Kroppsliga skador till följd av hög alkoholkonsumtion

1. Kroppsliga skador till följd av hög alkoholkonsumtion Moa Bjerner, ST-läkare Allmänmedicin

2. Bakgrund Europa • Alkoholkonsumtionen dubbelt så hög i Europa som i övriga världen. • Västeuropa 12,9 liter 100% alkohol per capita. • Ryssland med omgivande länder 13,9 liter. • Globalt 5,8 liter. • Även den alkoholrelaterade dödligheten dubbelt så hög i Europa jämfört med resten av världen (6,3% av alla dödsfall).

3. Alkohol • Alkohol är vattenlösligt och efter intag sprids det snabbt till stora delar av kroppen. • Alkohol bryts till viss del ner redan i magsäcken, men levern står för största delen av nerbrytningen. • Alkohol och dess nerbrytningprodukter orsakar organskador i kroppen.

6. Metabola Förändringar • Ökat protontryck (NADH) • Påverkar syntes och nerbrytning av många andra kroppsegna substanser • Exv triglycerider – höjda blodfetter och fettlever. • Oxidation av vitamin A hämmas • Tros påverka fosterutvecklingen • Minskad spermaproduktion i Sertolicellerna. • Kroppens cellmembran ”mjukas upp” och genomsläppligheten påverkas.

7. Hormonrubbningar • Allmänt gäller försiktighet vid kliniska symptom och labprovstolkning – imiterar vissa endokrina sjukdomar, döljer andra (hyperthyreos)! • Sänkt sekretion antidiuretiskt hormon ger ökad urinproduktion. • Sänkt ACTH-sekretion ger störd kortisolbalans. Utsläckt dygnsrytm. • Könshormoner – hämmad sekretion av • Testosteron (män), östrogen (kvinnor) • ”It provokes the desire but it takes away the performance” – Shakespeare

14. Leverchirros

21. Alkoholdemens • Lurigt tillstånd. • Rapporteras förekomma hos 50-70% av kroniska alkoholister. • Defekt synrumsuppfattning, nedsatt synmotorisk förmåga, försämrat synminne, minskad förmåga abstrakt tänkande och problemlösning. • OBS! Verbala minnet och förmågan intakt! Normalt utfall i vanliga intelligenstester.

22. Wernicke-Korsakoffs Sjukdom • Långvarigt alkoholmissbruk • Dåligt nutritionsstatus med brist på tiamin (vitamin B1). • ”Vinglig, vimsig och vindögd” (ataxi, global konfusion och oftalmoplegi). • Ofta även minnesstörningar och perifer neuropati. Konfabulationer! • Hittas oftare i obduktionssalen än i verkligheten. • Behandling: Stora doser tiamin.

24. Kvinnor och Alkohol

25. Kvinnor och Alkohol År 1968 drack kvinnor ¼ av männens konsumtion År 2000 drack kvinnor ½ av männens konsumtion. Alkoholkonsumtion Åk 9: Flickors konsumtion 3,2 liter alkohol/år 2005 = fördubbling på mindre än 20 år. Pojkars konsumtion minskat från år 2000, nu 3,5 liter alkohol/år 2005.

26. Kvinnor och Alkohol • Jämlikhet = Tillgång till alkohol? Ju mer jämlikt ett land är desto mindre skillnad i alkoholvanor mellan könen. Minst skillnad ses i de nordiska länderna följt av väst-och centraleuropeiska länder.

27. Kvinnor och Alkohol Dryckesmönster och alkoholproblemens konsekvenser skiljer sig mellan könen. - Kvinnor dricker oftare hemma, ensamma. - Mer ”odramatiskt” drickande, klarar ofta att dricka socialt acceptabelt med andra. - Ofta ritualer kring drickandet. - Sällan stora beteendeförändringar, men stora känslomässiga konsekvenser. Män: Oftare ”periodare”, mer ”dramatiska”: Syns och hörs mer. Oftare sociala konsekvenser (fylleri, rattonykterhet, slagsmål). Mycket vanligare med antisocial personlighetsstörning.

28. Kvinnor och Alkohol • Kvinnor utvecklar beroende och organskador tidigare än män. OBS! Ej endast längd-viktberoende. Kvinnor får högre blodalkoholnivåer än män (blir berusade fortare). Kvinnor har en betydligt lägre nerbrytningsfrekvens av alkohol i magsäcken än män. Östrogen ökar känsligheten för alkohol i levern. Kvinnor utvecklar bl a skrumplever (chirros) tidigare än män. Kvinnor kommer senare till behandling än män MEN tycks få bättre hjälp av behandlingen!

29. Kvinnor och Alkohol • Benskörhet – Kraftig alkoholkonsumtion minskar benmassan och försvagar benet. Särskilt hos unga kvinnor. Bestående! • Bröstcancer – Särskild riskökning vid samtidig hormonbehandling i klimakteriet. • Ofrivillig barnlöshet – Vid kroniskt alkoholintag under lång tid. Störningar i menscykeln ger utebliven ägglossning och sänkt fertilitet. • Psykiska sjukdomar – Vanligare med kombination alkoholism och psykiska besvär hos kvinnor (65%) jämfört med män (28%) – depression, fobi, ångest, ätstörningar.

30. Alkohol och Graviditet

31. Alkohol och Graviditet • Fostret och modern börjar dela blodbana från fostervecka 3-4. • Vid alkoholintag får moder och barn samma alkoholhalt/promille. • Organen börjar anläggas v.6-10. • Hjärnan utvecklas från 3:e fosterveckan med tillväxtspurt från v.24 och framåt. • 10-12 gram alkohol (= 1 standarddrink)/dag i tidig graviditet ger ökad risk • Missfall • Minskad födelsevikt • Dålig tillväxt • Sämre intellekt från 6,5 månader och framåt

32. Alkohol och Graviditet • ”Binge drinking” = Berusningsdrickande (5-6 standardglas eller mer vid ett tillfälle) ger ytterligare ökad risk. • Mödravården • Viktig funktion för att upptäcka riskkonsumtion tidigt. • 10% av gravida kvinnor dricker alkohol under graviditet (30% år 2006). • 6% dricker 2-4 ggr per månad eller MER. • Blodprover hos gravida indikerar INTE riskkonsumtion.

33. FASD • FAS = 50-100 barn/år i Sverige. • FASD – 100-1000 barn/år. • Troligen underdiagnosticerat, toppen av ett isberg! • Olika symptom i olika åldrar • För få fall per läkare • Rädsla för falsk stigmatisering

34. FASD • = Fetal Alcohol Spectrum Disorder • Begreppet täcker alla akoholrelaterade symptom hos barnet. • Karakteristika: • Utseende: Litet huvud, kort ögonspringa, kort näsrot, litet mittansikte, långt filtrum, smal överläpp. • Sänkt IQ • Sänkt uppmärksamhet och impulskontroll • Inlärningsproblematik • Nedsatt fin-och grovmotorik • Försenad utveckling inklusive social funktion Olika skadebilder beroende på när i graviditeten kvinnan dricker!

35. Alkohol och Amning • Livsmedelsverket ger 2008 följande råd • Alkohol har inga positiva effekter för amningen. Enligt nuvarande forskning innebär det dock inga medicinska risker för barnet om du dricker måttliga mängder alkohol när du ammar, det vill säga 1-2 glas vin eller motsvarande 1-2 gånger i veckan. Den mängd alkohol som barnet kan få i sig med bröstmjölken är mycket liten.

36. Sammanfattning Kroppsliga komplikationer till alkoholkonsumtion är vanliga men det är inte alltid så lätt att fastslå ett orsakssamband. Kroppsliga komplikationer ger ett utmärkt tillfälle att diskutera alkoholkonsumtion. Det är lätt att motivera till förändring utifrån hälsa. Under graviditet gäller nolltolerans beträffande alkohol.

37. www.beroendemedicin.nu