Implikatur

1. Implikatur Pragmatik VT 04 Staffan Larsson

2. Implikatur • Hur kan ett yttrande ge mer information än vad som sägs explicit? • Grice (1957): genom att dialogdeltagare antas följa den kooperativa principen (Cooperative Principle, CP) • Make you conversational contribution such as is required, at the stage at which it occurs, by the accepted purpose or direction of talk exchange in which you are involved • Greens omformulering: • Individer agerar i enlighet med sina mål • (ej begränsat till språkliga handlingar) • (deklarativ formulering, ej imperativ)

3. Några exempel • A: Det snöar • > A tror att det snöar • A: Snöar det? • > A vet inte om det snöar, men vill veta • Pelle har tre barn • > Pelle har exakt tre barn • Flaggan är blå • > Flaggan är bara blå (inte blå och gul) • Kalle åkte till Japan och köpte en videokamera • > Först åkte Kalle till Japan, sedan köpte han en videokamera

4. Fler exempel • A: Vet du vad klockan är? • B: Tja, tidningen har kommit. • > B vet inte exakt vad klockan är • > Att tidningen har kommit ger en ungefärlig tidsangivelse (eftersom tidningen kommer ungefär samma tid varje dag) • A: Var är Kalle? • B: Det står en gul folkvagn utanför Lisas hus • > Kalle kanske är hos Lisa • > Kalle har en gul folkvagn (ev. redan delad kunskap) • A: Jag har slut på kaffe • B: Det finns en affär runt hörnet • > Affären säljer kaffe • > Affären är öppen

5. Hur CP ska tolkas • Normativt? Nej, folk bryter ofta mot CP • Tolkaren försöker så långt som möjligt förklara talarens yttranden utifrån CP • Detta kräver att de gör hjälpantaganden som bevarar antagandet att CP följs • Dessa hjälpantaganden är implikaturer • Implikaturer genereras särskilt i fall då ett yttrande på ytan förefaller bryta mot dem • Talaren antar också att åhöraren kommer att tolka hennes yttranden på detta sätt • de kan därför utnyttja CP för att överföra mer information än den som explicit sägs • Talaren och åhöraren har reflexiv tro att CP följs

6. Grice’s maximer • CP kan delas in i fyra specialfall (”maximer”) • Kvantitet • Kvalitet • Relation • Sätt • Formuleras imperativt av Grice • Green ger deklarativa omskrivningar

7. Kvantitet • Gör dina bidrag så informativa som det krävs, givet det nuvarande syftet med utbytet • Gör inte dina bidrag mer informativa än som krävs • En agent gör så mycket som krävs för att uppnå det nuvarande målet • En agent gör inte mer än som krävs

8. Exempel: Kvantitet • ”Pelle har tre barn” • > Pelle har exakt tre barn • Om Pelle har t ex fyra barn hade det varit mer informativ att säga det • ”Flaggan är blå” • > Flaggan är bara blå (inte blå och gul) • Om flaggan är blå och gul hade det varit mer informativt att säga det

9. Kvalitet • Försök göra dina yttranden sanna • Säg inte vad du tror är falskt • Säg inte något som du inte har tillräcklig evidens för • Agenter lurar inte andra agenter • Följdaktligen kommer agenter att försöka göra sanna påståenden • Agenter gör inte falska påståenden • Agenter säger inte sådant som de saknar evidens för

10. Exempel: kvalitet • A: Det snöar • > A tror att det snöar • > Pelle har evidens för att det snöar (han har t ex tittat ut genom fönstret) • Om Pelle inte tror att det snöar, eller inte har evidens för det, borde han sagt det • A: Snöar det? • > A vet inte om det snöar, men vill veta • Om Pelle redan vet om det snöar borde han inte ha frågat • (Kvalitetsmaximen behöver generaliseras till icke-deklarativa yttranden)

11. Relation (relevans) • Gör dina bidrag relevanta • En agents handlingar är relevanta och relaterade till en intention (en avsikt, ett mål) som agenten har • Har av vissa ansetts vara överordnad de andra maximerna (t ex Sperber & Wilson: Relevance Theory)

12. Exempel: relevans • A: Vet du vad klockan är? • B: Tja, tidningen har kommit. • > Klockan är ungefär så mycket som (eller mer än) den normala tidpunkten då tidningen delas ut • > B vet inte exakt vad klockan är • B:s yttrande är relevant för A:s fråga -> B ger ett (partiellt) svar • Interaktion med kvalitetsmaximen

13. A: Var är Kalle? • B: Det står en gul folkvagn utanför Lisas hus • > Den gula folkvagnen tillhör Kalle (ev. redan delad kunskap) • > B är inte säker på var Kalle är • > B tror att Kalle kanske är hos Lisa • B:s yttrande tas som relevant svar på A:s fråga • alltså antas B ge information om var Kalle kan befinna sig • detta kan stämma om den gula folkvagnen tillhör Kalle

14. A: Jag har slut på kaffe • > A vill ha kaffe • B: Det finns en affär runt hörnet • > Affären säljer kaffe • > Affären är öppen • > (A har råd att köpa kaffe) • B:s yttrande antas vara ett försök att hjälpa A få tag på kaffe (relevans) • Detta kan stämma under förutsättning att affären är öppen och säljer kaffe, och A har pengar • Om det redan är känt för A och B att A har pengar, blir detta inte en implikatur

15. Sätt (eng. manner) • Gör dina bidrag överskådliga • undvik otydlighet • undvik tvetydighet • var kortfattad • gör saker i ordning • Agenter gör sina handlingar överskådliga för andra som delar dess mål • Agenter försöker inte dölja sina handlingar, och kommer därför inte att kommunicera otydligt • Agenter agerar så att de intentioner de vill kommunicera kan rekonstrueras utan ambiguitet • Agenter spenderar inte mer kraft än nödvändigt på sina handlingar • Agenter utför delar av sina planer i en ordning som maximerar den uppfattade sannolikheten att uppnå sina mål • Ngt. mer kontroversiellt än övriga maximer

16. Exempel: sätt • Kalle åkte till Japan och köpte en videokamera • > Först åkte Kalle till Japan, sedan köpte han en videokamera • Antagande: ordningen i yttrandet motsvarar temporal ordning hos omtalade handlingar • Vill du ha en g. l. a. s. s. ? • > Det finns någon i närheten som vi inte vill ska höra ordet ”glass” • Antagande: det finns en anledning till att yttrandet är mindre tydligt än det kunde varit

17. Hur man kan bryta mot maximerna • ”Quiet violation” • ”Opting out” • ”Flouting”

18. ”Quiet violation” • Att faktiskt bryta mot en maxim, med avsikten att detta inte ska upptäckas • T ex att ljuga • Genererar inga implikaturer

19. ”Opting out” • Om man inte kan uppfylla en maxim kan man välja att säga detta explicit • Exempel • ”Det är bara ett rykte, men...” (kvalitet) • ”Jag vet att det inte är relevant, men...” (relevans) • Ingen implikatur genereras

20. ”Flouting” • Man kan välja att yttra något som på ytan tydligt bryter mot en maxim, med avsikten att detta ska framgå för åhöraren • Ofta görs detta då maximer är i konflikt • om man t ex inte har tillräcklig information • Fortfarande följs CP • Exempel: • A: Var är Kalle? • B: Det står en gul folkvagn utanför Lisas hus • Förefaller på ytan bryta mot relevans • Vad menar B med att på ytan bryta mot relevans? • B är inte säker på var Kalle är (kvalitet)

21. A skriver ett rekommendationsbrev angående Smith för en akademisk tjänst till B, och det enda som sägs om Smith är • ”Smith är bra på att stava och är alltid i tid till lektionerna.” • -> Smith är inte lämpad för tjänsten • Förefaller bryta mot kvantitet. Vad menar A med att inte säga mer? • Det finns inget mer (gott) att säga om Smith • Smith är således inte lämpad för tjänsten

22. Definition • A:s yttrande P implicerar Q omm • A antas observera maximerna, eller åtminstone (i floutings), CP • För att detta antagande ska gälla måste A tro att Q • A tror att A och B reflexivt tror att B kan räkna ut att: För att det första antagandet ska gälla, måste A tro att Q

23. Hur man räknar ut implikatur • A har sagt P • Det finns inget skäl att tro att A inte följer maximerna, eller åtminstone CP • För att säga P och observera maximerna, måste A tro att Q • A har inte gjort något för att hindra mig att tro att Q • däför avser A att jag ska tro Q, och genom att säga P har A implicerat Q

24. Egenskaper hos (konversationell) implikatur • Upphävbarhet (defeasability) • till skillnad från logisk implikation • Ej frikopplingsbara (non-detachable) • till skillnad från presupposition • Uträkningsbara (calculable) utifrån kontext • Icke-konventionella • till skillnad från presupposition

25. Upphävbarhet (defeasability) • Till skillnad från t ex logisk implikation • Pelle har tre barn • följer logiskt: Pelle har ett barn • implikatur: Pelle har exakt tre barn, inte fler • Men implikaturen kan upphävas: • Pelle har tre barn, om inte fler • ? Pelle har tre barn, om inte ett • ... och direkt förnekas • Pelle har tre barn och kanske fler • ? Pelle har tre barn och kanske inga • Implikaturer kan också upphävas av ickespråklig kontext • (en ny lag säger att bara familjer med minst tre barn får dagisplats) • A: Har Pelle tillräckligt många barn för att få en dagisplats? • B: Javisst, Pelle har tre barn

26. Ej frikopplingsbara • Implikaturer är kopplade till det semantiska innehållet, inte formen • Det går inte att koppla bort en implikatur genom att byta ord mot synomymer • (genom att säga samma sak på ett annat sätt) • (genom att säga något med samma sanningsvillkor) • Exempel: det är allmänt känt att Kalle inte är smart • ”Kalle är ett geni” • ”Kalle har ett enormt intellekt” • ”Kalle är en exceptionellt intelligent människa” • -> ”Kalle är korkad” (ironi, flouting av kvalitet)

27. Till skillnad från presupposition: • John lyckades inte komma till mötet • presupponerar: John försökte komma till mötet • John kom inte till mötet • ej samma presupposition • Påven är glad • presupponerar: det existerar en påve • Johannes Paulus II är glad • presupponerar: JPII existerar

28. Uträkningsbarhet • Enligt mönstret • A har sagt P • Det finns inget skäl att tro att A inte följer maximerna, eller åtminstone CP • För att säga P och observera maximerna, måste A tro att Q • S har inte gjort något för att hindra mig att tro att Q • däför avser S att jag ska tro Q, och genom att säga U har S implicerat Q

29. Icke-konventionalitet • Implikaturer är inte en del av de språkliga uttryckens konventionella betydelse • Däremot behöver man ha en uppfattning om den konventionella betydelsen för att kunna räkna ut implikaturer • Ett yttrande U med propositionell betydelse P kan ge upphov til olika implikaturer i olika sammanhang • och det går inte alltid att exakt fastslå vilka implikaturer som följer • ”Kalle är en maskin” • > Kalle är kall? • > Kalle är effektiv?

30. Kultur eller natur? • Är den kooperativa principen och maximerna desamma för alla människor? • Medfött (rationellt beteende) eller inlärt? • Möjligen kan prioriteringen mellan maximer variera • Men CP allmänmänsklig? • Finns det fler maximer att upptäcka? Är Grice’s taxonomi bristfällig?

31. Generaliserad & partikulariserad implikatur • Partikulariserad: starkt kontexberoende • tidigare exempel • Generaliserad: • Ej så kontextberoende • ”Jag gick in i ett hus” • > Det var inte mitt hus • generell regel ”ett X” -> X är inte nära relaterat till talaren • upphävbar??? • ”Krig är krig” (tautologi) • > (det finns inga trevliga krig, folk kommer alltid att bli dödade i krig,...) • Dock: fortfarande härledbara från maximer

32. Konversationell vs. konventionell implikatur • Hittills har vi talat om konversationell implikatur • Konventionell implikatur • ej härledda från maximer, utan konventionella • exempel: ”men” fungerar som ”och”, men har dessutom den konventionella implikaturen att det finns en kontrast mellan konjunkterna • ej upphävbara • frikopplingsbara • ej uträkningsbara • Är presuppositioner egentligen konventionella implikaturer?

33. Generaliserad kvantitetsimplikatur (Gazdar) • Skalära implikaturer • skala: en sekvens av språkliga alternativ, ordnade efter informativitet / semantisk styrka • T ex < alla, några >; ”alla” är starkare • av ”alla P” följer logiskt ”några P” • Om någon använder ett svagare uttryck, impliceras att det starkare uttrycket inte gäller • ”Några pojkar gick på festen” • > Alla pojkar gick inte på festen • Regel: Givet en skala < e1, e2, ..., eN>, om en talare påstår P(eN), så impliceras ~P(eN-1), ... ~P(e1)

34. Flera exempel på skalor • < alla, de flesta, många, vissa, få > • < och, eller > • < utmärkt, bra > • < het, varm > • < alltid, ofta, ibland > • < lyckas, försöka, vilja > • < måste, borde, kan > • < älska, gilla >

35. Hur skalär implikatur räknas ut • A har sagt P(eN) • Om S hade möjlighet att säga något starkare P(eM), M<N, så hade S gjort det • Anledningen till att S inte sagt P(eM) är att S inte vill bryta mot kvalitetsmaximen • S avser att kommunicera att S inte är i en position att säga P(eM), troligen för att P(eM) inte är sant • > ~P(eM)

36. Klausala implikaturer • Om S yttrar en komplext uttryck P som • innehåller en inbäddad sats Q, och • P varken logiskt implicerar eller presupponerar Q, och • det finns ett alternativt uttryck R som innehåller Q, • sådant att R logiskt implicerar eller presupponerar Q • så • genom att säga P implicerar S att S inte vet huruvida Q är sant eller falskt • S: ”Jag tror att Kalle är bortrest” • > S vet inte huruvida Kalle är bortrest • (Q = ”Kalle är bortrest”, R = ”Jag vet att Q”) • (R implicerar logiskt Q)

37. Projektionsproblemet • För att t ex en skalär implikatur ska gälla, måste uttrycket P(aN) som ger upphov till den vara en logisk konsekvens av det komplexa uttryck där P(aN) ingår • ”John säger att några av pojkarna gick” • implicerar inte ”inte alla pojkar gick” • Hur räkna ut implikatur för en komplex sats, givet implikatur för dess delar?

38. Gazdars lösning av projektionsproblemet • U yttras i kontext K • K är en mäng satser som antas vara sanna • Utvidga succesiv K med: • logiska konsekvenser (entailments) av U som är konsistenta med K • klausala implikaturer av U som är konstenta med K + ent(U) • skalära implikaturer av U som är konsistenta med (K + ent(U))+klaus(U)

39. Exempel på Gazdars lösning • Kalle har tre barn, faktiskt fyra • entailment: Kalle har fyra barn • skalär implikatur: Kalle har exakt tre barn • men denna är inkonsistent med entailment, så den läggs ej till • Men: • Gazdars lösning förklarar inte varför detta fungerar • Hur fungerar lösningen med andra typer av implikatur?

40. Indirekta talakter igen • Surface speech act • korresponderar med satsmodus • Indirekt talakt • korresponderar med intentionen bakom yttrandet • Att känna igen indirekt talakt = att känna igen en kommunikativ intention givet • en surface speech act • en uppsättning möjliga (ev. icke-kommunikativa) mål som talaren kan tänkas ha • Intentioner är ”mentala mål”; A avser G omm A har målet G

41. Planigenkänning igen • Kräver en uppsättning handlingsoperatorer samt en planigenkänningsalgoritm • Komputationellt komplext • mer komplext än planering • Input till planigenkänningsprocessen är • en lista av mål som agenten kan tänkas ha • en mängd handlingar som beskrivits eller observerats • Uppgiften är att konstruera en plan som involverar alla handlingarna så ett sätt som bidrar till att nå ett av målen

42. Planingenkänning och relevans • Relevansantagandet (Grice’ ”maxim of relation”) ligger till grund för planigenkänning • Relation: antag att U spelar en roll i en plan för att uppnå ett mål T har • Även Grice’s andra maximer interagerar med planigenkänning • Kvantitet: antag att T är effektiv, d v s ger exakt så mycket information som behövs för att uppnå sitt mål • Kvalitet: antag att T verkligen har de attityder som impliceras av antagandet att U är relevant

43. Planigenkänning, indirekta talakter, och implikatur • Hypotes: • För att identifiera indirekta (och direkta) talakter, gör planigenkänning som tar hänsyn till dialogkontexten • Indata: yttrande + dialogkontext • Utdata: igenkänt mål + hjälpantaganden • Det igenkända målet korresponderar mot den (ev. indirekta) talakten • Hjälpantaganden korresponderar mot implikaturer • Ett exempel på abduktion • inferens från effekt till orsak, med möjlighet till hjälpantaganden

44. En komputationell modell av relevansimplikatur (Larsson 1996) • Definition av relevans: • U är primärt relevant till ett mål G om • G är en effekt av U • G är en effekt av en handling som generas av U • U är sekundärt relevant om • U sanngör ett förvillkor till en plan P för att uppnå ett etablerat mål G • U är ett steg i en plan P för att uppnå ett etablerat mål G

45. Definition av implikatur • Primär implikatur: • det nya mål som U etablerar, eller • det etablerade mål som U uppfyller, • förutsatt att målet inte är explicit angivet i U • Sekundär implikatur • förvillkoren till P, minus de propositioner som redan var en del av kontexten, minus de explicit nämnda propositionerna

46. Antagande: • Om en agent utför en handling H som är relevant för ett mål G via en plan P • så är förvillkoren för P sanna (eller åtminstone tror A det) • Kräver en liten specificering/utvidgning av CP • En agent försöker inte utföra handlingar som inte kommer att leda till de avsedda målen • d v s en agent kommer inte att använda en plan vars förvillkor inte är uppfyllda • Liknar Greens formulering av kvantitetsmaximen • En agent gör så mycket som krävs för att uppnå det nuvarande målet • En agent gör inte mer än som krävs

47. Kontext K: en mängd propositioner som utgör den delade kontexten • Yttrande U = utter(Spkr, Hearer, Content, Mood) • eff(U): effekter av U • inkluderar effekter av handlingar som generaras av U • En uppsättning handlingsoperatorer P • pre(P) = förvillkor av P • eff(P) = effekter av P • Endast de operatorer P är intressanta för vilka • pre(P) är konsistent med K, d v s • K U pre(P) | 

48. U implicerar <Prim, Sek> om U sekundärt relevant till G via en plan P sådan att • K u pre(P) |  • G  eff(P) • int(Ag, G)  K, för någon agent Ag • U har effekt E sådan att • E  eff(U), E  pre(P), • d v s E = eff(U)  pre(P)  

49. U implicerar primärt Prim • Prim = {G} – Content • U implicerar sekundär Sek • Sek = pre(P) – K – Content

50. Ett exempel från Grice • A: ”I’m out of gas” • > I want gas (Prim) • B: ”There’s a gas station around the corner” • > The gas station is open (Sek) • > It sells gas (Sek) • > A can pay for the gas (Sek) • utter(a,b, x(gas(x)&have(a,x)) • utter(b,a, x(gas_station(x)&loc_of(x,around_the_corner)))