270 likes | 694 Views
Produktkalkylering. Kap 17 Kalkylering Kap 18 Självkostnadskalkylering Kap 19 Bidragskalkylering. Kalkylering. Förädlingsprocessen Kapitalkostnader Kalkyler Kalkylmetoder. Förädlingsprocessen. Resurser Produkter → Förädling → ← ← Kostnader Intäkter
E N D
Produktkalkylering Kap 17 Kalkylering Kap 18 Självkostnadskalkylering Kap 19 Bidragskalkylering
Kalkylering • Förädlingsprocessen • Kapitalkostnader • Kalkyler • Kalkylmetoder
Förädlingsprocessen • Resurser Produkter → Förädling → ← ← Kostnader Intäkter Tillverkningsföretag • anskaffning råvaror ⇨förädling ⇨ försäljning Handelsföretag • anskaffning produkter ⇨ försäljning Tjänsteföretag • tjänsteproduktion ⇨ försäljning Projektföretag • projektgenomförande ⇨ försäljning
Förädlingsprocessen Kalkylering handlar om kostnads- och intäktsberäkning längs hela förädlingskedjan Förädlingsvärde = Intäkter – Kostnader för köpta produkter Mkr % av TI Intäkter 9 749 100 Kostnader för köpta produkter 5 000 51 Förädlingsvärdet 4 749 49 Löner (inkl sociala avgifter) 2 810 29 Avskrivningar 362 4 Rörelseresultat 1 577 16 Räntekostnader 531 5 Resultat före skatt 1 046 11 Skatt 544 6 Resultat efter skatt 502 5
Kapitalkostnader Avskrivningar = anläggningstillgångarnas värdeminskning Räntekostnader = företagets kapitalbindning, lånat kapital Kapitalkostnader = Avskrivningar + Räntekostnader (anläggningstillgångar åldras, pengar lånas för anskaffning) Kalkylmässig avskrivning bör baseras på återanskaffnings- värdet. Utgår man istället från anskaffningsvärdet beaktas inflationseffekterna genom en justering av kalkylräntan
Kalkyler Förkalkyler • görs upp före beslut och uppskattar värden på kostnader och intäkter Efterkalkyler • görs upp i efterhand när besluten har genomförts och som analyserar faktiska kostnader och intäkter Kalkylobjekt • Företaget • Produkt • Marknad • Projekt
Kalkylmetoder Självkostnadskalkylering • fullständig kostnadsfördelning, självkostnaden beräknas för samtliga kostnader till dess att produkten är levererad och betald (sär- och samkostnader) Bidragskalkylering • ofullständig kostnadsfördelning, endast särkostnaderna för produkten beräknas
Kalkylmetoder • Självkostnadskalkylering Resultat = Intäkter – Självkostnad (prissättning på lång sikt, långsiktiga lönsamhetsbedömningar) • Bidragskalkylering Resultat = Totalt täckningsbidrag – Samkostnad (kortsiktiga prisbeslut, kortsiktiga lönsamhetsbedömningar)
Självkostnadskalkylering Periodkalkylering (processkalkylering) • Genomsnittskalkyl • Normalkalkyl • Ekvivalentkalkyl • Restkalkyl Orderkalkylering (påläggskalkylering) • Påläggskalkyl ABC-kalkylering (aktivitetsbaserad kalkylering)
Kostnadsbärare Kostnadsslag Direkta kostnader (de produkter eller (t.ex. löner, material tjänster som före hyror, räntor -taget producerar Kostnadsställen (ofta avdelningar) Indirekta kostnader (omkostnader) Direkta kostnader Kostnadsslag Kostnadsbärare (t.ex. löner, material (de produkter eller hyror, räntor tjänster som före -taget producerar Aktiviteter Kalkylering Självkostnadskalkylering ABC-kalkylering
Periodkalkylering Genomsnittskalkyl (Divisionskalkyl) • Kostnad/st = Totala kostnader/Tillverkad volym Normalkalkyl • Kostnad/st = FK/normal volym + RK/verklig volym Ekvivalentkalkyl • Gemensam resursförbrukning fördelas på produkterna genom s k ekvivalenttal Restkalkyl • Täckningsbidraget från en biprodukt reducerar självkostnaden för huvudprodukten
Periodkalkylering Verklig volym: 5 000, 80% av normal Normal volym = 5 000/0,8 = 6 250 Mtrl 24 000 Lön 18 000 Rörliga TO 6 000 Fasta TO 15 000 Fasta AffO 7 500 70 500 Självkostnad Genomsnittskalkyl = 70 500/5 000 = 14,10 kr/st Normalkalkyl = 48 000/5 000 + 22 500/6 250 = 13,20 kr/st
Periodkalkylering Ekvivalentkalkyl Tre företag A, B och C med 10, 20 resp 30 anställda skall investera 1 200 000 kr i En bastu där medarbetarna i företag B antas utnyttja anläggningen dubbelt så mycket som övriga anställda Företag Antal Ekv.tal Ekv.mängd Ekv.mängd(%) Kostn.andel A 10 1,00 10 12,5% 150 000 B 20 2,00 40 50% 600 000 C 30 1,00 30 37,5% 450 000 60 80 1 200 000
Periodkalkylering Restkalkyl Ett företag producerar 2 milj kg sill under en period. Vid produktionen förekommer en biprodukt som säljs som fodermedel för 2 milj kr. Kostnaden för huvudprodukten var 14 milj kr. Beräkna tillverkningskostnaden per kg sill. Tillverkningskostnad totalt 14 milj kr - Täckningsbidrag biprodukt - 2 milj kr Tilllverkn. kostn. huvudprodukt 12 milj kr vilket innebär 12 000 000/2 000 000 = 6 kr/kg
Orderkalkylering Direkta kostnader kan hänföras till kalkylobjektet Indirekta kostnader (omkostnader, gemensamma kostnader, overheadkostnader) påförs kalkylobjektet via följande fördelningsnycklar: Materialomkostnadspålägg (MO) • Totala MO/Totala dM % Tillverkningsomkostnadspålägg (TO) • Totala TO/Totala dL % Affärsomkostnadspålägg (AffO) • Totala AffO/Totala tillverkningskostnad %
Orderkalkylering Omkostnadspålägg AB Hemslöjden har budgeterat följande kostnader för det kommande året: Direkt material 15 000 000 kr Direkt lön 12 000 000 kr TO 9 000 000 kr AO 7 200 000 kr FO 4 500 000 kr Vilka pålägg behövs för att täcka de indirekta kostnaderna? TO-pålägg 9 000 000/12 000 000 = 0,75 = 75% AO-pålägg 7 200 000/36 000 000 = 0,2 = 20% FO-pålägg 4 500 000/36 000 000 = 0,125 = 12,5%
Orderkalkylering Påläggskalkyl Upprätta en självkostnadskalkyl för produkten ljusstake som per styck har följande direkta kostnader: Direkt material 50 kr Direkt lön 20 kr dM 50 MO-pålägg 0 dL 20 TO-pålägg 15 (75% av dL) TK 85 AO-pålägg 17 (20% av TK) FO-pålägg 10,63 (12,5% av TK) Självkostnad 112,63 Självkostnad för en ljusstake är 112,63 kr
ABC-kalkylering • Redovisa de indirekta kostnaderna som aktiviteter istället för kostnadsställen • Identifiera kostnadsdrivarna (orsakerna) för varje aktivitet • Fördela kostnaden för aktiviteter med kostnadsdrivare som fördelningsnyckel
Bidragskalkylering Bidragsmetoden är: • enkel och snabb • ger enkel kostnadsfördelning, inga fördelningsnycklar behöver användas • Är lämplig vid kortsiktiga problem/beslut • ger upplysning om lägsta tänkbara pris • möjliggör flexibel prissättning
Bidragskalkylering Handelsföretag • Varukostnad = Fakturakostnad + Hemtagningskostnad Bruttovinst = Försäljningspris – Varukostnad Tjänsteföretag • Lönekostnad + Projektspecifika särkostnader = Särkostnader för projektet Tillverkningsföretag • Ledig kapacitet • En produkt är på kort sikt lönsam att tillverka och sälja om täckningsbidraget är positivt • Lägsta acceptabla pris täcker precis produktens särkostnader • En gemensam trång sektion • Välj den produkt som ger störst TTB • Den produkt är mest lönsam som ger störst täckningsbidrag per enhet av den trånga sektionen (begränsande faktor)
Bidragskalkylering Handelsbolag Totala intäkter 110 Mkr Rörelsekostnader 34 Mkr Varuförbrukningskostnader 54 Mkr Beräkna: Bruttovinst 110 – 54 = 56 Mkr Resultat 56 – 34 = 22 Mkr Bruttovinstmarginal 56/110 =50,9 % Resultatmarginal 22/110 = 20 %
Bidragskalkylering Tillverkningsföretag Företaget tillverkar två artiklar A och B av samma material. A drar 2 kg material per enhet och B 4 kg per enhet. Materialet kalkyleras till 10 kr kg. Övriga särkostnader för A uppgår till 25 kr och för B 20 kr per st. Pris (kr) Maximalt antal (st) A 80 15 000 B 110 10 000 Beräkna det totala täckningsbidraget för A och B förutsatt att det endast finns 40 ton material? A B Pris 80 110 dM - 20 - 40 Övriga särkostnader - 25 - 20 TB/st 35 50 TB/enhet (trång sektion) 35/2 = 17,50 50/4 = 12,50 Välj A. Man kan sälja 15 000 A vilket kräver 30 ton. Resterande 10 ton används för att göra 10 000/4 = 2 500 B TTB = 15 000 * 35 + 2 500 * 50 = 650 000 kr