1 / 20

Journalistens text

Journalistens text. Det journalistiska uppdraget. ”Med ord beskriva och berätta om verkligheten” (Medieboken). WIKIPEDIA

tad
Download Presentation

Journalistens text

An Image/Link below is provided (as is) to download presentation Download Policy: Content on the Website is provided to you AS IS for your information and personal use and may not be sold / licensed / shared on other websites without getting consent from its author. Content is provided to you AS IS for your information and personal use only. Download presentation by click this link. While downloading, if for some reason you are not able to download a presentation, the publisher may have deleted the file from their server. During download, if you can't get a presentation, the file might be deleted by the publisher.

E N D

Presentation Transcript

  1. Journalistens text Det journalistiska uppdraget

  2. ”Med ord beskriva och berätta om verkligheten” (Medieboken) • WIKIPEDIA • Journalistik kallas den framställning, insamling, urval och bearbetning av innehåll som präglas av rapportering från verkliga, och ofta aktuella, händelser, nyheter. Materialet sammanställs av journalister och sprids genom press, etermedia eller via internet och anses vara en av de främsta källorna till information och åsikter i det nutida samhället, vilket ofta brukar sammanfattas med att media är dentredje statsmakten.

  3. Tredje statsmakten ???? • WIKIPEDIA • Tredje statsmakten är sedan mitten av 1800-talet en informell benämning på massmedia i Sverige. Den första makten ärriksdagen.[1][2] Ibland antas regeringen vara den första.[3]Den andra är de verkställande organen som militär, polis .domstolar skolverk socialstyrelse med mera. Den tredje statsmaktens uppgift anses vara att granska de två andra. Likartade uttryck förekommer även på andra håll – i den engelskspråkiga världen finns fourthestate 'fjärde ståndet' och på den europeiska kontinenten quatrièmepouvoir, vierteGewalt och quartopotere 'fjärde makten'.

  4. Arbetsmetoder • Rapportera en nyhet objektivt och begripligt. • Referera vad människor tycker och tänker. • FAKTA och material insamling • Sammanställning och analys • Utskrift • Korrekturläsning • A) Motläsning • B) Kria rättning • PUBLICERING

  5. NYHETSARTIKLAR • Svarar på frågorna : Vad • När • Vem • Var • Hur • Varför

  6. Disposition • Viktigast först RUBRIK • Sammanfattning Ingress • Bakgrundsfakta Brödtext • Kring resonemang Brödtext • Styckeindelning • Mellanrubriker • Det minst viktiga sist om texten skall redigeras av någon annan då man stryker från slutet.

  7. Rubrik • Marknadsför din text. • Informerar om vad som kan väntas i texten. • Lockar till läsning. • Ställer frågor ? • Väcker nyfikenhet • Speglar vinklingen på texten • Överdriv inte detta • Görs ofta av en redigerare

  8. Ingress • Kort sammanfattning av artikelns innehåll. • Högst ett par utgångar (nya stycken) • Tjockfet stil • Väcker nyfikenhet på resten av texten och vilja att läsa vidare. • Sammanfattning , 5-6 rader • Punktingress • Pratminus ingress -Jag dog nästan sa……………

  9. Notiser • Svårast att skriva . • En notis är ungefär samma sak som en nyhetsartikel fast mycket kortare. Här finns inte någon ingress, utan innehåller direkt all fakta som läsaren behöver för att förstå sammanhanget. En ingress ska vara kort, informativ, effektiv och direkt.

  10. Nyhetsartikel • En nyhetsartikel är alltid skriven journalistiskt , antingen där den publiceras, eller på annan plats . Vilket naturligtvis blir mer vanligt nu då man i princip kan skicka artiklar var som helst ifrån. En nyhetsartikel brukar vara lätt att känna igen. Den består av rubrik, ingress och brödtext och berättar om en nyhet, något som har hänt eller kommer att hända.

  11. Innehåll i nyhetsartikel • Händelser • Åsiktsartikel Ledare,Blogg,Debattartikel,Krönika,Kåseri,Recension • Fakta artikel • Referat Ett referat kan man beskriva som striktare än en nyhetsartikel i formen. Här handlar det enbart om att återge vad någon sagt eller något som har hänt, utan att lägga in några värderingar. Det kan till exempel finnas referat från fotbollsmatcher, tal eller rättegångar. • ReportageEtt reportage skiljer sig från en nyhetsartikel och notis eftersom texten är mycket längre och mer detaljrik. I reportaget ska man kunna uppleva miljön, personerna och händelserna, gärna med sinnen som doft, syn och hörsel. Detaljerna är viktiga,.

  12. Intervjuer • Intervju = utfråga , förhöra sig hos. • ” Intervjuare äger makt och inflytande av ett aldrig tidigare skådat slag” Denis Brian 1973 • Mera öra än tunga • ”Inget är värre än en oförberedd intervjuare” • Om genomförandet ” En ödmjuk attityd kan bädda för intressanta fördjupningar” • Kort – åsikter , tidsbilder , stämningar • Lång – berättande, bra frågor , bra ställda frågor, följdfrågor, samspel, nyhet, identifikation.

  13. NYHETSARTIKEL http://www.mediekompass.se/arkiv/ung/vad-du-maste-veta-om-medier/olika-slags-texter • NyhetsartikelEn nyhetsartikel är alltid skriven av en journalist, antingen på den tidning där texten publiceras, eller på en nyhetsbyrå som har skickat ut texten till tidningen. En nyhetsartikel brukar vara lätt att känna igen. Den består av rubrik, ingress och brödtext och berättar om en nyhet, något som har hänt eller kommer att hända. För det mesta kan man läsa det allra viktigaste först i texten, den så kallade ingressen. Därpå fylls det på med lite mer bakgrund i resten av texten - brödtexten. I texten ska läsaren få svar på frågorna: när, var, hur, vad, vem och varför?En journalist strävar alltid efter att vara korrekt, saklig och noggrann med fakta och låta alla parter komma till tals i texten. Men det är klart att även journalisten färgas av sina tidigare kunskaper, erfarenheter och värderingar. Man säger också att artikeln vinklas på olika sätt. Det betyder att man berättar nyheten med olika perspektiv, till exempel utifrån personen som drabbas, eller utifrån myndigheten som fattade ett visst beslut, utifrån rånoffret, eller utifrån personen som begick brottet.

  14. Notishttp://www.mediekompass.se/arkiv/ung/vad-du-maste-veta-om-medier/olika-slags-textertis En notis är ungefär samma sak som en nyhetsartikel fast mycket kortare. Här finns inte någon ingress, utan innehåller direkt all fakta som läsaren behöver för att förstå sammanhanget. En ingress ska vara kort, informativ, effektiv och direkt.

  15. REFERAT http://www.mediekompass.se/arkiv/ung/vad-du-maste-veta-om-medier/olika-slags-texter Ett referat kan man beskriva som ännu striktare än en nyhetsartikel i formen. Här handlar det enbart om att återge vad någon sagt eller något som har hänt, utan att lägga in några värderingar. Det kan till exempel finnas referat från fotbollsmatcher, tal eller rättegångar.

  16. PERSONPORTRÄTThttp://www.mediekompass.se/arkiv/ung/vad-du-maste-veta-om-medier/olika-slags-texterEtt personporträtt skrivs ofta med lite djupare bakgrundskunskaper än man får om man bara intervjuar någon. Då kan man behöva göra djupare efterforskningar om personen och sammanhanget, och om möjligt följa personen under längre tid för att sätta sig in i hans eller hennes livssituation och verksamhet.

  17. ÅSIKTSTEXTERhttp://www.mediekompass.se/arkiv/ung/vad-du-maste-veta-om-medier/olika-slags-texterDet här är exempel på några ÅSIKTSTEXTER:LedareLedaren är oftast placerad allra längst fram i tidningen. Där kommenteras och diskuteras aktuella frågor i samhället. Det är den enda texten där tidningen uttrycker sin åsikt. 

  18. http://www.mediekompass.se/arkiv/ung/vad-du-maste-veta-om-medier/olika-slags-texterBloggEn blogg finns på webben och uttrycker nästan alltid en personlig åsikt, men kan även bygga på faktauppgifter.DebattartikelVill man framföra en åsikt, kan man skriva en debattartikel till tidningen. Ofta kallas privatpersoners texter för insändare, medan politiker eller företrädare för någon organisation eller något företag skriver debattartiklar som ofta publiceras i närheten av ledarna.

  19. http://www.mediekompass.se/arkiv/ung/vad-du-maste-veta-om-medier/olika-slags-texterKrönikaKrönikor skrivs ofta i mer lättsam och personlig ton, gärna med syftet att roa läsarna. Här kan skribenten framföra sina egna åsikter. En vanlig form av krönikor finns på sportsidorna, där aktuella sporthändelser kommenteras.KåseriEtt kåseri är ännu lättsammare skrivet än krönikan, och bygger ofta på små vardagliga händelser där läsaren lätt kan känna igen sig.

  20. http://www.mediekompass.se/arkiv/ung/vad-du-maste-veta-om-medier/olika-slags-texterKåseriEtt kåseri är ännu lättsammare skrivet än krönikan, och bygger ofta på små vardagliga händelser där läsaren lätt kan känna igen sig.RecensionI en recension uttrycker skribenten sin personliga åsikt om teater, film, musik, litteratur eller konst. Oftast hittar man recensionerna på kultursidorna.AnnonserTidningens annonser har ett viktigt syfte: att övertyga läsaren att en vara eller tjänst är bra och helst förmå läsaren att köpa något, eller handla på ett visst sätt. Nyttan och fördelarna framhålls förstås i annonserna. Ofta är annonserna mycket bra på att förmedla en viss känsla till läsaren. 

More Related