Om läsförståelse och textsamtal

1. Om läsförståelse och textsamtal

2. bakgrund • Pisaundersökningarna • ”poor comprehenders” • Läsning=avkodning och förståelse

3. Tidig läsning • Bilder och sagor • Spänning, dialog • Tydlig berättarröst

4. Den här dagen är de hemma allihop, när pappa kommer från skogen. Det är något konstigt med pappa. Han säger ingenting. Stilla sätter han sig i kökssoffan. - Vad är det, säger mamma. Är du sjuk? Pappa skakar på huvudet. Barnen ställer sig framför honom. -Säg vad det är, säger mamma. Jag blir så ängslig. -Jag har sett henne, säger pappa. Alla förstår genast. Ingen annan än Skogsfrun skulle få pappa att bli så högtidlig. (ur Leos bok av Kerstin Sundh)

5. Skönlitterär läsning • Tydlig författarröst • Förförståelse för formen från tidig läsning ” Emil i Lönneberga, han som bodde på gården Katthult i Småland, har du någonsin hört talas om honom?” Boksamtal

6. Faktatexter • Att läsa för att skaffa sig kunskap • Texterna har inte berättande drag • Koncentrerat innehåll (satsförkortningar,passiv form, svagare textbindning, fler substantiv)

7. Texterna kräver att man kan: ta tillvara förförståelse skilja på sökläsning och djupläsning veta när man förstår och inte förstår veta vad man skall göra när man inte förstår (Lundberg, 2006)

8. Passiva och aktiva läsare • Passiv läsning- läsning på ytan • Avkodningen inte automatisk, koncentrationen går åt här ”bearbetning på lägre nivå ger mindre kapacitet till bearbetning” • Otillräcklig förförståelse • ”Läsning på komfortnivå” • Självbild- ” jag duger inte”. Matteuseffekten.

9. ”för att befästa och utveckla sin läsförmåga måste man emellertid varje dag läsa på gränsen till sin förmåga”

10. En aktiv läsare • Har lässtrategier: Ny text kräver ansträngning.Skumläser. Stryker under,antecknar. Kan bedöma sin egen förståelse, går tillbaka, tar sammanhanget till hjälp, reviderar sina kunskaper… • Vågar ifrågasätta texten, vet att man måste inferera

11. Man måste lära eleverna att bli aktiva läsare • Inte bara svensklärarens uppgift • Få lärare arbetar (tillräckligt) med detta. • Att läsa faktatexter kräver träning i aktiv läsning - textsamtal! • Elever kan inte lämnas med lärobokstexter själva.

12. Strukturerade textsamtal- träning i att läsa faktatexter aktivt • Ställa frågor till författaren (minska avståndet mellan läsaren och författaren) • Komma med förslag till omformuleringar

13. Segementering • Frågor, reflektioner, diskussioner (jfr kontrollfrågor) • Ingångsfrågor: Vad är det författaren vill säga? (questioning the author) • Uppföljningsfrågor: Vad menar författaren med det? Hur hänger det ihop med vad vi tidigare fått veta? • Läraren sammanfattar innan man går vidare

14. Frågorna skall uppmuntra eleverna att ” gå i närkamp med texten” • Läraren skall styra samtalet (ingen allmän diskussion) • ” Våga undervisa!”

15. berättarröst • minskar distansen författare-läsare • Inbjuder läsaren till dialog

16. murbruk • därför att, alltså, annars, därför, för, trots att, ledde till, så, berodde på, så att, gjorde att, medförde, även om • Uttryck för orsak - verkan samband (kausalitet) • För litet murbruk gör texterna svåra att förstå

17. Inferens • ” att läsa mellan och bortom raderna” • ” det stod inte i texten” • ” vi visste inte att vi fick svara sådant som inte stod i texten” • ”murbruket” underlättar inferens • korta satser utan murbruk gör texten svår att förstå

18. Faktatexter med både berättarröst och kausalitet hjälper invandrarelever till större textförståelse • Texter som är kulturspecifika är svårare för dessa elever