Tillträdesregler

1. Tillträdesregler

2. Förändringar 2008 Några förändringar började tillämpas redan från och med antagningen till höstterminen 2008 - 25:4-regeln togs bort (övergångsregler)- HA-gruppen (högskoleprov + arbetslivserfarenhet) slopades- Alternativt urval till högst en tredjedel av platserna på en utbildning

3. Fyra betydelsefulla förändringar 2010 • 1. MeritpoängMaximalt 2,5 meritpoäng får tillgodoräknas. Läggs till jämförelsetalet (som är max 20,00). Maximalt meritvärde blir 22,50 poäng.2. Direktgrupp-KompletteringsgruppI direktgruppen får man bara tillgodoräkna sig meritvärdet från slutbetyget i gymnasieskolan eller komvux. Kompletteringar får bara tillgodoräknas i en kompletteringsgrupp.3. Områdesbehörigheter (särskild behörighet)4. Skärpning av kraven för grundläggande behörighet.

4. Hösten 2011Meritpoäng för Gy1994 (97-02), Moderna språk, Engelska och Matematik Hösten 2012 Utländska betyg i grupp I och II Meritpoäng för Gy1994 (97-02), Områdeskurser Hösten 2013 Meritpoäng för mellanårsprogrammen, Moderna språk, Engelska, Matematik och Områdeskurser Sökande med nya kurser och gymnasieexamen? Hösten 2014 - Den första kullen från Gy2011.

5. Grundläggande behörighet – gymnasieexamen - Högskoleförberedande examen, gymnasieskolan eller gymnasial vuxenutbildningger grundläggande behörighet - Yrkesexamen, gymnasieskolan eller gymnasial vuxenutbildning ger grundläggande behörighet om den innehåller Svenska/Svenska som andraspråk, kurs 2-3 och Engelska kurs 6.

6. Högskoleförberedande examen - gymnasieskolan- 2 500 gymnasiepoäng- Lägst E i minst 2 250 poängLägst E i - Svenska/Svenska som andraspråk 300 poäng (kurserna 1, 2 och 3)- Engelska 200 poäng (kurserna 5 och 6)- Matematik 100 poäng (kursen 1b eller 1c)- Gymnasiearbetet

7. Yrkesexamen - gymnasieskolan - 2 500 gymnasiepoäng- Lägst E i minst 2 250 poäng- Svenska/Svenska som andraspråk 100 poäng (kurs 1)- Engelska 100 poäng (kurs 5)- Matematik 100 poäng (kursen 1a)- Gymnasiearbetet - 400 poäng programgemensamma ämnen

8. Specifika examenskrav inom kommunal vuxenutbildning - 2 400 poäng - Vissa specifika krav som syftar till att examen ska få ett visst innehåll som motsvarar något program i gymnasieskolan, högskoleförberedande eller yrkesinriktat. Förordning om vuxenutbildning (2011:1108), 4 kap. 14-15 §§

9. Gymnasieexamen får inte utfärdas om en elev följer ett reducerat program (Gyf 8 kap 4 §)

10. Att diskutera Elever på yrkesprogram får komplettera för grundläggande behörighet och tillgodoräkna sig kompletteringen i grupp I. Kan det vara fördelaktigt att läsa kurser som krävs för särskild behörighet i gymnasieskolan och komplettera med kurser som krävs för grundläggande behörighet på komvux? Kommer många elever att ha svårigheter att nå gymnasieexamen?

11. Grundläggande behörighet – slutbetyg, 2010 - • Slutbetyg fullständigt program i gymnasieskolan, lägst godkänt i 2250 poäng inklusive lägst godkänt i Sv A + B (Sv som andraspråk A + B), Ma A och En A • Reducerat program ger ej grundläggande behörighet • Slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning, lägst godkänt i 2250 poänginklusive lägst godkänt i Sv A + B (Sv som andraspråk A + B), Ma A och En A • Samlat betygsdokument ger ej grundläggande behörighet

12. Grundläggande behörighet – slutbetyg, - 2009 - Slutbetyg från ett nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan, lägst Godkänt på kurser som omfattar minst 90 procent av de gymnasiepoäng som krävs för ett fullständigt program. - Slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning eller samlat betygsdokument från gymnasial vuxenutbildning, lägst Godkänt på kurser som omfattar minst 90 procent av de gymnasiepoäng som krävs för ett fullständigt program.- Samlat betygsdokument, lägst betyget Godkänt eller betyg 1-5 i poängsatta kurser som omfattar minst 90 procent av de gymnasiepoäng som krävs för ett slutbetyg.

13. Grundläggande behörighet, folkhögskola, omfattning 1. en treårig utbildning, 2. en tvåårig utbildning som bygger på minst ett års studier i gymnasieskolan, 3. en tvåårig utbildning som bygger på grundskolan och minst ett års yrkesverksamhet, eller 4. en ettårig utbildning som bygger på minst två års studier i gymnasieskolan.

14. Grundläggande behörighet, folkhögskola 2013- forts. Kunskapskrav (beslut under våren) Dessutom krävs att den som har gått igenom en sådan utbildning har kunskaper motsvarande lägst godkänd nivå i följande gymnasiala kurser: - Svenska 1, 2 och 3 eller Svenska som andraspråk 1, 2 och 3, - Engelska 5 och 6, - Matematik 1 a, b eller c, - Historia 1a1, - Naturkunskap 1a1, - Religionskunskap 1 och - Samhällskunskap 1a1 .

15. Grundläggande behörighet, folkhögskola – 2013 Kunskapskrav Dessutom krävs att folkhögskolan intygar att den som har gått igenom en sådan utbildning har kunskaper motsvarande godkänd nivå i gymnasieskolans kärnämneskurser i - svenska eller svenska som andra språk, - engelska, - samhällskunskap, - religionskunskap, - matematik och - naturkunskap.

16. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser (beslut under våren) - Dessa bestämmelser träder i kraft den 1 januari 2013 och tillämpas första gången vid antagning till utbildning som börjar efter den 31 maj 2013. - De äldre bestämmelserna om grundläggande behörighet för den som har gått igenom en utbildning vid folkhögskola ska fortsätta att gälla för den som före den 1 juli 2015 har fått ett intyg om grundläggande behörighet enligt dessa bestämmelser och som påbörjade sina studier vid folkhögskolan före den 1 juli 2013.

17. Grundläggande behörighet - Utländsk utbildning, 2014- (beslut under våren)3 § Den som har gått igenom en utländsk gymnasieutbildning eller motsvarande har grundläggande behörighet om utbildningen ger behörighet att bedriva högskolestudier eller motsvarande studier i detta land. Dessutom krävs lägst betyget E i Engelska 5-6 och Matematik 1 eller motsvarande kunskaper. Kunskaper i svenska Den som har ett annat modersmål än svenska, danska, färöiska, isländska eller norska ska ha lägst betyget E i svenska eller svenska som andraspråk kurs 1-3, eller motsvarande kunskaper.

18. Grundläggande behörighet - Utländsk utbildning, -2013 Den som har gått igenom en utländsk gymnasieutbildning eller motsvarande har grundläggande behörighet om utbildningen ger behörighet att bedriva högskolestudier eller motsvarande studier i detta land. Dessutom krävs lägst betyget Godkänt i kärnämneskurserna i ämnena engelska och matematik eller motsvarande kunskaper. Kunskaper i svenska Den som har ett annat modersmål än svenska, danska, färöiska, isländska eller norska ska ha lägst betyget Godkänt i kärnämneskurserna i ämnena svenska eller svenska som andraspråk eller motsvarande kunskaper.

19. Grundläggande behörighet – övrig utbildning Äldre svensk utbildning - Avgångsbetyg från fullständig minst tvåårig linje/specialkurs, avgångsbetyg 2 eller 3 från gymnasial vuxenutbildning.- Minst två årskurser svenska och engelska (inget betygskrav) - HSVFS 2009:1, bilaga 1Waldorfskola, Studentexamen m.fl. För Waldorfskolorna måste föreskrifterna justeras vad gäller krav i svenska och engelska.

20. Grundläggande behörighet – SUHF:s rekommendationer Sökande som kan styrka godkända kunskaper i gymnasiekurserna Svenska/Svenska 2 kurs A och B, Engelska kurs A, Matematik kurs A och Samhällskunskap kurs A samt arbetat under minst tre år på lägst halvtid efter det att den sökande normalt skulle ha lämnat gymnasiet, bedöms uppfylla kraven för grundläggande behörighet. Kunskaper i svenska, engelska, matematik och samhällskunskap kan styrkas med ämnen eller motsvarande (lägst betyg 3). Arbetslivserfarenhet: Se Bedömningshandboken, s 150-152.

21. Motsvarande kunskaper och reell kompetens, grl beh Motsvarande kunskaper … eller motsvarande kunskaper. Reell kompetens- Sökande som helt eller delvis saknar grundläggande behörighet enligt fastställda regler kan uppfylla kraven genom reell kompetens. Bedömning av reell kompetens ska göras av respektive högskola. (Bedömningshandboken)- … genom svenska eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöras sig utbildningen.(Högskoleförordningen)

23. Särskild behörighet • - De krav på särskild behörighet som ställs skall vara ”helt nödvändiga” för att studenten skall kunna tillgodogöra sig utbildningen.- Kraven på särskild behörighet anges i områdesbehörigheter.- Högskoleverket föreskriver om vilka områdesbehörigheter som ska finnas och vilken/vilka områdesbehörighet/er som ska gälla för utbildningar som leder till en yrkesexamen.- Universitet och högskolor bestämmer vilken områdesbehörighet som ska gälla för utbildningar som leder till generell examen, konstnärlig examen och för kurser.

24. Behörighetsgivande kurser (ca 25 kurser) – Gy2011 Grundläggande behörighet: Sv 1-3 (Sv som a 1-3), En 5-6 och Ma 1 Särskild behörighet (kurser i de olika områdesbehörigheterna): Sh 1b (alternativt 1a1+1a2), Sh 2, Hi 1b (alternativt 1a1+1a2)Moderna språk 3Ma 2-4Nk 1b alternativt 1a1+1a2 och Nk 2 (kan ersättas av Bi 1+Fy 1a alternativt 1b1+1b2 och Ke 1)Bi 1-2, Fy 1a alternativt 1b1+1b2, Ke 1-2Idrott och hälsa 1-2Klassisk grekiska – språk och kultur 2, Latin – språk och kultur 2, Modersmål 2, Svenskt teckenspråk för hörande 3

25. Behörighetsgivande kurser (ca 25 kurser) – Gy2000 • Grundläggande behörighet: Sv A + B (Sv 2 A + B), En A och Ma A • Särskild behörighet (kurser i de olika områdesbehörigheterna): Sh A-B, Hi AEn B, Moderna språk steg 3Ma B – ENk A – B (kan ersättas av Bi A, Fy A och Ke A)Bi A – B, Fy A – B, Ke A – BIdrott och hälsa AGrekiska B, Latin B, Modersmål B, Teckenspråk för hörande steg 3

26. Högskoleförordningen tillåter justeringar, sänkningar och • höjningar, av behörighetskraven • - Lärosätena har möjlighet att avvika från den aktuella områdesbehörigheten genom att sänks kraven. (Hf 7 kap 3 § ”Om det finns särskilda skäl, får högskolan besluta om undantag från något eller några behörighetsvillkor”) • - Lärosätena kan ansöka om tillstånd från Högskoleverket, att få använda krav utöver den aktuella områdesbehörigheten. Också här krävs det ”särskilda skäl” (Hf 7 kap. 11 §).

27. Motsvarande kunskaper – särskild behörighet Sökande som inte uppfyller kraven för behörighet kan medges undantag (dispens) eller bedömas ha motsvarande kunskaper. (Bedömningshandboken) … kunskaper från en eller flera kurser i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper … (Högskoleförordningen)

28. Reell kompetens Reell kompetens - Sökande som helt eller delvis saknar formell behörighet kan uppfylla kraven genom reell kompetens. Bedömning av reell kompetens görs av respektive högskola. (Bedömningshandboken) - Särskild behörighet har också den som genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Förordning (2011:1020). (Högskoleförordningen)

29. Områdesbehörigheter (HSVFS 2011:10) Avdelning A: Gäller Gy2011/Vux2012 (A1-A15) Avdelning B: Gäller Gy2000 (1-17)Avdelning C: Gäller Gy1994 och mellanårsprogrammen Avdelning D: Gäller äldre betyg

30. Vad karaktäriserar områdesbehörigheter? - Det finns ett begränsat antal områdesbehörigheter som ska ”täcka” högskolans utbud. - I en områdesbehörigheterna för den ”gamla” gymnasieskolan finns det behörighetsgivande kurser och områdeskurser.- I områdesbehörigheterna för Gy2011 finns inga områdeskurser.

31. Synpunkter på vårt beslut om områdesbehörigheter - A8 (Högskoleingenjörer): Fysik 2, Kemi 1, Matematik 3c Kritik från Skolverket som menar att man inte får göra skillnad på Ma 3b och 3c när det gäller behörighet.Kritik från vissa lärosäten som menar att kravet bör vara Ma 4. - Teknikprogrammet: Elever ”utestängs” från vissa utbildningar på grund av att det finns krav på Naturkunskap 2, Biologi, Historia 1 - Ob 7 (och A7), sjöbefälsutbildningarna: Fysik A nytt krav, kritik, ingen förvarning

32. Synpunkter forts. - Naturkunskap 2 läses ej obligatoriskt, jämför Naturkunskap B - Naturbruksprogrammet: Eleverna läser bara Samhällskunskap 1a1 obligatoriskt, men det krävs Sh1a1+1a2 (Sh1b) till, exempelvis utbildningar på SLU som eleverna på programmet ofta söker. - Kritik mot lärosätena därför att beslut om särskilda behörighetskrav för Gy2011 dröjer.

33. Motsvarande bedömningar (HSVFS 2011:10, bilaga 1) Biologi 1, Kemi 1 och Fysik 1a (alternativt Fysik 1b1+1b2) ersätter Naturkunskap 2

34. Motsvarande bedömningar (HSVFS 2011:10, bilaga 2) Det finns motsvarandebedömningar för Biologi 1 NaturbruksprogrammetFysik 1 El- och energiprogrammet Kemi 1 El- och energiprogrammet Naturkunskap 1-2 Vård- och omsorgsprogrammet ” Naturbruksprogrammet Det finns fler motsvarandebedömningar i Bedömningshandboken.

35. Motsvarandebedömningar (exempel) Naturkunskap 1a1 + 1a2 alternativt Naturkunskap 1b och Naturkunskap 2 kan ersättas av - Vård- och omsorgsprogrammet med kurserna Naturkunskap 1a1, Hälsopedagogik, Medicin 1 samt Etik och människans livsvillkor.

36. Motsvarandebedömningar (exempel) Naturkunskap 1a1 + 1a2 alternativt Naturkunskap 1b och Naturkunskap 2 kan ersättas av - Naturbruksprogrammet med kursen Naturkunskap 1a1 och dessutom kurserna Djuren i naturbruket och Djurhållning eller kurserna Djuren i naturbruket och Växtodling 1 eller kurserna Växtkunskap 1 och Trädgårdsodling eller kursen Mångbruk i skog samt någon av kurserna Skogsskötsel 1, Jakt och viltvård 1 eller Fiske och vattenvård 1.

37. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser (HSVFS 2011:10) 2. De nya bestämmelserna ska tillämpas första gången vid antagning till utbildning som börjar efter den 31 maj 2012 om inte annat framgår av 3, 4 och 5. 3. De nya bestämmelserna i 1 § första stycket 1 och bilaga 1, avdelning A, samt tabell 1 i bilaga 2 och kolumnen i bilaga 3 avseende områdesbehörigheter enligt avdelning A ska tillämpas första gången vid antagning till utbildning som börjar efter den 31 maj 2013. 4. De nya bestämmelserna i 1 § första stycket 3 och bilaga 1, avdelning C, ska för sökande med betyg enligt de kursplaner som infördes i gymnasieskolan och i gymnasial vuxenutbildning den 1 juli 1992, tillämpas första gången vid antagning till utbildning som börjar efter den 31 maj 2013.

38. Urval och meritvärdering - urvalsgrunder - Minst en tredjedel på betyg - Minst en tredjedel på högskoleprovsresultat - Högst en tredjedel alternativt urval (ex intervjuer, inträdesprov, relevant arbetslivserfarenhet) - Konstnärlig examen (alla platser) - Alternativt urval till mer än en tredjedel kräver tillstånd från Högskoleverket

39. Högskoleförordningen 7 kap. 16 § • 16 § En högskola får i enstaka fall göra avsteg från 12 och 13 §§. Detta får dock ske bara om en sökandes meriter inte kan bedömas på lämpligt sätt enligt de urvalsgrunder som anges i 12 § och om sökanden genom tidigare utbildning, arbetslivserfarenhet eller någon annan omständighet har särskilda kunskaper eller annars särskilda förutsättningar för utbildningen. Förordning (2006:1053).

40. Minst en tredjedel på högskoleprov – nytt högskoleprov! Vanligast med en tredjedel eller 40 procent Kvantitativt block - 80 KVA – kvantitativa jämförelser (24) XYZ – matematik (20) NOG – kvantitativa resonemang (12) DTK - Diagram, tabeller och kartor (24) Verbalt block - 80 LÄS – svensk läsförståelse (20) ELF – engelsk läsförståelse (20) MEK – menings-komplettering (20) ORD – ordförståelse (20)

41. Att diskutera Är det lättare att komma in i högskoleprovsurvalet? Bör man rekommendera elever att göra högskoleprovet?

42. Betygsurvalet (svenska betyg, utländska betyg, EB och IB samt folkhögskolan) • Betygsgrupp och Folkhögskolegrupp • Betygsgruppen består av två grupper, I och II. • Betygsgrupp I - betyg från gymnasieskolan- betyg från gymnasial vuxenutbildning om minst två tredjedelar av gymnasiepoängen avser gymnasial vuxenutbildning- yrkesexamen + kompl från vuxenutbildning för grundläggande behörighet

43. Betygsurvalet, forts. Betygsgrupp II - betyg från gymnasial vuxenutbildning om minst två tredjedelar av gymnasiepoängen avser gymnasial vuxenutbildning- i grupp II får kompletteringar tillgodoräknas Folkhögskolegrupp- Sökande med studieomdöme från folkhögskola

44. Platsfördelning 1. I förhållande till antalet behöriga sökande i Betygsgruppen och Folkhögskolegruppen. 2. I förhållande till antalet behöriga sökande i betygsgrupp I och II. 3. En tredjedel av platserna i betygsgrupp II flyttas till betygsgrupp I.

45. Nytt betygssystem för Gy2011 - A – F - A=20, B=17,5, C=15, D=12,5, E=10 och F=0Det har uppstått en debatt om att sökande med gamla och nya betyg ska prövas i samma urvalsgrupper och om det är schysst.

46. Likvärdiga meriter 7 kap. 12 § högskoleförordningen Vid i övrigt likvärdiga meriter får urval också göras genom prov eller intervjuer eller genom lottning. Urval genom prov eller intervjuer får dock inte göras efter det att lottning har använts. Förordning (2010:700). Högskoleprovet har kommit att användas allt oftare för att särskilja.

47. Meritpoäng Gy 2011 - moderna språk (max 1,5 meritpoäng) och engelska (max 1,0 meritpoäng) - Lägst E i moderna språk 3 ger 0,5 meritpoäng.- Lägst E i Moderna språk 4 ger 1,0 meritpoäng. Totalt 1,5 meritpoängOm Moderna språk 3 krävs för behörighet ger 3 ej meritpoäng. Det är då möjligt att nå 1,5 meritpoäng genom moderna språk 5 i samma språk (0,5 poäng) alternativt lägst Moderna språk 2 i ett annat språk (0,5 poäng). Maximalt 1,5 meritpoäng för moderna språk. - Lägst E i engelska 7 ger 1,0 meritpoäng.

48. Meritpoäng Gy2000 (slutbetyg) - moderna språk och engelska Lägst godkänt i moderna språk (ej engelska) steg 3 ger 0,5 poäng. Steg 4 ger ytterligare 0,5 poäng. Om steg 3 krävs för behörighet ger steg 4 1,0 poäng. För steg 5 alternativt lägst steg 2 i ett annat språk ges ytterligare 0,5 poäng. Maximalt 1,5 meritpoäng för moderna språk. Lägst godkänt i engelska B ger 0,5 poäng. Lägst godkänt i engelska C ger ytterligare 0,5 poäng. Om engelska B krävs för behörighet ger engelska C ändå bara 0,5 poäng.

49. Meritpoäng Gy 2011 - matematik - Om behörighetskravet är enbart grundläggande behörighet så ger Matematik 2, 3 och 4 vardera en halv meritpoäng. - Om behörighetskravet är Matematik 2 så ger Matematik 3, 4 och 5 vardera en halv meritpoäng. Matematik 5 kan ersättas av Matematik specialisering. - Om behörighetskravet är Matematik 3 så ger Matematik 4 en halv meritpoäng och Matematik 5 en hel meritpoäng. Matematik 5 kan ersättas av Matematik specialisering.

50. Meritpoäng Gy 2011 – matematik (forts.) - Om behörighetskravet är Matematik 4 så ger Matematik 5 en hel meritpoäng och Matematik specialisering en halv meritpoäng . Matematik 5 kan ersättas av Matematik specialisering. - Observera att man kan ha betyg i flera kurser Matematik specialisering med olika innehåll och att upp till tre kurser kan ge meritpoäng.