Välkomna till: Information om VA-utbyggnad Backa

1. 2018-12-09 Välkomna till:Information om VA-utbyggnad Backa

2. Medverkande DVAAB Mattias Wikholm, projektledare Lars Spångmyr, VA-strateg Anders Hellman, VA-chef Rättviks kommun Jonny Gahnshag, Samhällsutvecklingschef Markupplåtelser Leif Kratz, konsult

3. Inbjudna Fastighetsägare med bostadshus eller fritidshus inom tänkt verksamhetsområde. Markägare inom tänkt verksamhetsområde. Vägsamfällighet och Bysamfällighet

4. Mötets innehåll och syfte • Bakgrund • Presentera huvuddrag i teknisk lösning • Rättigheter och skyldigheter • Markupplåtelser • Kostnader • Beslut om verksamhetsområde • Tidplan • Frågor

5. Rättviks kommuns VA-översikt 2016 Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster Kommunens skyldighet att ordna vattentjänster 6 § Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse, skall kommunen: • bestämma det verksamhetsområde inom vilket vattentjänsten eller vattentjänsterna behöver ordnas, och • se till att behovet snarast, och så länge behovet finns kvar, tillgodoses i verksamhetsområdet genom en allmän va-anläggning.

6. VA-översikt 2016, Bilaga 2 Backas förutsättningar Dricksvatten: ”Stor risk för avloppspåverkan, hög radonhalt” Avlopp: ”Potentiellt § 6 område. Tätbebyggelse. Delvis täta jordar, hög grundvattennivå och ytligt berg. Många avlopp har otillräckliga slamavskiljare och obefintliga eller dåligt fungerande infiltrationer. Utsläpp av orenat avloppsvatten förekommer i vägdiken. Sannolikt drar avloppsvatten iväg okontrollerat via täckdikning och bergssprickor.” Miljö: ”Byn Backa med enskilda avloppslösningar har en förmodad stor påverkan på Hosjön och Nittsjösjön.”

7. Kommunens VA-plan Kommunen har i VA-planen, utifrån stegen 1-3 ovan, prioriterat Backa som det mest relevanta området för utbyggnad av den allmänna VA-anläggningen. rattvik.se/bygga-bo-och-miljo/vatten-och-avlopp/va-plan.html

8. Lite VA-terminologi VA-Huvudman = Rättvik Vatten och Avfall AB Huvudledning = Huvudmannens ledningar genom byn Servisledning = ledning från huvudledning till byggnad. Består av en allmän och en enskild del Förbindelsepunkt = Juridisk skiljepunkt mellan det allmänna och det enskilda ”nätet” Servisventil = Fysisk gräns för vatten Spillvatten = hushållsavlopp LTA = Lättrycksavlopp

9. Teknik I Spillvatten Stora höjdskillnader är en utmaning. Huvudspåret är självfall men det kommer att bli inslag av lättrycksavlopp och även en pump-station. Spillvatten leds av till Rättviks ARV. Vatten Vatten kommer från RVABs vattenverk i Rättvik och ansluter från Sätra nedanför Backa. Troligen behövs en tryckstegringsstation anläggas. Inget vattentorn är aktuellt. Generellt Trafikverksvägar undviker vi. Småvägarna försöker vi undvika att schakta upp. Huvudspåret är att gå i grönytor men om möjligt följa vägar. Det bedöms relativt kostnadseffektivt och det innebär mindre trafikstörningar.

10. Teknik II • Ledningar placeras på ca 2 meters djup, vilket orsakar relativt breda schakter på grund av släntlutningar. • Ledningsmaterial kommer vara plast (PE). • Geoteknisk sondering kommer att genomföras för att öka kunskapen om var det är berg och var det finns andra anläggningstekniska problem (t ex högt grundvatten) • Projekteringen syftar till att minimera ledningslängd men tar även hänsyn till befintliga anläggningar som t.ex. utloppsnivåer, bef brunnar och bergvärmeanläggningar • Naturligt nog vill man minimera behovet av sprängning

11. Förstudie LTA Tryckspill Pumpstation

12. Förbindelsepunktens läge I Fastighetsgräns Förbindelsepkt 0,5 m Servisledning Allmän / privat Huvudledning Spolbrunn Servisventil

13. Förbindelsepunktens läge II Fastighetsgräns Servisledning Allmän / privat Förbindelsepkt Huvudledning Spolbrunn Servisventil

14. Observera • Förbindelsepunkten projekteras med hänsyn till utloppets höjd men inte till läget i plan. Punkten läggs normalt vid fastighetsgräns. • Enskilda servisledningar kan vara korta eller långa och enkla eller besvärliga att lägga ner men… • Enskilda ledningar utförs/bekostas alltid av fastighetsägaren.

15. Markupplåtelser • VA-huvudmannen kommer att behöva skaffa sig upplåtelser för de allmänna ledningarna. • Upplåtelsen ger huvudmannen möjlighet att anlägga, bibehålla och underhålla ledningarna. • VA-huvudmannen kommer genom förhandlingsförfarande att avtala om frivilliga servitut som underlag för ledningsrätt. • Servituten kommer sedan att göras om till ledningsrätter. • Ledningsrätten är för alltid. • Mindre anläggningar möjliga inom LR men ej bostadshus t ex. • Ersättning utgår för dessa upplåtelser • Under byggtiden behöver huvudmannen dessutom ett arbetsområde. • Markupplåtelseavtalen reglerar endast intrångsersättning.

16. Ledningsrätt Fastighetsgräns 6 m Upplåtelse för ledningsrätt

17. Upplåtelse under byggtid Fastighetsgräns 14 m Upplåtelse för arbetsområde

18. Särskild ersättning • Projektet har att ta hänsyn till enskild egendom ovan och under mark inom arbetsområdet. • Exempel: Fruktträd, gärdesgårdar, asfaltsytor, brunnar, jordvärme • Målsättningen är att vi har så bra koll som möjligt på dessa som möjligt vid upphandling. • I första hand försöker projektet ducka förbi anläggningar • I andra hand återställer projektet anläggningar • I tredje hand utgår särskild ersättning utifrån separat värdering i projektets slutskede.

19. Utbyggnad / anslutning • Förbindelsepunkter för vatten och avfall upprättas för alla bostads och fritidsfastigheter inom området med behov. (Behov anses föreligga när det finns ledning in och/eller ut) • En fastighetsägare kan välja att endast ansluta spillvatten. • Dock blir anslutning av vatten i ett senare skede betydligt dyrare för fastighetsägaren. • Finns behov för markägare som avser att bebygga obebyggda fastigheter? • Dagvatten ingår ej i den planerade allmänna VA-anläggningen i Backa.

20. Hur och när ska anläggnings- avgiften betalas? • Faktura skickas ut när förbindelsepunkt för vatten och spillvatten är upprättad och meddelad. • Alla fastigheter faktureras minst för spillvattenanslutningen. • Avgiften är enligt gällande taxa vid utskicket. • Tidplanen läggs så att samtliga fastighetsägare ingående i detta projekt, kommer att få betala enligt samma taxa, för att på så sätt undvika olika avgiftsnivåer inom byn.

21. Särskilda noteringar • Om en fastighetsägare äger flera bostadshus på flera intilliggande fastigheter gäller en anslutning (=avgift) per fastighet även om dom nyttjas som en endaste tomt av en familj t ex. • Tomtyta likställs i VA-taxan med fastighetsarea. • Finansiering sker normalt via banklån eller eget kapital.

22. Anläggningsavgifter 2018 Alla avgifter är inklusive moms

23. Anläggningsavgifter 2018 Ex. VA-taxa 2018, anläggningsavgift (inkl moms) Förutsättningar: Fastighet på 2000 m2 med enfamiljshus. Ansluter vatten och spillvatten, dagvatten omhändertas lokalt på tomten. Servisavgift (60 810 x 0,85) 51 688 kr Förbindelsepunktsavgift (77 340 x 0,8) 61 872 kr Tomtyteavgift (22:90 kr/m2 x 0,8 x 2000 m2) 36 640 kr Lägenhetsavgift (18 830 x 0,8) + 15 064 kr 165 264kr +/- 100 m2 tomtyta motsvarar 1 832 kr Bara spillvattenanslutning (tomt 2000 m2) 113 552 kr

24. Utveckling av VA-taxan

25. Ersättning för befintlig avloppsanläggning. • Fastighetsägare som har enskild ”godkänd” avloppsanläggning som är max 10 år gammal, kan begära”skälig ersättning för onyttig anläggning”. • Enligt ”domstolspraxis” skrivs en enskild anläggning av på 10 år. (d.v.s. 10 % per år) • För vatten finns inte denna möjlighet.

26. Brukningsavgifter • Fast brukningsavgift för spillvatten ska betalas när förbindelsepunkt är upprättad och meddelad. • Fast brukningsavgift för vatten ska betalas när förbindelsepunkt är upprättad och meddelad. Avgiften debiteras de fastighetsägare som begärt anslutning samt i de fall den egna vattenkvalitén inte är godkänd • Rörlig avgift alternativt schablonavgift för spillvatten, respektive vatten, ska betalas fr.o.m. det att inkoppling skett. • Den rörliga avgiften mäts med vattenmätare

27. Brukningsavgifter 2018

28. Avloppsanslutning • När förbindelsepunkt för spillvatten (det vanliga avloppet) har upprättats, är det fastighetens ägare som ansvarar och bekostar för anslutning mellan byggnad och förbindelsepunkt. • Endast hushållsspillvatten får anslutas till förbindelsepunkten. Tak- och dräneringsvatten etc. får ej anslutas. • Befintliga avloppsledningar som ska anslutas till förbindelsepunkten ska vara täta.

29. Ansvarsgränser med självfall

30. Ansvarsgränser med LTA Fastighetsägaren ska tillhandahålla plats i fastighetens elskåp. RVAB ansvarar för:Pumpenhet, Elskåp och Elkabel fram till fastighetens elcentral.

31. Vattenanslutning • När förbindelsepunkt för vatten upprättats, är det fastighetsägaren som utför/bekostar anslutningen. • Konsol för vattenmätare ska monteras även om eget vatten nyttjas. Förbrukad vattenmängd anses motsvara avlett spillvatten. • DVAAB monterar vattenmätare i konsolen. • Om enskilt vatten ska nyttjas inom fastigheten måste ledningssystemen vara helt separerade. (p g a hälsa och ekonomi)

32. Tidplan • Dec 2018 Bymöte • Dec 2018 Förstudie och beslutsbudget klar • Jan 2019- maj 2019 Beslut bildande av vht-område • Aug 2019-jan 2020 Projektering, geotekniska under- sökningar. • Okt 2019-okt 2020 Tecknande av markupplåtelser • Maj-juni 2020 (alt 2021) Upphandling av entreprenör • Höst-Vinter 2020 - Utbyggnad inkl återställning och midsommar 2022 (alt +1) slutbesiktning • Höst 2022 => Fastighetsägare kan ansluta (alt +1) sina VA-ledningar. • Höst 2022 Fakturering anläggningsavgift • Löpande Bymöten + info via projektweb

33. Tidplan

34. Tidplan Alternativ +1

35. Lite avslutande tankar • Hoppas att denna information minskat ovissheten och därmed oron. • Ambitionen är att optimera utifrån många faktorer. Produktion, drift, kostnader och påverkan för boende. • DVAAB vill uppmana till en konstruktiv dialog så att eventuella problem kan hanteras proaktivt • Hästägare och verksamhetsutövare med särskilda behov vill vi ha särskild dialog med. • Brunnar och andra anläggningar är viktiga att ”få fram” • Hemsida med frågor/svar (FAQ) och viktiga dokument

36. Kontaktuppgifter Besöksadress: Tallskogsvägen 1, Moskogen Postadress: Box 234 793 25 LEKSAND E-post: info@dvaab.se Tfn. växel / kundservice: 020-200 210 Projekt- och byggledare: Mattias Wikholm 0247–441 37mattias.wikholm@dvaab.se Markupplåtelser Leif Kratz 070 – 629 87 70 0248 – 304 82 leif.kratz@telia.com Miljöbedömning, enskilda avlopp Barbro Wallgren 0248-70144 barbro.wallgren@rattvik.se

37. FRÅGOR?

38. Mätning vatten Brukningsavgift betalas normalt utifrån uppmätt mängd vatten. I de fall Dala Vatten och Avfall AB (RVAB) godkänner att mätningen ej behöver ske, ska schablontaxa tillämpas. Schablon permanentboende: 200 m³/år Schablon fritidsboende: 100 m³/år

39. LTA = LättTrycksAvloppLPS = Varumärke

40. ROT-avdrag • Skatteverket kan bevilja ROT-avdrag med 30 % av arbetskostnaden avseende arbeten inom den egna fastigheten, max 50 000 kr per fastighetsägare.(för att få 50 000 kr i avdrag ska arbetskostnaden uppgå till minst 166 667 kr och minst 50 000 kr måste vara inbetalt i skatt) • Sköts normalt av entreprenören och beviljas slutligen av Skatteverket i samband med slutskatteuträkningen. • Avser de ”egna” arbetena, ej det allmänna nätet.

41. Avslutande slamtömning • Glöm inte att rapportera till kundtjänst när ni inte längre behöver slamtömning. • Beställning av ev. sluttömning ska göras i god tid

42. Hur och när ska anläggningsavgiften betalas? • För att huvudmannen ska vara skyldig att upprätta en avbetalningsplan för anläggningsavgiften så krävs det att avgiften är betungande med hänsyn till fastighetens ekonomiska bärkraft och andra omständigheter. Denna regel vänder sig endast till privatpersoner och endast till de fastighetsägare som inte ska betala avgiften i samband med nybyggnation.

43. En avgift är betungande med hänsyn till fastighetens ekonomiska bärkraft när den är större än taxeringsvärdet. Det räcker dock inte som förutsättning utan fastighetsägaren ska också sakna den betalningsförmåga som är kopplad till avgiftens storlek. I den juridiska praxisen finns exempel där VA-nämnden har ansett att pensionärer och studenter som lever på begränsade medel har saknat den betalningsförmåga som krävs för att kunna betala en sådan stor avgift. Enligt propositionen så är denna regel tänkt att användas mycket restriktivt, eftersom både fastighetens ekonomiska bärkraft ska vara låg samtidigt som fastighetsägaren har låg betalningsförmåga.