknar andra villkor än ett förfallovillkor). Fordran förfaller i samma ögonblick som din bänkgranne kräver dig (5 § 1st SkbrL analogt).
Vad är fordringsrätt? • Klassen av alla rättsnormer om • Fordringars uppkomst • Fordringars förändring (inklusive upphörande) • Förändringar av partsställningen (för samma fordran) • Gäldenärsbyten • Borgenärsbyten • Fordringars sakrättsliga verkningar • Omsättningsskydd • Borgenärsskydd
Fordringsrättsligt relevant lagstiftning (urval) • Avtalslagen • Skuldebrevslagen • Konsumentkreditlagen • Räntelagen • Preskriptionslagen • Gåvolagen • Lag om kontoföring av finansiella instrument
Allmän och speciell fordringsrätt • Allmän fordringsrätt gäller fordringar i allmänhet • T.ex. regler rörande s.k. enkla fordringar • Speciell fordringsrätt gäller vissa typer av fordringar • T.ex. konsumentfordringar, löpande fordringar och värdepapper • Observera lexspecialis-regeln!
En grundläggande dikotomi • Löpande fordringar • Fordringen knyter alltid an till ett dokument • Undantag för s.k. elektroniska värdepapper • Av dokumentinnehavet generiskt bestämd borgenär • T.ex. löpande skuldebrev, presentkort, biobiljetter • Enkla fordringar • Individuellt bestämd borgenär • T.ex. enkla skuldebrev, kontraktsfordringar och muntliga fordringar
Skillnaden • Löpande fordringar är underkastade andra regler än enkla fordringar • Både i obligationsrättsligt och sakrättsligt hänseende • Det direkta syftet är att gynna omsättningen av löpande fordringar • Förhoppningsvis till båtnad för samhällsekonomin
Den allmänna fordringsrättens fundament • Skuldebrevslagen • Lagens direkta tillämpningsomfång • Enkla och löpande fordringar som utpekas av skuldebrev • Analogt tillämpningsomfång • Övriga enkla fordringar • Kontraktsfordringar m.m. • Muntliga fordringar • Övriga löpande fordringar • Värdekuponger, biobiljetter m.m.
Fordringsrättsliga grundproblem • Vem är skyldig att prestera? • Vem har rätt att kräva prestation? • Vem kan prestation ske till med befriande verkan? • Frågor om riktig prestation • Vad ska presteras? • När ska prestation ske? • När får prestation ske? • Var ska prestation ske? • Hur ska prestation ske?
Vem ska prestera? • Den ursprunglige gäldenären • Skyldigheter kan som HR ej överlåtas utan borgenärens samtycke • Speciella problem vid partspluralism på gäldenärssidan (flera gäldenärer) • Skilj mellan • Gäldenärernas relation till borgenären • Gäldenärernas inbördes relationer
Partspluralism I (relationen till B) • Solidariskt ansvar mot B • Flera G ansvarar för ”samma fordran” • Betalar en, nedbringas även övrigas skuld • Primärt respektive subsidiärt ansvar • Flera G är primärt ansvariga ommB direkt kan kräva vemsomhelst • En G är subsidiärt ansvarig omm B:s fordran mot G är villkorad av att någon annan G inte förmår betala • Delat ansvar mot B • Här föreligger flera inbördes oberoende fordringar • HR är primärt solidariskt ansvar mot B (2 § 1st SkbrL)
Partspluralism II (den inbördes relationen) • Problem uppkommer endast vid solidariskt ansvar mot B • HR är ett efter andelar delat inbördes ansvar • 2 § 2st SkbrL • Regressfordringar • Betalar en G mer än sin andel till B uppstår fordringar mot alla G som inte betalat B sina andelar
Vem har rätt till prestation? • Var och en som är materiellt aktivt legitimerad att kräva G • Borgenären är som HR materiellt legitimerad • Dvs. den ursprunglige B eller någon som gjort ett giltigt fordringsförvärv från B (dvs. en ny B) • Fordringsöverlåtelse utan samtycke av B är helt ok! • Någon som är civilrättslig behörig att kräva G för B:s räkning • T.ex. en fullmäktig eller legal ställföreträdare
Vem kan befriande prestation ske till? • Var och en som är materielltpassivt legitimerad • Materiell aktiv legitimation medför passiv legitimation (se föregående blad) • Var och en som är formellt passivt legitimerad • Ibland kan befriande prestation ske till någon som saknar behörighet att motta prestation för B • T.ex. en tjuv …
Vad ska presteras?Riktig prestation (I) • Prestationsobjektet beror på fordringens innehåll • Om grund i rättshandling förutsätts tolkning • Avtalstolkning respektive –utfyllning • Penningförpliktelser • Kapitalfordran respektive räntefordran
När ska/får prestation ske?Riktig prestation (II) • Förfallotidpunkt • In dubio vid B:s anfordran (5 § SkbrL) • Men ofta gäller avtalad förfallodag • Rätt att företa förtidsprestation? • Om ej avtalad förfallodag: Ja (5 § SkbrL) • För konsumentkrediter gäller en tvingande rätt till förtidsbetalning (32 § KkrL)
Förpliktelseförändring • Privata grunder • Gäldenären • Fullgörelse, kvittning, uppsägning, deposition • Borgenären • Eftergift, preskription, reklamation, preklusion • Offentliga grunder • Myndighets beslut • Skuldsanering, tvångsackord