Tillväxt, inflation och arbetslöshet

1. Tillväxt, inflation och arbetslöshet Julia Brandt IEI/Nationalekonomi Föreläsning 7 2014-03-25

2. Tillväxt, inflation och arbetslöshet Tillväxt– kapitel 10 • Varför tillväxt • Hur tillväxt Inflation – kapitel 11 • Hur inflation • Varför ett problem Konjunkturläget och arbetslöshet – kapitel 12 • Hur tillväxt, arbetslöshet och inflation hänger ihop • Kort och lång sikt

3. Tillväxt BNP = aggregerad efterfrågan (Y) BNP = privat konsumtion + investeringar + offentlig konsumtion + (export – import) BNP = C + I + G + X - IM

4. Tillväxt Tillväxt = procentuellt mått på hur mycket BNP har ökat jämfört med föregående år Tillväxt = Ex: En ökning i BNP med 2 miljarder  olika tillväxttakt beroende på utgångsläget Avsaknad av tillväxt ≠ negativt BNP, men lägre utveckling än föregående år

5. Tillväxt Varför tillväxt? Högre levnadsstandard ≈ ökad privat och offentlig konsumtion, ökade investeringar för framtiden, undvika negativ handelsbalans (utlandsskuld) Krav: omfördelning av befintliga resurser och/eller ökad produktion och produktivitet = tillväxt

6. Tillväxt Eklund, figur 10.1

7. Tillväxt Hur skapa tillväxt? Kort sikt: varierar med världskonjunkturen, naturkatastrofer, framtidsförväntningar, politiskt läge osv. Lång sikt: 2 sätt • Öka resursanvändningen  närmare fullt resursutnyttjande och potentiell BNP • Öka produktiviteten (effektivisera användningen av resurserna som används)

8. Tillväxt Skapa långsiktig tillväxt Arbetskraft: ökad befolkningsmängd, högre pensionsålder, motverka diskriminering, mindre friktion Kapital: ökat finansiellt kapital m h a fler och större investeringar  bygga ut produktionen genom att köpa mer realkapital (maskiner, byggnader, transportmedel, kraftverk) Humankapital: möjliggöra vidareutbildning

9. Tillväxt Hur skapa incitament till att jobba mer, investera mer, plugga mer? Uppmuntra och premiera entreprenörskap via företagsklimatet (skatteförmåner och konkurrens som morot respektive piska) Institutioner skapar incitamentsstrukturer via: • Regelverk • Normer

10. Tillväxt Exempel på institutioner som skapar incitament för tillväxt: • Moraliska incitament: normer som gör det socialt uppskattat att arbeta • ”Kapitalism”: privat äganderätt och möjlighet att ackumulera kapital • Näringsfrihet konkurrens • Ränta  få folk att låna ut • Lagstiftningar om avtal

11. Tillväxt Varför behövs incitament? • Man kan inte köpa mat för ära och tacksamhet Vem får ta del av BNP-ökningen? Inkomstfördelningar avgörs av resursefterfrågan i förhållande till knapphet Utjämning av inkomstfördelningar via fackföreningar och offentlig finansiering (t ex sjukhus vs. TV-apparater)  Långsammare tillväxt, men de ”svagaste” slås inte ut helt

12. Tillväxt Tillväxt: möjlig? Större resursutnyttjande av knappa resurser:Tillgång styr priser som styr efterfrågan  Knappa resurser blir dyrare  hittar nya möjligheter Tillväxt: önskvärd? Alla strävar efter förbättring, men: Externa effekter av ökad resursanvändning…Definition av tillväxt

13. Inflation Tillväxt förutsätter ökad produktion, som medför ökade kostnader  Företag ställer krav på högre ersättning  högre priser När detta gäller för hela marknaden: prisnivån stegras Stegring i prisnivån = inflation = pengarna tappar sitt värde = minskad köpkraft

14. Inflation Sambandet mellan arbetslöshet och inflation Ju lägre arbetslöshet (högre sysselsättning - tillväxt), desto högre löner  högre prisnivå  ökad inflation Ju högre arbetslöshet (lägre sysselsättning), desto lägre löner  lägre prisnivå  minskad inflation Alltså: Negativt samband mellan arbetslöshet och inflation = trade-off

15. Inflation Phillips-kurvan: sambandet mellan arbetslöshet och inflation Eklund, figur 15.1

16. Inflation Vad är problemet? Minskad köpkraft: du får mindre för varje krona - Vem drabbas? De utan ”inflationsjusterade” inkomstkällor: arbetslösa, pensionerade, studenter, sjuka Ökad prisstegringstakt  urholkat värde på inhemsk valuta  försämrad handelsbalans = minskad produktion = ökad arbetslöshet

17. Inflation forts. Vad är problemet? Kronan tappar värde  reala vinster av sparande och placeringar ”äts upp”  färre investeringar och bromsad utveckling Oförutsägbarhet  spekulationer och misstro  ännu färre investeringar och satsningar på utveckling Omfördelningar av samhällets resurser  motsättningar mellan sociala grupper

18. Inflation Motsatsen till inflation = deflation De allmänna prisnivåerna faller, t ex vid stora tekniska framsteg som minskar kostnader, eller lågkonjunkturer • Omfördelningar (sparare och placerare gör vinster på låntagarnas bekostnad) • Överdrivet sparande  minskad konsumtion  ytterligare tillbakagång av efterfrågan • Utbudsöverskott som driver ner prisnivåerna ytterligare • Arbetslöshet

19. Inflation Alltså: vilja att hindra instabila svängningar och överdriven inflation eller deflation  Politiska ingrepp På lång sikt: penningpolitik Förutsättningar för en fungerande penningpolitik: Förtroende för betalningsmedlens värde och stabilitet Centralbanken ansvar för att försäkra pengarnas värde.I Sverige: Riksbanken, som styr penningmängden m h a styrräntan, eller reporäntan

20. Inflation Hålla prisnivåutvecklingen stabil m h a styrräntan: Hög inflation  höja räntan för att dämpa efterfrågan på likvida medel och öka sparandet, minska konsumtion och investeringar Deflation  sänka räntan för att stimulera efterfrågan på likvida medel och minska sparandet, öka konsumtion och investeringar

21. Inflation Förväntningar baserat på förra periodens utfall Inflationsmål och trovärdighet bryta förväntningar  effektiv penningpolitik

22. Konjunkturläget och arbetslöshet Kortsiktiga förändringar i BNP-nivå – avvikelser från potentiell BNP Högkonjunktur = överutnyttjande av resurser, faktisk BNP > potentiell BNP Lågkonjunktur = underutnyttjande av resurser, faktiskt BNP < potentiell BNP Arbetslöshet ”Produktionsgap”

23. Konjunkturläget och arbetslöshet Eklund, figur 12.2

24. Konjunkturläget och arbetslöshet BNP = samlat utbud = samlad efterfrågan  Aggregerade utbudet och efterfrågan Aggregerad efterfrågan = privat konsumtion + investeringar + offentlig konsumtion + export – import Aggregerad efterfrågan = C + I + G + X – IM

25. Konjunkturläget och arbetslöshet Aggregerad efterfrågan, AE • Ju lägre prisnivå, desto större konsumtion (C↑) och investeringar (I↑), ökad export (X) och minskad import (IM↓)  AE↑ • Ju högre prisnivå, desto mindre konsumtion (C↓) och investeringar (I↓), minskad export (X↓) och ökad import (IM↑)  AE↓ Negativt lutande efterfrågekurva

26. Konjunkturläget och arbetslöshet Eklund, figur 12.3

27. Konjunkturläget och arbetslöshet Aggregerat utbud, AU, på kort sikt • Ju lägre prisnivå, desto mindre produktion  AU↓ • Ju högre prisnivå, desto större produktion  AU↑ Positivt lutande utbudskurva, på kort sikt Aggregerat utbud på lång sikt: konstant Potentiell BNP påverkas inte av prisnivåerna utan av tillgång till resurser och effektivt användande av befintliga resurser

28. Konjunkturläget och arbetslöshet Eklund, figur 12.4

29. Konjunkturläget och arbetslöshet Efterfrågechock som driver ner AE • AE förskjuts inåt • Den minskade efterfrågan driver ner prisnivåerna, men också producerad kvantitet, BNP • Faktisk BNP < Potentiell BNP = Lågkonjunktur

30. Konjunkturläget och arbetslöshet Återanpassning efter efterfrågechock • Företagare inser att deras relativpriser inte minskat och justerar sina förväntningar ”uppåt” • Kortsiktig AU-kurva skiftar utåt, och ny jämvikt vid högre BNP men lägre prisnivå = deflation. Hur snabbt? – Stela och trögrörliga prisanpassningar

31. Konjunkturläget och arbetslöshet Efterfrågechock, Eklund, figur 12.5

32. Konjunkturläget och arbetslöshet Utbudschock som driver ner kortsiktig AU • Kortsiktigt AU förskjuts inåt • Det minskade utbudet driver upp prisnivåerna, men driver ner producerad kvantitet, BNP • Faktisk BNP < Potentiell BNP = Lågkonjunktur Kombination av högre prisnivå (inflation) och lågkonjunktur ”Stagflation” (Stagnerad ekonomi + inflation)

33. Konjunkturläget och arbetslöshet Återanpassning efter utbudschock • Ökad arbetslöshet och lågt kapacitetsutnyttjande  lägre löner och kapitalpriser  lägre kostnader  ökat utbud • Kortsiktigt AU skiftar tillbaka utåt • BNP tillbaka upp, och prisnivåer tillbaka ner

34. Konjunkturläget och arbetslöshet Utbudschock, Eklund, figur 12.6

35. Konjunkturläget och arbetslöshet Om långsiktiga anpassningar sker för trögt: Stabiliseringspolitik Finansiell eller monetär Expansiv: För att stimulera ekonomin (öka BNP och sysselsättning) Kontraktiv: För att ”kyla ner” en ekonomi med hög inflation

36. Sammanfattning • Tillväxt = BNP-ökning: ökar välståndet, typ • Priset för tillväxt och högre sysselsättning är inflation – trade-off mellan arbetslöshet och inflation • Inflation urholkar köpkraften och leder till omfördelningar • Inflation beror på lång sikt av penningmängden, som styrs av Riksbanken via styrräntan • Kortsiktiga avvikelser från potentiell BNP = produktionsgap • Produktionsgap: låg- och högkonjunktur • Långsamma anpassningar till långsiktig BNP kan motivera interventioner för att stimulera eller ”kyla ner” ekonomin